Print Friendly

EU-medlemskap – hjälp till självhjälp

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EU-MEDLEMSKAP
HJALP TILL SJALVHJALP
PONTUSBRAUNERHJELM
Sedan Sverige 1991 lämtJade in sin ansökan om medlemskap i den Europeiska Unionen (EU)
har sympatiernaför ett medlemskap präglats av stora svängningar. Idag står det emellertid klart
att en majoritet, om än förhållandevis knapp, av svenska folket förordat ett medlemskap. Nu
återstår det att se vilka dfekter detta får?
U
nder valkampanjen har
såväl ekonomiska som andra argument framforts
for att deltaga respektive
avst~ fcln ett inträde i EU. En paradox i
sammanhanget är att ja-sidan som tidigare med övertygande kraft fOrsvarat
EES-avtalet, framhållit just detta avtals
svagheter som ett skäl att ~ med i unionen. Nej-sidan, tidigare motst~ndare till
EES-avtalet, har däremot ivrigt hävdat
EES-avtalets stora fördelar.
Nya ideer
Syftet med den här artikeln är att belysa
de ekonomiska konsekvenser som valutslaget kan tänkas ha. Vad betyder det
for dynamiken och nyskapandet inom
svensk industri? Vilka strukturella forändringar kan vi forvänta oss? Kornmer
PONTUS BRAUNERHJELM är 11atio11alekollottt
odt biträdallde cltiffor ltJdustrie11s Utred11ittgsi11stitut.
den övergripande samhällsekonomin att
p~verkas? Sverige ~r nu in i ett skede där
vi kornmer att integreras med övriga Europa p~ ett sätt som inte förekommit sedan GustafWasa kastade ut Kristian Tyrann ur landet i början av 1500-talet.
Samtidigt har Sveriges industriella styrka
till stora delar byggt p~ en form~ga hos
foretagen att i den egna tillverkningen
snabbt införliva innovationer som ursprungligen härstammar fcln utlandet.
Arbetskraftsinvandringen – ofta uppmuntrad av statsmaktema – har ocks~ sedan Ung tid bidragit till att nya ideer
spridits och fatt fotfäste i Sverige.
Munkarna som kom in i landet under tidig kristendom p~ 110o-1200-talen lärde
oss ny odlingsteknik, tyskarna spred köpmannaskapet under Hansa-tiden medan
Vallonerna formedlade sina fårdigheter i
bergsbruket ytterligare n~gra ~rhundran?-
den senare. Alla bidrog de till att öka
kunnandet i landet. P~ liknande sätt finns
det anledning att forvänta sig att utländSvENsK T tosKRIFT 407
ska fåretagsetableringar i Sverige i de allra
flesta fall kornmer att ha en positiv inverkan på svensk ekonomi genom att bidra
med nya ideer och ny teknik. Jag kommer i det fåljande att lägga tonvikten på
just kunskap och kunskapsinvesteringar,
och effekterna av ett BU-medlemskap i
detta sammanhang.
Den industriella betydelsen
Den debatt avseende de ekonomiska effekterna av ett medlemskap som fåregick
omröstningen fokuserades till stora delar
på tillväxteffekter. Historiskt har mätningar av olika integrationsprocessers effekter på tillväxten visat på positiva, men
blygsamrna resultat. Delvis är detta ett resultat av att den ekonomiska vetenskapen
inte har instrument att mäta effekterna
fullt ut, man far nöja sig med de så kallade
statiska engångseffekterna (till exempel
vad effekterna blir av att tullsatser minskar eller gränskontroller fårsvinner). Som
exempel kan nämnas att lokalisering av
investeringar och kapitalflöden i regel
inte inkluderas i olika integrationsmätningar, trots att sådana effekter kan ha
en avsevärd effekt, särskilt i mindre länder som Sverige. Det kan delvis bero på
att effekterna i olika sammanhang är små.
Särskilt om olika länder redan är påtagligt
integrerade kan det fårväntas att en politisk manifestation av en sådan integrering
inte kornmer ge upphov till några stora
reala fårändringar. Vikigast är dock att
beakta vilken typ av investeringar som
påverkas. Är det till exempel i fårsta hand
inom mer kunskapsintensiva branscher
eller påverkas fåreträdesvis basindustrifåretag?
Obetydliga tillväxteffekter
För att bilda sig en uppfattning om vad
olika dynamiska skeenden kan tänkas
innebära brukar olika simuleringsmodeller
utnytgas. En stor del av den svenska
ekonomkåren har (och till stora delar med
rätta) angripit den simuleringsmodell som
användes i den så kallade Konsekvensutredningen (SOU, se också AnderssonFredriksson 1993). Modellen är får komplex får att resultaten ska kunna utvärderas
och får att man ska kunna fårstå hur de
uppstått. I takt med att alltfler ekonomer
påpekat svagheterna i de tillväxtresultat
som framkommit, har bilden att ett medlemskap kan fårväntas ge upphov till små
eller obetydliga tillväxteffekter fårmedlats. Jag är inte alls övertygad om att så är
fallet och flera välrenommerade internationella ekonomer som står oberoende av
den svenska debatten har också hävdat
den motsatta uppfattningen (Baldwing
1994, Sapir 1994).
Smita sitt ansvar
Oavsett de problem som är fårknippade
med att göra detaljerade prognoser i detta
avseende kan inte ekonomerna smita undan sitt ansvar med hänvisning till problemets svårighetsgrad. Baserat på ekonomisk teori och empiri kan åtminstone
kvalificerade bedömningar göras. Innan
vi går in på effekterna av BU-medlemskapet ska vi göra en kort återblick på utvecklingen under det senaste decenniet.
408 SvENsK TIDsKRIFT
Hur påverkades Sverige?
Att empiriskt särskilja de faktorer under
1980-talet och början av 1990-talet som
påverkade den ekonomiska utvecklingen
i Sverige och som är att hänföra till
utanforskapet är en mycket komplicerad
uppgift. Den inhemska politiken och impulser utifrån interagerar på ett komplext
och svåröverskådligt sätt. När det gäller
den monetära sidan har en del ekonomer
hävdat att samarbetet inom EMS varit en
starkt bidragande orsak till den lägre inflationen i dåvarande EG och de lägre
räntorna. Andra ekonomer har hävdat att
det inte går att finna ett sådant samband.
Ett par procentenheters lägre realränta leder snabbt till betydande positiva effekter, i termer av såväl stigande förmögenheter som högre konsumtion och ökade
investeringar. När det gäller finanspolitiken uppvisar de olika länderna markant olika utveckling. Här har också
större frihetsgrader funnits för respektive
medlemslands inhemska politik.
Omsvängning i investeringar
Den faktor som uppmärksammats mest
när det gäller effekter av EV är investeringsflöden. I flera rapporter har det
visats att Sveriges utgående investeringar
varit starkt expansiva under 1980-talet
medan de ingående investeringarna varit
försumbara (Braunerhjelm 1990, Andersson med flera 1993, Andersson-Fredriksson 1993).1
Internationellt har också
investeringsutvecklingen medlemsländer visavi ickemedlemsländer uppmärksammats. Med en analogi från den
handelsteoretiska terminologin talar man
om EVs investeringsskapande respektive
investeringsomfördelande effekter. Exempelvis argumenterar Baldwin
(1994a,b) för att den institutionella förändring som EV inneburit varit
investeringsskapande för medlemsländer
och potentiella medlemsländer, men
investeringsomfördelande för länder utanför EV eller där stor osäkerhet om den
framtida relationen till EV förelegat. Särskilt intresse har riktats mot Schweiz som
valt att stå utanför EES-avtalet, vilket av
EV-kommissionen också tolkats som ett
nej till att deltaga i unionen. Även om
tidsserierna än så länge är allt för begränsade för att tillåta några definitiva slutsatser indikerar utvecklingen i Schweiz att
investeringarna omfördelats i EV-länderna (figur l och 2). För Sverige och
Finland sammanfaller omsvängningen i
investeringarna förhållandevis tydligt
med ländernas medlemsansökan i EV.
Österrike, som tidigast ansökte om medlemskap, uppvisar en betydligt jämnare
investeringsutveckling än övriga EFTAländer. Bland EV-länderna kan noteras
att de senaste nykomlingarna – Spanien
och Portugal – har varit relativt stora
nettomottagare av investeringar.
Av större vikt än utflödenas storlek är
emellertid deras karaktär, det vill säga
inom vilka industrier sker utlandsinvesteringar och hur relaterar sig dessa till inhemska investeringar? Som framgår av figur 3 har svenska företagsinvesteringar
förskjutits mot EV från mitten av 1980-
talet. Fram till mitten av 1980-talet var
SVEN SK TI DSKRI FT 409
%av BNP
4r——————-,—————~
2 Spanien och Portugal _..–8,
\
_F~- ””‘
– _..-8—–c>—s—-~____,a—B-r- 19-~
-2
-4
-6~~–~_L__L_~~–L_~_l_ _L_~~–~
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993
Fig. l. Direktinvesteringsflöden i EU och EFTA som andel av BNP, netto, 198G-1993.
svenska foretags investeringar i EU och i
USA ungefår lika stora. Skiftet i dessa
investeringsflöden sammanfaller väl med
de institutionella forändringar som drevs
igenom i EU under här perioden.2
Det
forefaller allts~ som om de svenska fOretagens investeringsplaner p~verkats av skillnaden i institutionella forutsättningar
mellan Sverige och EU.
Det sth ocks~ klart att det främst var
den kunskapsintensiva industrin som
valde att expandera utanfor Sverige (se figur 4, se ocks~ Braunerhjelm 1993). De
ackumulerade investeringarna inom
kunskapsintensiv industri – i figuren kallad s-industrin – överstiger med bred
mariginal utlandsinvesteringarna i basindustrin, i figuren kallad H-industrin. 3
Än
viktigare är att utlandsinvesteringarna i
kunskapsintensiv industri forefaller ersätta inhemska investeringar, medan det
inom basindustri verkar foreligga ett
komplementärt forhillande (Braunerhjelm-Oxelheim 1994).
Har detta n~gon betydelse? Det finns
~tminstone tre skäl till att besvara fclgan
jakande; (1) Inom modem nationalekonomisk teori, i viss rmn belagt empiriskt,
har kunskap eller kunskapsstocken inom
ett land pekats ut som den viktigaste
forklaringsfaktorn vad gäller tillväxt.
skillnader i tillväxt mellan länder har forklarats med olika kunskapsniv~er. Samtidigt vet vi att multinationella foretag är
den viktigaste aktören när det gäller att
sprida kunskap. Följaktligen riskerar ett
41-0 SVENSK TI DS KRI FT
%av BNP
-2
-4 Sverige
Schweiz
-6LL–L__J___ L_ _~~—L–~~L–L–~~—L–~
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993
Fig. 2. Direktinvesttringsjlöden i EFTA som andel av BNP, nttto, 198()-1993.
utflöde av investeringar i kunskapsintensiv industri leda till en lägre tillväxttakt som dessutom kan bli mycket svår att
ta igen. (2) Lokaliseringen av företag styrs
av en rad olika faktorer. En viktig attraktionskraft består av tillgång på kompetent
arbetskraft, avancerade leverantörsföretag
och en riklig förekomst av andra företag
inom samma bransch. Det innebär att det
finns tendenser till agglomerering i
lokaliseringen av kunskapsintensiva företag, som kan vara svår att bryta. Sådana
kluster eller agglomereringar tenderar
dock i sig själva vara attraherande på andra, liknade företag och följaktligen kan
det vara viktigt att tidigt fl igång sådana
investeringar. (3) De kunskapsintensiva
storforetagen kan dessutom anses vara
nyckeln till att starka teknologiska system
och nätverk byggs upp i Sverige som i sin
tur utgör en stark attraktionskraft for andra företag – svenska såväl som utländska
– att investera i Sverige. Ambitionen att
skapa en hög och bestående tillväxt i
Sverige bygger alltså på framgång i detta
avseende. Sverige har under 1980-talet
vridit sin industriproduktion mot mer
basorienterade och enklare industrivaror
medan den mer avancerade industriproduktionen hamnat utomlands. En bidragande orsak till denna utveckling har varit osäkerheten angående Sveriges framtida relation till EU, även om andra faktorer naturligtvis också har spelat in, till
exempel de återkommande devalveringarna (Braunerhjelm 1990).
SvENsK TIDSKRIFT 411
150 000
.,—–
————————— EJ~ -,~_-,~ 7- — —-

125 000
100 000 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – l——————-,————-
~

‘l


w 75 000U) – – – – – – – – – – – – – – – – – – – l
————– – -~– ————- –
~
,/ f1JS”I
50 000
,’ ‘—J
– – – — – – – — – – – —— – – – —- — -,::-~’~—– – – – -/——
25 000
o
Fig. J. De svenska ackumulerade utlandsinvestmngarna fordelade mellan USA och Sverige, netto, 1982-
1992.
Vad händer vid ett BU-medlemskap?
På kort sikt finns ingen anledning att fårvänta sig några betydande effekter på
svensk ekonomi. De finansiella marknaderna styrs till överväldigande del av den
stats(inansiella situationen och den inhemska ekonomiska politiken. Ett nej hade
dock sannolikt lett till en högre ränta. Dä-
remot påverkas de långsiktiga fårutsättningarna får att bedriva ekonomisk verksamhet i Sverige. Framfårallt har spelreglerna mellan EU-fåretag och inhemska fö-
retag likställts och en högre grad av
konkurrensneutralitet skapats. Detta är
viktigt i en värld som allt mer karaktäriseras
av ”lättfotat” kapital där även relativt små
skillnader i tillverkningsfårutsättningarna
kan fa långsiktigt betydande konsekvenser.
Det är alltså inte enbart det finansiella kapitalh som snabbt kan omallokeras mellan
oWca länder, även lokaliseringen av tillverfningen har blivit allt mer lättrörlig. De
främsta anledningarna till denna utveckling
är modem informationsteknologi, som tillåter att en stor spridning av produktionsenheter ändå kan övervakas och koordineras samt avregleringen av särskilt kapitalmarknaderna tillsammans med minskade
handelshinder. Utvecklingen driver fåretagen till att lokalisera produktionen där de
bästa fårutsättningarna finns får att de ska
kunna klara sig i den allt hårdare internationella konkurrensen där nya aktörer
ständigt gör anspråk på marknadsandelar,
inte minst från Sydostasien och så små-
ningom också från Östeuropa.
4 12 SVENSK TIDSKRIFT
80000 ~——————————————–.
60 000
lS-products
:t
~ 40 000
~
Year
Fig. 4. De 111etulta ackumulerade utlandJinvatmngamafordeladepd kunJkapJintnulv indUJtri (S) och bcuinduJtri, netto, 1’J82-1’J’J2.
Internationell styrka
En integration påverkar i forsta hand de
områden som tidigare varit omgärdade av
olika nationella särbestänunelser. Här
finns flera områden där Sverige sedan
lång tid uppvisat en internationell styrka,
till exempel inom telekommunikation,
instrumentindustrin och i viss mån läkemedel. Ofta är den offentliga sektorn den
dominerande köparen och ett medlemskap i unionen forbättrar situationen for
de svenska företagen.
Hårdare konkurrens
Den mest tydliga forändringen kommer
dock att ske inom svensk livsmedelsindustri som varit praktiskt taget helt skyddad
från internationell konkurrens. Tillgång
till den inre marknaden öppnar stora
möjligheter, men också en hårdare
konkurrenssituation. Utvecklingen kommer att gå mot ett större handelsutbyte
där särskilt den mer högförädlande produktionen har stora möjligheter att öka
sina exportandelar. Inom livsmedelsindustrin utgör den kooperativa ägarstrukturen kanske den viktigaste hämskon på
den framtida utvecklingen.
De ovan nämnda effekterna innebär
att foretagen tvingas effektivisera och rationalisera sina verksamheter på grund av
en intensifierad konkurrenssituation, vilket på sikt påverkar ekonomin positivt.
Inom andra branscher kommer emellertid medlemskapet att innebära ett högre
skydd gentemot producenter utanfor
SVENSK TIDSKRIFT .oil3
EU, till exempel bil- och tekoindustri. Samtidigt måste medlemskapet ställas i
Inom den forstnämnda industrin är den relation till konsekvenserna av ett fasthåljapanska importen kvoterad fram till !ande vid EES-avtalet. Riskerna for ur- 1999, medan tekoindustrin kommer att holkning av EES-avtalet är överhängomfattas av det s<i kallade multifiber- ande, det finns en inneboende instabilitet
avtalet. i avtalet. Om Sverige st<itt utanfor tillMultifiberavtal avvecklas
Effekterna av denna ökade skyddsniv<i
ska inte överdrivas, särskilt inom bilindustrin där svenska producenter under alla
omständigheter kommer att möta en
stark konkurrens fcln andra europeiska
tillverkare. När det gäller multifiberavtalet är EUs ambition att avveckla detta
under slutet av 1990-talet.
P<i ett övergripande plan kommer tullniv<ierna for svenskt vidkommande att
höjas med cirka en procent genom medlemskapet i EU. Samtidigt innebär dock
den nyligen slutforhandlade GATT-rondan att de generella sänkningarna i tullniv<ierna gentemot övriga länder kommer att sänkas inom EU fcln ett snitt p<i
cirka fem procent till drygt tre procent
under 1990-talet. När det gäller effekterna av ett medlemskap kan inte heller
bortses fcln de reduceringar i gränspassagekostnader som kommer att gynna
svenska foretag vid ett inträde i EU. Likas<\ bör beaktas att alla minskningar av
den typen av administrativa kostnader foreträdesvis underlättar for de mindre foretagen.
sammans med Norge, räcker det med att
ett av länderna motsätter sig ett beslut i
EU for att det ska hamna utanfor det
regelverk som styr relationerna mellan
Sverige och EU. Det är av flera skäl orealistiskt att järnfora EES-avtalet med stabiliteten i det gamla avtalet mellan EFTAländerna och dåvarande EG. För det fOrsta var det inte alls lika omfattande. Dessutom har, som ovan nämnts, teknologi
och politiska forändringar bidragit till en
ökad globalisering av konkurrensen vilket kräver järnforbara produktionsforutsättningar mellan olika länder for att
foretagen inte ska omlokalisera sin tillverkning.
Politiskt forefaller det ocks<i orimligt
att acceptera att lagstiftning som utarbetats utan att Sverige kunnat p<iverka detta
arbete, med undantag av lobbying-insatser, mer eller mindre automatiskt slussas
in i svensk lagtext. Den konspiratoriskt
lagde kan ocks<i forestilla sig en mängd
skäl till att det skulle finnas intresse for
EV-länderna att lägga fram lagforslag
som direkt diskriminerar olika typer av
svensk verksamhet.
Ny norm
Inneboende instabilitet När det gäller makroekonomin kan de
Detta är mgra av de direkta effekter som konvergenskrav (niv<ier som inte tar
kommer att uppst<i vid ett medlemskap. överskridas vad avser inflation, ränta och
414 SVENSK TIDSKRIFT
budgetunderskott) som EV ställt upp
som krav for att länderna ska kunna deltaga i den monetära unionen sägas utgöra
en ny norm som svenska politiska beslutsfattare måste hålla sig till. Det kommer att underlätta vissa politiska impopulära beslut. Sveriges statsfinansiella situation gör dock att det under alla omständigheter inte finns någon väg att kringgå
dessa ställningstaganden.
lemsavgiften
slutligen kan nämnas något om de direkta kostnader som drabbar Sverige vid
ett medlemskap, den så kallade medlemsavgiften, och som brutto beräknas uppgå
till cirka 18 miljarder kronor per år. Det
är svårt att forstå att denna kostnad på nå-
got sätt skulle ha en avgörande negativ
effekt på svensk ekonomi, även om det
naturligtvis känns mindre lockande att
dra på sig ökade utgifter i ett statsfinansiellt svagt läge. Kostnaden utgör
trots allt endast drygt 10 procent av det
beräknade budgetunderskottet 1994, vilket ska ställas mot värdet av stabilare spelregler och att konkurrensneutralitet då
skapas gentemot andra länder i Europa.
gisk vikt vid förekornsten av kunskapsintensiva företag for att generera tillväxt.
Det har_ ovan visats hur framforallt
kunskapsintensiva företag valde att förlägga produktion utanfor Sverige under
1980-talet och hur Sverige utvecklades
mot en leverantör av enklare eller
råvarubaserade produkter. Sådana företag
är mer lättrörliga eftersom de inte sitter
fastinvesterade i stora processintensiva
anläggningar. Dessutom förefaller investeringar utomlands i kunskapsintensiv industri ersätta hemmamarknadsinvesteringar, medan något sådant forhållande
inte gått att visa for den råvarubaserade
industrin. EV-medlemskapet medfor att
forutsättningarna forbättrats väsentligt for
att vi ska kunna behålla dessa företag i –
och få ett inflöde av investeringar till –
Sverige. En nödvändig forutsättning är
naturligtvis att den efterfrågade kompetensen finns på arbetsmarknaden och att
makroekonomisk stabilitet föreligger.
Detta ställer stora krav på såväl den ekonorruska politiken som utbildningspolitiken.
BU löser inte problemen
Sanunanfattningsvis leder stabilare spelLättrörligaföretag regler till forbättrade forutsättningar for
Ett EV-medlemskap löser inte problem i en fortsatt industriell och högkvalitativ
svensk ekonomi som manifesterats i tillverkning i Sverige. EV löser dock inte
1990-talets kris men som har sina rötter i våra ekonomiska problem i övrigt. På
1970-talets politisk-ekonomiska system- sanuna sätt som vi själva skapat dessa är
skifte. Däremot forbättras förutsättning- det endast vi själva som kan lösa dem.
ama for att politikerna ska kunna hantera
och vända krisen
I modern ekonomisk teori fasts strateSVENSK TIDSKRIFT 415
FOTNOTER:
1 Ett skäl som framhållits får EV-medlemskapets
begränsade effekter på svenska fåretags beteenden
är att utländska företag i Sverige uppgivit att medlemskap saknar betydelse får dem (Lindgren
1993). Märk dock att det här är fråga om mycket
stora skevheter i urvalet, dessa företag har till
övervägande del lokaliserat sig i Sverige får att
producera får den lokala, svenska, eller möjligen
nordiska marknaden. Det finns dock exempel
som talar i motsatt riktning, till exempel Tarkett,
där fåretagsledningen nyligen beslutat att fårlägga
investeringen till Sverige efter EV-omröstningen.
2 I den så kallade Vitboken, som togs av dåvarande
EG 1985/86, beskrivs de åtgärder som bedömdes
nödvändiga får att fram till 1993 kunna skapa en
inre maknad inom EV, medan Enhetsakten –
som bland annat möjliggör majoritetsbeslut i
ärenden som rör den inre marknaden – kom nå-
got år senare.
3 Företagen har fårdelats till respektive industri baserat på deras FoV-intensitet. FoV-intensiva fö-
retag har sarurnanförts i den så kallade s-industrin
där s-beteckningen hänfår sig till Schumpeter
och ska representera innovativ och nyskapande
industri. H-industrin är benämnd efter de svenska
ekonomerna Heckscher-Ohlin som visade att
handel beror på ländernas faktortillgångar. Sverige
är i ett europeiskt perspektiv rikt på skog och
mahn som utgör stommen i basindustrin.
416 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner