Print Friendly

Gun Hellsvik; Kontrollstatens mentalitet

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

KONTROLLSTATENS MENTALITET
GUN HELLSVIK
Regleringar och kontroll har aldrig varitfolkets melodi. Men detfinns en del besynnerliga och
motstridiga undantag, till exempel när det gäller att montera in mikrofoner i människors
vardagsrum. Förklaringen är sannolikt den svaga ställning enskilda åtnjuter i Sverige och
lösningen måste vara att stärka de civila nätverken och gemenskaperna.
O
m det genomfordes en
opinionsundersökning i
vilken medborgarna fick
svara pi fclgan om de
tycker att det är bra eller dlligt med
minga regler och omfattande offentlig
styrning och kontroll i samhället skulle
säkerligen en överväldigande majoritet
svara att de tycker det är dlligt. ”Alla” är
ju emot ett övermitt av föreskrifter och
byclkrati. Denna grundinställning var sä-
kerligen en viktig orsak till stjärnskottetsnart en släckt stjärna – ny demokratis
initiala framgingar. Troligen är moderatemas kritik mot en allt for mäktig offentlig sektor for övrigt en av anledningarna till den sympati en bred väljaropinion hyser for partiet.
Tveeggat motstånd
Men paradoxalt nog kan inte sällan motGUN HELLSVIK är justitieminister och 2:e vict
ordforande i moderata samlingspartiet.
svarande väljaropinion, utan att besväras
av sin principiella grundinställning, i enskilda fclgor välkomna – och till och med
ivrigt kräva – ny reglering och intensivare offentlig kontroll. Ibland kan dessa
krav forutsätta långtgiende inskränkning
av den personliga integriteten och kanske
till och med ändring av grundlagsstadganden tillkomna just i syfte att
skydda den enskilde gentemot staten.
Motsättningen kommer naturligtvis tydligast till uttryck pi det kriminalpolitiska
fältet där kraven pi rättstrygghet, det vill
säga att staten skyddar medborgama mot
brottsliga angrepp mot person och egendom, måste ske ocksi med iaktagande av
de krav som rättssäkerheten ställer, det
vill säga. att brottskampen inte far foras
med vilka medel som helst. Ut mig ge
nigra exempel.
Positiv till huggning
Orwells bok 1984 har blivit symbolen
for en kritisk inställning till en stat som
SVENSK TIOSKRIFT 173
vill övervaka sina medborgare in i hjärtat
av deras privata sfår. ”Alla” skakar på huvudet och forfasar sig över en sådan förfårlig urveckling. Samtidigt är det ingen
hemlighet att många, många människor i
vårt land har en positiv inställning till
huggning, det vill säga att staten utan
medborgarens kunskap monterar in mikrofoner i medborgarens hem for att avlyssna allt som sägs och görs av alla som
vistas i bostaden.
Besök av polisen
Från många håll efterfrågas ett datoriserat
polisiärt ”forspaningsregister” . I ett så-
dant register kan exempelvis införas uppgifter om alla personer som en viss kriminell person har någon som helst kontakt
med. Tänk er situationen att ni fårdas
längs en landsväg i bil. Vid sidan ·om vä-
gen står en man och viftar frenetiskt och
far er att stanna. Han forklarar att han fatt
motorstopp och ber om lift till närmsta
ort. Ni ger honom den begärda liften och
era vägar skiljs efter tjugo minuter – for
alltid tror ni. Tre månader senare far ni
besök av polisen. De ställer ett antal frå-
gor om er yrkesverksamhet, er ekonomi
och era resvanor. Så småningom framkommer att polisen gripit en narkotikahaj i megaklassen. Polisen kartlägger nu
hans distributionsnät. Ert namn fanns i
”forspaningsregistret”. Ty den man ni gav
lift var i själva verket denna haj och han var
skuggad av polisen. Via bilregistret fick polisen fram ert namn, vilket prompt infördes
i ”forspaningsregistret”.
Barnpornografi
Ännu ett exempel. En ny och avskyvärd
hantering tycks ha fatt fåste i vårt land –
barnpornografi. Den sprids bland annat i
form av videoband. Visserligen är spridandet av sådana alster redan straflbelagt.
Men en stor och engagerad opinion vill
gå längte. Även innehav av sådana videoband måste straflbeläggas menar man.
Detta går på tvärs med en grundbult i
Yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen,
nämligen att det i princip är den ansvarige utgivaren som skall ställas till ansvar
– inte den som läser en bok eller tittar på
en film. Konsekvensen av ett forbud for
innehav av vissa filmer måste bli att polisen ges rätt att genom husrannsakan gå
igenom misstänkta människors hem fOr
att se vad de har i sina videohyllor. Därmed har principiellt slussarna öppnats for
kontroll av vilka böcker eller tidningar
en person har i sitt hem. Det är inte en
kontrollverksamhet vi forknippar med
Sverige…
Tankeforträngning
Hur kan det komma sig att sådana krav
som de ovan nämnda så lätt kan vinna
stöd hos en opinion som i princip ställt
sig avvisande till dem? Det är inte lätt att
säga. Möjligen kan man spekulera över
vad jag vill kalla den ego-rationella
tankeförträngningen. Med detta menar
jag att man mentalt föser invändningarna
åt sidan med exempelvis formeln ”det
drabbar egentligen ingen oskyldig…”
Ändamålet far helga medlen när det är
fråga om att ingripa mot klandervärda
174 SVENSK TIOSKRIFT
beteenden. Man bortser ifrån att det si att
säga ligger i sakens natur att även oskyldiga kan konuna att drabbas. Man fårutsätter också många gånger det som skall
bevisas, nämligen brottet, och glönuner
att den oskuldspresumtion som alla på ett
principiellt plan bekänner sig till faktiskt
fårutsätter en i laga ordning meddelad
dom om brottet får att det skall finnas en
brottsling.
Stryning och kontroll
Bortseendet från det enskilda individperspektivet underlättas av det politiska
klimat som under lång tid präglat virt
land. Det finns en djupt fårankrad tradition i Sverige att ”samhället” har ett
övergripande ansvar får allt och därfår
fårväntas ingripa mot det som är eller på-
sds vara fel eller olämpligt. Jag törs inte
påstå att socialdemokratin är ensam ansvarig får denna acceptans får offentlig
styrning och kontroll av medborgarna.
Men det är tveklöst så att socialdemokratin har utnyttjat och fårstärkt detta fenomen.
Övertro
Socialdemokratiskt tänkande är baserat
på en socialistisk ideologi. Denna bygger
på en övertro på värdet av politiska beslut
och en övertro på möjligheten att genom
kollektiva lösningar och styrning av människor skapa det perfekta samhället. Mot
denna bakgrund har också ”samhället”
kommit att bli synonymt får det allmänna, det vill säga stat och konunun,
och undanträngt den viktigaste komponenten i ett samhälle, nämligen de enskilda medborgarna. Detta synsätt har enligt min mening kommit att prägla
Sverige och svenskarnas tänkande i större
omfattning än många föreställer sig.
Lille Kalle
Det finns hos många människor inte bara
en beredvillighet att acceptera offentlig
insyn och kontroll på snart sagt alla livets
områden. Tvärtom finns rent av enfårväntan om detta. Sköter sig inte lille
Kalle i skolan? Det flr samhället, i form
av någon offentligt anställd person, lösa.
Vistas unge Kalle i olämpligt sällskap och
är han ute sent om nätterna? Det måtte
väl samhället, i form av någon fältassistent, kunna ta hand om. Har Kalle böljat
knarka? Nu är det verkligen på tiden att
”samhället” visar omsorg och vårdar
Kalle.
Vad som i många andra länder sköts av
de ”civila nätverken”- familj, släktingar,
vänner eller grannar – har ofta i vårt land
överlåtits åt ”samhället”. Detta har legitimerat omfattande reglering och därav
följande kontroll. Det fårment goda syftet har ofta inte gjort halt ens inför de
mest grundläggande krav på skydd får
den personliga integriteten.
Undantagssituationer
Självfallet finns det i ett modernt samhälle ett behov av former får offentliga
ingripanden i vissa situationer där de civila nätverken fallerar eller kanske helt
saknas. I vissa extrema lägen miste också
den personliga integriteten sättas i andra
SvENsK TiosKRIFT
175
hand – kanske för att skydda just den berörda personen, kanske för att skydda andra människor från svåra skador. Men
detta måste vara undantagssituationerna,
de situationer där inget alternativ finns. I
Sverige har dessvärre den motsatta inställningen ofta gått segrande fram.
Den lilla världen
I detta sammanhang far det av moderaterna lanserade begreppet den lilla världen
en särskild betydelse. Den lilla världen
strävar inte efter att isolera sig från den
stora världen, men att klara sig själv så
långt det går. Den lilla världen värjer sig
mot integritetsintrång. Den lilla världen
vill inte bli styrd och reglerad på områ-
den den klarar bra själv. I den lilla världen
tar mamma och/eller pappa upp frågan
om hur lilla Kalle egentligen sköter sig i
skolan med läraren och med Kalle själv. I
den lilla världen bryr sig föräldrarna om
vilka Kalle umgås med och hur länge han
är ute på kvällarna. Tack vare detta behö-
ver normalt sett mamma och pappa aldrig
konfronteras med olyckan att Kalle har
börjat knarka.
Återfärden har börjat
I den lilla världen tolereras inte lagöverträdare. Men man känner sitt eget värde
och man kräver respekt för sig själv. Det
skall krävas övertygande skäl för att den
lilla världen skall ge upp sitt motstånd
mot offentlig kontroll av den egna tillvaron. Kamp mot lagöverträdare i den stora
världen far endast i undantagsfall medföra
intrång i den lilla. Finns andra metoder –
vilket oftast är fallet – skall dessa prövas
med kraft. Först när inga andra lösningar
ges tar respekten för den lilla världens integritet vika.
Fria medborgare
Det kommer dessvärre att ta tid att ändra
vad som under generationer präglat
Sverige och svenskarna. Men jag tror att
fården åter till den lillavärldens ideal har
börjat. Steg för steg kommer allt fler
människor inse att allt inte ankommer på
”samhället”. De kommer att finna att
mycket går att lösa människa och människa emellan. De kommer att finna att
stöd och hjälp från en familjemedlem eller vän i de flesta fall är både effektivare
och mer tilltalande än om en utomstå-
ende, offentligt anställd person, står för
insatsen. De kommer att finna att många
regler och en omfattande offentlig verksamhet inte var så oundgängligt nödvändig som de kanske trodde. De kommer
att finna att den lilla världen ger en trygghet och en valfrihet ”samhället” normalt
sett aldrig kan skapa. Endast så skapas fria,
trygga och självständiga medborgare.
176 SVEN SK TIDSKR.I FT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner