NIKLAS NORDSTRÖM: Tilbage til friheden nuteriella fixeringen som politiken i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet fastnat i sedan 1960-talet. systemen. En av utgångspunktema i boken är att samhällets olika åtaganden måste ebattboken Tilbage til friheden är en spännande bok skriven av fyra unga danska sociFriheten glömdes bort till formån for prioriteras hårdare samtidigt som mer aldemokrater. Den handlar om hur socialdemokratin ska finna en ny modell for sin politik. Boken är en plattform som avser att stärka den delen av socialdemokraternas ideologi som handlar om frihet och att ge forslag till hur den generella välfarden kan organiseras på ett annat sätt. När jag forst satte mig med boken hade jag bilden framfor mig att detta var ett gäng som ville slakta allt vad generell välfard heter. Så var nämligen rapporteringen i svenska medier. I Danmark har boken blivit en politisk kioskvältare som satt fart på debatten infor det danska socialdemokratiska partiets kongress i böljan av september. Med boken vill fårfattarna göra upp med den en ständigt växande offentlig sektor. Förnyelsen gick i stå och systemen blev målet. Behålla välfärden Efter att ha läst boken känns framfor allt den inledande delen, där forfattarna for principiella resonemang om individens ansvar, hur friheten for den enskilde kan öka och hur de sämst ställda ska ra mer av välfarden, utmanande och stämmer till eftertanke. Många av resonemangen påminner om SSUs debatt om egenmakt. När det konuner till de konkreta forslagen blir nog den som hoppas på välfardsslakt besviken. Här finns i stället olika forslag på hur man for att behålla en generell välfard utan egna forsäkringar måste ändra på Tilbage til friheden. Av Jan Juul Christensen, Henrik Sass Larsen, Hans Stavnsager och Torben Traenes, 1996. SVENSK TIDSKR.IFT ansvar och befogenheter överlåts till medborgarna. Författarna kritiserar skuldsättningen och hur nuvarande generation grävt djupt ner i de kommande generationernas fickor och därigenom lånat utan att fråga de som de lånar av. Debatten känns igen från den svenska. Dagens unga generation riskerar att bli den forsta som rar det sämre än sina foräldrar och det är oanständigt, skriver forfattarna. Författarna vill att fem politikområden ska prioriteras: För det fcirsta, rättigheter. Medborgamas rättigheter ska preciseras och utvidgas. Hur kan medborgarna själva ta över eller delta i den offentliga verksamheten? För det andra, utbildning. Konsekventa misslyckanden inom skola och vuxenutbildning samt social snedrekrytering till högskolan kräver 37 fårändring. Vad det handlar om är kanske snarare omprioriteringar än ökade resurser. För det tredje, hälso- och sjukvård. Här skall det satsas mer pengar får att minska köer och höja kvaliteten. För det fjärde, det sociala om.rådet. De sämst ställda behandlas inte värdigt. Här ska såväl ökade ekonomiska resurser som bättre bemötande mot den enskilde prioriteras. För det femte, barnfamiljerna. Det måste säkras en mindre stressig vardag så att barn och fåråldrar far mer tid tillsammans. Barnen ska bemötas med arbetslösheten har fårfattarna olika fårslag. På sanuna sätt som i Sverige har man Danmark barnbidrag. Detta vill fårfattarna ersätta med ett klippkort med arbetstimmar som barnfamiljen kan nyttja får att exempelvis städa, handla och hämta barnen. För en familj med barn under 6 år skulle det handla om 5,5 timmar per vecka. Med detta menar man att barnfamiljerna skulle fa mer lugn i sina liv och inte minst att fler skulle fa jobb istället får att gå arbetslösa och uppbära bidrag. med respekt. Mycket att lära av danskarna l boken ges också olika konkreta Hjälpen till de arbetslösa måste fårslag till fårändringar inom väl- handla om aktivitet istället får pasfärden. Generellt kan man säga att siva bidrag. Modellen man fareslår det handlar om att vara lojal mot går ut på att arbetslösa ska ges plats på målen och individen istället får mot fåretag och i offentlig sektor. Ade offentliga systemen. kassan fåljer med under en tidsInte minst får att komma tillrätta begränsad period. Den arbetslöse far SVEND DAHL: Republikanen Clinton N är Bill Clintons presidentperiod nådde halvtid i början av 1995 sågs han av många som ett redan då avslutat kapitel i amerikansk politisk historia. Republikanerna hade i slutet av 1994 vunnit en jordskredsseger och erövrat majoriteten i såväl senaten som representanthuset, och det tack vare Showdown. Av Elisabeth Drew, Simon & Schulster, 1996. 38 SVENSK TIDSKRIFT in en fot på arbetsmarknaden där riktiga jobb utfors och nyttigheter produceras. Detta fårslag är mycket kontroversiellt i den danska debatten där hittills alla fårslag i denna riktning stoppats. Författarna hävdar dock att ingen logiskt tänkande människa kan fårklara hur friska och arbetsfåra människor inte ska jobba och bidra till samhällsutvecklingen. l boken finns det en hel del intressanta ideologiska markeringar som vi även i svensk socialdemokrati har anledning att lyfta till debatt. Egenmakten var ett sätt att fårändra hållningen till individens ansvar och ökad frihet. Utan tvekan är det på många sätt så att det i Danmark fårs en mer omprövande och fårnyande debatt än i Sverige. Jag tror att vi har mycket att lära av debattörerna just i ifrågasättandet av gamla uppfattningar och system. ett utbrett missnöje med presidenten. Ingen trodde med andra ord att Bill Clinton skulle ha en chans att bli omvald får en andra period. l skrivande stund, då två veckor återstår till det amerikanska presidentvalet, är läget ett annat. Ingen tror på allvar något annat än att Bill