Print Friendly

Turismen – en försummad näringsgren

Av Redaktionen | 31 december 1968


1968


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Redaktör PER-ÅKE THURESSON:
Turismen- en försummad
.. .
nar1ngsgren
Turismen är en betydande näringsgren
med en omsättning som kan jämföras
med gruvindustriens. Den är emellertid i
stor utsträckning försummad i vårt
land, menar red. Per-Åke Thuresson,
inte minst i jämförelse med Norge.
Någon egentlig statistik, som kan ligga
till grund för olika bedömningar,
finns inte. Därför vill man hoppas på
resultat av en motion till årets riksdag av
högerriksdagsmannen Hans Nordgren,
som efterlyser en utredning med
kartläggning av turistnäringen för att
kunna få fram åtgärder, som bryter
den negativa utvecklingen av
turistbalansen.
Turistnäringen hör i lika hög grad som
annan företagsamhet hemma på tidningarnas företags- och handelssidor, framhåller Carl Flaaten, Beito Högfjällshotell, som är en typisk representant för
den framåtsyftande turistpolitik som bedrivs i vårt grannland. De tjänster jag
säljer som turistman skall fullt ut jämfö-
ras med vad jag skulle sälja om jag byggt
en fabrik för 7 miljoner i stället för ett
turisthotell. Utifrån näringspolitiska
synpunkter finns det inget som skiljer,
varför det är på tiden att turistnäringen
här i Norden tillmäts den betydelse som
den i praktiken har.
Turistnäringens ekonomiska betydelse
Kravet på turistnäringens likställdhet
med annan företagsamhet borde vara så
självklart att det inte skulle behöva på-
pekas. Enligt Svenska Turisttrafikförbundets (STTF) verksamhetsberättelse
för 1966-1967, och enligt OECD-statistik, framgår sålunda att Europas andel i världsturismen år 1966 uppgick till
ca 85 miljoner turister med en omsättning på drygt 40 miljarder kronor. Det
betyder en ökning med ca 11 procent sedan år 1965. Enligt en artikel i Ekonomisk Revy, nr 2 1968, av Kurt I. Paulsson, har turisttrafiken i Sverige ökat
med 213 procent, eller med 12 procent
per år, under tiden 1954-1964. Mot
dessa siffror kan ställas ökningen i industriproduktionen under samma tid med 77
procent, eller med 6 procent per år, och
ökningen i exportvolymen med 111 procent vilket motsvarar 8 procent per år.
Under hela 1960-talet har turisttrafiken
i OECD-länderna också ökat med i genomsnitt 12 procent per år gentemot en
ökning i bruttonationalprodukten med
3-5 procent.
Inresande icke nordbor till Sverige under 1966 har beräknats till1 230 000 och
den nordiska turisttrafiken till ca 2,5
miljoner. Trots brister i dessa beräkningra kan hävdas att Sverige år 1966 mottog
ungefär 4 miljoner turister. Hur mycket
dessa omsatte är svårt att bedöma eftersom man inte med säkerhet vet hur
många dygn turisterna stannar i Sverige,
men man kan utgå ifrån, genom exempel från Norge, att varje turist omsätter
40 kronor per dygn.
Den statistik som fanns fram till år
1957 visar att uppehållstiden i genomsnitt år 1949 var 17,3 dygn och år 1957
12,4 dygn. Utifrån dessa siffror kan man
räkna med att uppehållstiden nu är nere
i ungefär 8 dygn. En minskning är det
realistiskt att räkna med som ett resultat
av de förändrade turistvanorna. Det fö-
refaller dock som om tendensen till allt
kortare uppehåll nu skulle vara på väg
att brytas. Med 4 miljoner turister, med
en uppehållstid på 8 dygn och med en
konsumtion på 40 kronor per dygn kommer man fram till en turistomsättning –
för icke nordbor- på 1,6 miljarder under 1966.
Som jämförelse kan nämnas gruvindustrin, vars saluvärde år 1965 uppgick
till1 582 miljoner. Gruvindustrin sysselsätter drygt 10 000 och Gruvindustriarbetarförbundet redovisar nära 13 000
221
medlemmar. Hotell- och restauranganställdas förbund redovisar 30 000 medlemmar. Även om dessa siffror och jämförelser rymmer många tolkningssvårigheter torde det dock vara otvetydigt att
den svenska turistnäringen har väl så stor
betydelse för ekonomi och sysselsättning
som vår berömda basnäring. Båda har
också direkt betydelse för vår bytesbalans.
Turismens indirekta betydelse
Från Norge, där turist- och hotellstatistiken är vad den borde vara i Sverige, vet
man att endast hälften av vad turisterna
konsumerar hänför sig till den egentliga
turistnäringen. En fjärdedel går till ”presentköp”, matvaror går till 9 procent,
bensin och oljor till 7 procent och andra
reseutgifter till 16 procent. Dessa siffror
från Norge gäller år 1965 och är hämtade ur en utredning om turismens indirekta verkningar. Av den framgår också
att de genomsnittliga dygnsutgifterna
för en turist år 1965 uppgick till 35 kr.
Av de ca 600 miljoner Nkr, som man
beräknar att utiandsturisterna omsatte i
Norge, gick 70 miljoner direkt tillbaka
till ”det allmänna” i form av indirekta
skatter. Mot dessa inkomster skall ställas
ca 14 miljoner, som utgör ”kostnader”
för det allmänna: turisternas användning
av subventionerade varor och tjänster.
För Sveriges del skulle de norska siffrorna betyda, eftersom de ganska direkt torde kunna omsättas till våra förhållanden, att staten tar in ca 100 miljoner i
form av indirekta skatter, vilket innebär
222
att var och en av 4 miljoner turister i genomsnitt betalar 25 kronor i indirekt
skatt vid sin vistelse i landet.
Frånsett angelägenheten för staten att
ändra vårt negativa turistnetto på drygt
1 000 miljoner kan sålunda de anslagsbeviljande myndigheterna lägga affärsmässiga synpunkter på anslagen till turistnäringen. För närvarande utgår ett
anslag till STIF på 4 miljoner för utlandsverksamheten. Staten satsar därmed ungefär en krona per turist och får
igen tjugufem. Större vinst kan inte rimligen begäras och man torde kunna utgå
ifrån att detta anslag är det mest produktiva- vinstgivande- i budgeten.
statistik saknas
Handeln, jordbruket (i Norge 60 miljoner), kulturen, behovet av internationell
förståelse etc. kan också tillgodoräkna
sig fördelar av turismen. Storleken av
dessa fördelar, eller andelar av omsättningen, kan diskuteras, dock inte det faktum att de existerar. Svårigheten att mä-
ta värdet av turismens direkta och indirekta effekter aktualiserar därför det
gamla kravet på en bättre näringsstatistik.
I olika former fanns sådan statistik
från år 1925 till 1957. Därefter är den
svenska turistnäringen i stort sett hänvisad till den gemensamma nordiska statistiken, som exempelvis snedvrides av den
danskityska gränshandeln, vilken redovisar 8,7 miljoner tyska inresor. Hänvändelser om bättre statistik har tagits
upp ett flertal gånger, senast av STTF i
en skrivelse till Konungen år 1966 med
begäran om en statistikutredning, eftersom kunskapen om turismens kvantitativa omfattning, dess ekonomiska betydelse och dess sociologiska struktur är
ofullständig. Till årets riksdag har också
hr Hans Nordgren (h) väckt en motion i
vilken begäres en utredning med uppgift
att kartlägga turistnäringen i syfte att
få fram åtgärder, som bl.a. kan bryta den
hittillsvarande negativa utvecklingen av
turistbalansen.
Den nuvarande statistiken är så ofullständig att det inte finns några fasta utgångspunkter för positiva åtgärder. Ett
märkligt förhållande är också att det,
visserligen ofullkomliga, material som
lokalt finns tillgängligt hos polismyndigheterna till följd av anmälningsskyldighet för besökande utlänningar, inte bearbetas. Det bara ligger där och väntar på
att användas.
Samordning saknas
Avsaknaden av fasta utgångspunkter för
en bedömning av turistnäringen gör att
man med absolut säkerhet endast kan sä-
ga, att turist- och fritidskonsumtionen
kommer att expandera i minst samma
takt även de närmaste åren. Detta gäller såväl inlands- som utiandsturismen
och det är detta faktum samhället måste
inrätta sig efter. Den ökade fritiden, den
stigande levnadsstandarden, biltätheten,
pensionärernas ökade resvanor är några
av de orsaker som tillsammans medverkar till näringens expansion.
För att rätt kunna möta den väntade
efterfrågan är det angeläget att näringens organisationer samordnas och att nå-
got verkligt huvudorgan skapas, att ett
effektivare och bredare samarbete åstadkommes med näringslivet i övrigt för semesterspridning m.m., att utiandskampanjerna samordnas så mycket som är
praktiskt möjligt med alla nordiska länder samt inte minst att vi lär oss ”upptäcka” vårt eget land. Positiva åtgärder
är desto angelägnare som det annars kan
uppstå risker för restriktiva åtgärder,
typ USA. Vid årets riksdag har exempelvis en motion om skatt på utlandsresor
avslagits, men man kan räkna med att
liknande framstötar återkommer gentemot den våldsamma stegringen av våra
utlandsresor. Inte mindre än 334 437
svenskar besökte Spanien år 1967, vilket
betyder en ökning med 25 procent på ett
‘O
ar.
‘ Brist på initiativ
:En begränsad aspekt på frågan hur tu- ,rismen inom landet skall främjas är vad
.som görs ifråga om investeringar i bl.a.
;turisthotell etc. Kven i detta fall, liksom
ifråga om statistik, samordning och
marknadsföring, satsar Norge friskare
och mera framåtsyftande än vi gör, speciellt gäller detta om deras vilja och förmåga att ”sälja” fjällen och naturen. För
223
ett par år sedan övergick exempelvis
”pälsfarmaren” och lantbrukaren Carl
Flaaten, Beito, på gränsen till Jotunheimen, från sin tidigare näring, som ansågs ha dåliga framtidsutsikter, till turistnäringen. Han byggde ett första klassens hotell för över 7 miljoner med statligt stöd. Och vad han satsade på var
framtiden och de naturliga förutsättningarna för turism just på den orten. Vi
har lika goda förutsättningar på många
platser här i landet. Nu är han redan i
färd med att fördubbla kapaciteten bl.a.
för att kunna ta emot den ökade efterfrå-
gan på konferenshotell av toppkvalitet.
Det är sådana privata initiativ och
sådan företagsamhet vi borde ha lite
mera av. Det finns också plats för en positivare syn på turistnäringen från exempelvis lokaliseringsorganen. Under de
två och ett halvt år som lokaliseringsverksamheten bedrivits har stöd sålunda
lämnats till 303 arbetsställen inom industri etc., men endast till 15 turistanläggningar. Över huvud krävs en förändrad
attityd av och gentemot turistnäringen
om det skall bli möjligt att tillfredsställande möta den expanderande turist- och
fritidskonsumtionen. Vi måste vakna ur
den rådande törnrosaslummern och vara
mindre blygsamma.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner