Print Friendly

Tilbage til friheden

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

NIKLAS NORDSTRÖM:
Tilbage til friheden
nuteriella fixeringen som politiken i
allmänhet och socialdemokraterna i
synnerhet fastnat i sedan 1960-talet.
systemen.
En av utgångspunktema i boken är
att samhällets olika åtaganden måste
ebattboken Tilbage til friheden är en
spännande bok
skriven av fyra
unga danska sociFriheten glömdes bort till formån for prioriteras hårdare samtidigt som mer
aldemokrater. Den handlar om hur
socialdemokratin ska finna en ny
modell for sin politik. Boken är en
plattform som avser att stärka den
delen av socialdemokraternas ideologi som handlar om frihet och att ge
forslag till hur den generella välfarden
kan organiseras på ett annat sätt.
När jag forst satte mig med boken
hade jag bilden framfor mig att detta
var ett gäng som ville slakta allt vad
generell välfard heter. Så var
nämligen rapporteringen i svenska
medier. I Danmark har boken blivit
en politisk kioskvältare som satt fart
på debatten infor det danska
socialdemokratiska partiets kongress i
böljan av september. Med boken vill
fårfattarna göra upp med den
en ständigt växande offentlig sektor.
Förnyelsen gick i stå och systemen
blev målet.
Behålla välfärden
Efter att ha läst boken känns framfor
allt den inledande delen, där
forfattarna for principiella resonemang om individens ansvar, hur
friheten for den enskilde kan öka och
hur de sämst ställda ska ra mer av
välfarden, utmanande och stämmer
till eftertanke. Många av resonemangen påminner om SSUs debatt
om egenmakt. När det konuner till
de konkreta forslagen blir nog den
som hoppas på välfardsslakt besviken.
Här finns i stället olika forslag på hur
man for att behålla en generell välfard
utan egna forsäkringar måste ändra på
Tilbage til friheden. Av Jan Juul Christensen, Henrik Sass Larsen, Hans
Stavnsager och Torben Traenes, 1996.
SVENSK TIDSKR.IFT
ansvar och befogenheter överlåts till
medborgarna. Författarna kritiserar
skuldsättningen och hur nuvarande
generation grävt djupt ner i de
kommande generationernas fickor
och därigenom lånat utan att fråga de
som de lånar av. Debatten känns igen
från den svenska. Dagens unga
generation riskerar att bli den forsta
som rar det sämre än sina foräldrar
och det är oanständigt, skriver
forfattarna.
Författarna vill att fem politikområden ska prioriteras:
För det fcirsta, rättigheter. Medborgamas rättigheter ska preciseras
och utvidgas. Hur kan medborgarna
själva ta över eller delta i den
offentliga verksamheten?
För det andra, utbildning. Konsekventa misslyckanden inom skola
och vuxenutbildning samt social
snedrekrytering till högskolan kräver
37
fårändring. Vad det handlar om är
kanske snarare omprioriteringar än
ökade resurser.
För det tredje, hälso- och sjukvård.
Här skall det satsas mer pengar får att
minska köer och höja kvaliteten.
För det fjärde, det sociala om.rådet.
De sämst ställda behandlas inte
värdigt. Här ska såväl ökade ekonomiska resurser som bättre bemötande
mot den enskilde prioriteras.
För det femte, barnfamiljerna. Det
måste säkras en mindre stressig vardag så att barn och fåråldrar far mer
tid tillsammans. Barnen ska bemötas
med arbetslösheten har fårfattarna
olika fårslag. På sanuna sätt som i
Sverige har man Danmark
barnbidrag. Detta vill fårfattarna ersätta med ett klippkort med
arbetstimmar som barnfamiljen kan
nyttja får att exempelvis städa, handla
och hämta barnen. För en familj med
barn under 6 år skulle det handla om
5,5 timmar per vecka. Med detta
menar man att barnfamiljerna skulle
fa mer lugn i sina liv och inte minst
att fler skulle fa jobb istället får att gå
arbetslösa och uppbära bidrag.
med respekt. Mycket att lära av danskarna
l boken ges också olika konkreta Hjälpen till de arbetslösa måste
fårslag till fårändringar inom väl- handla om aktivitet istället får pasfärden. Generellt kan man säga att siva bidrag. Modellen man fareslår
det handlar om att vara lojal mot går ut på att arbetslösa ska ges plats på
målen och individen istället får mot fåretag och i offentlig sektor. Ade offentliga systemen. kassan fåljer med under en tidsInte minst får att komma tillrätta begränsad period. Den arbetslöse far
SVEND DAHL:
Republikanen Clinton
N
är Bill Clintons presidentperiod nådde
halvtid i början av
1995 sågs han av
många som ett redan då avslutat
kapitel i amerikansk politisk historia.
Republikanerna hade i slutet av 1994
vunnit en jordskredsseger och erövrat
majoriteten i såväl senaten som
representanthuset, och det tack vare
Showdown. Av Elisabeth Drew, Simon & Schulster, 1996.
38 SVENSK TIDSKRIFT
in en fot på arbetsmarknaden där
riktiga jobb utfors och nyttigheter
produceras. Detta fårslag är mycket
kontroversiellt i den danska debatten
där hittills alla fårslag i denna riktning
stoppats. Författarna hävdar dock att
ingen logiskt tänkande människa kan
fårklara hur friska och arbetsfåra
människor inte ska jobba och bidra
till samhällsutvecklingen.
l boken finns det en hel del intressanta ideologiska markeringar som vi
även i svensk socialdemokrati har
anledning att lyfta till debatt. Egenmakten var ett sätt att fårändra
hållningen till individens ansvar och
ökad frihet. Utan tvekan är det på
många sätt så att det i Danmark fårs
en mer omprövande och fårnyande
debatt än i Sverige. Jag tror att vi har
mycket att lära av debattörerna just i
ifrågasättandet av gamla uppfattningar och system.
ett utbrett missnöje med presidenten.
Ingen trodde med andra ord att Bill
Clinton skulle ha en chans att bli
omvald får en andra period.
l skrivande stund, då två veckor
återstår till det amerikanska presidentvalet, är läget ett annat. Ingen
tror på allvar något annat än att Bill

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner