Print Friendly

Elisabeth Precht; Gymnasieutredningen

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ELISABETH PRECHT:
Gymnasieutredningen
Den läroplan som i dag gällerfor
gymnasieskolan började tillämpas får bara
JO år sedan, skriver redaktör Elisabeth
Precht. Behövs det då redan nu en
genomgripande reform? Är det inte bättre att
satsa på mindre forändringar inom den
nuvarande gymnasieskolan?
Gymnasieutredningen har avlämnat sitt
betänkande och föreslår en rad nyheter, bl a
en introduktion som omfattar 213 av forsta
läsåret. Det kan inte vara meningsfullt att
minska studietiden som redan nu är knapp.
Andra nyheter är omfattande praktik,
forstärkning av språkstudierna,
kursrelaterade betyg och kulturkunskap och
geografi som självständiga ämnen.
Behövs det en stor gymnasiereform?
Frågan är brännande aktuell efter
gyronasieutredningen lämnat sitt
kande i mitten av december forra
Under de fem år utredningen arbetat
tiden verkat for dem som anser att
sieskolan inte behöver någon stor
gripande omdaning. I dag finns det
enkelt inte pengar att spendera.
Men skälen är inte bara ekona ·
Så sent som for tio år sedan
dagens läroplan för gymnasiet att
Redan efter fem år tillsattes gym
utredningen av dåvarande skol · ·
Lena Hjelm-Wallen (s). Utredningen
senare tilläggsdirektiv av Britt
(m) och Birgit Rodhe (fp) under
respektive tid i utbildningsdepa
Det ligger i utredandets natur – i
fall hittills – att man föreslår stora
gripande reformer. Men skall skolan
att verkligen genomföra tidigare
ringar – bl a den decentralisering
slutsfatlandet i gymnasiet som
beslutade om i höstas – så finns det
plats för gyronasieutredningens
Bitar av den kan plockas ut och
utan totala brott med det förflutna.
bättre, att som ordföranden for
riksförbund sagt ”satsa på
former grundade på ett
vecklingsarbete”.
ar
m
L
ind(
Problemen – f<
Gymnasieskolan liksom grundskolan S’
med en rad problem: att elever inte – k1
mer in på önskad linje, att stud g
ar relativt många, att kurserna inte alltid
.otsvarar verkligheten utanför skolan,
ett. Gyronasieutredningen har utifrån sina
direktiv och en analys av verkligheten
lanmit fram till att problemområdena är
lit: övergången till gymnasiet, förhållanem inom gymnasiet samt kontakterna
.t arbetsmarknad och samhälle. Efter
lit ha påstått detta – som i stort sett
.rattar allt – är det inte märkligt att
*tdarna kommer fram till att det behövs
genomgripande gymnasiereform.
För att få en mjukare övergång från
f’lld· till gymnasieskolan menar man att
två forsta av det första gymnasieårets
terminer skall ägnas åt en slags introMtion. Det är också meningen att vårter- ~n i nionde årskursen skall utnyttjas
att forbereda eleverna för gymnasiet.
filagningen till gymnasiet skall ju enligt
llpligen fattat riksdagsbeslut hädanefter
pas på höstterminsbetygen.
rogram
Gymnasieutredningen vill dela in skolan i
utbildningsområden och program i
tlillet for dagens linjer och varianter inom
ea. Utbildningsområdena är: ckonollilk, social och teknisk. De två terminer• introduktion skall göras inom något av
dala områden.
Utredningen vill samtidigt göra en ny
ilddning av läroämnena:
– &rdighetsämnen, moderna språk och
enska
..b.raktärsämnen, dvs ”för ett studiepropam karakteristiska ämnen som med
79
stöd av färdighetsämnen skall ge fördjupade kunskaper inom speciella områ-
den …” t ex fysik, samhällskunskap
och yrkesteknik
– tillämpningsämnen, dvs praktiskt betonade karaktärsämnen
– stöd- och integrationsämnen, dvs ämnen som erbjuder mer allmänna referensramar
– estetiska och praktiska ämnen, t ex musik och slöjd
Utöver ämnesstudier skall varje studieprogram erbjuda möjligheter till fördjupningsstudier. Dessa bör vara obligatoriska
i de tre- och fyraåriga kurserna. Fördjupningsstudierna skall dock kunna bytas ut
mot koncentrerade yrkestekniska kurser
(KYT-kurser). Det kan vara kurser i
marknadsföring, laboratoriekunskap etc.
Färdighetsämnen och karaktärsämnen
delas upp i grund- och tilläggskurser.
Introduktionen
Den för alla inom ett utbildningsområde
gemensamma mjukstarten om två terminer – dvs 2/6 av exempelvis en praktisk
yrkesutbildning – skall inledas med praktiskt betonade karaktärsämnen. Inom exempelvis det ekonomiska utbildningsområdet innebär detta kontorskunskap,
maskinskrivning samt handelskunskap.
Eleverna skulle även under introduktionen
erbjudas kompletterande kurser i svenska
och matematik samt kunna få ”en god
grund i främmande språk”.
Eleverna skall dessutom under introduktionen, liksom under varje läsår i gym- 80
nasiet, ut i arbetslivet och praktisera tre
veckor. Detta.gäller alla elever, dvs även
dem på teoretiska program.
Det finns for det forsta anledning att
ifrågasätta en introduktion som omfattar
två tredjedelar av forsta läsåret. Tanken är
fin att dc som skall gå yrkesutbildning och
dc som skall utbilda sig enbart teoretiskt i
gymnasiet i en gemensam start får större
forståelse for varandras funktioner i samhället. Det är också behjärtansvärt att elever som är osäkra på vad de villläsa får en
chans att ändra sig. Men dessa forbättringar står definitivt inte i proportion till
den tidsforlust som uppstår. Att dra ner
den redan i dag korta utbildningstiden – i
forhållande till vad eleverna behöver lära
sig – är näst intill vansinne. Man löper
dessutom risken att dc många elever som
vet vad dc villläsa tappar lust och intresse
under dc två mer allmänt ”flummiga” introduktionsterminerna.
Den mjuka övergång från grund- till
gymnasieskola som onekligen behövs, bör
kunna klaras av under nionde årskursens
vårtermin. Detta gäller också komplettcring av kunskaper som är nödvändiga for
att klara av ett visst studieprogram i gymnasiet. Det finns ingen anledning att gymnasiet skall ta över grundskolans undervisningsskyldighet.
Praktiken
Gymnasicutredningen menar att gränserna mellan teoretiska och praktiska studier
skall tonas ner. Detta sker bl a genom att
alla får praktisera och att de praktiska utbildningarna får fler teoretiska inslag.
ta ger en antydning om att forslaget is·
stycken är en fortsättning på 1960-ta
socialdemokratiska politik.
Den praktik om tre veckor som
gymnasieelever skulle få enligt gymn
utredningens forslag innebär att c·
470 000 praktikveckor måste ordnasöver den praktik som finns redan i
Kan varje praktikplats ta emot elever
der 30 veckor behövs det omkring 16
praktikplatser.
Till dessa svindlande siffror skall lä
att grundskolan enligt den nya läropl
– Lgr 80 – utökar sin praktiska ar
livsoricntering. Skolövcrstyrclscn har
nat fram att behovet av praktikplatser
blir cirka 300 000 elevveckor.
Utredningen har laborerat med trå
ternativ hur man kan klara av att s
fram detta enormt stora antal pra
platser. En majoritet menar att en r
ring bör ske genom avtal under en få
period om högst fem år, varefter fr’
skall prövas igen. En minoritet (soci
makraterna samt LO:s och TCO:s r
sentantcr) vill att man i stället stiftar
lag, som delvis skall kunna ersättas ge
avtal.
Frågan är om det är möjligt att på fi
lig väg få fram det stora antal pra
platser som behövs? Svaret är: m)
tveksamt. Samtidigt vore det olyckli~
lagstifta – dvs tvinga fram – plat er
Men även om det mot alla odds s
gå att få fram önskat antal praktih
är det högst osannolikt att flertalet e
– om ens en liten minoritet – kan ra
D
relevant arbetslivserfarenär det nyttigt att ungdomarna
hur det fungerar på en arbetsplats,
har de ju fått redan i grundskolan
feriearbetar det stora flertaen arbetslivserfarenhet som skolpolialltfor sällan kommer ihåg.
nya ämnen vill gymnasieutredningexempelvis kulturkunskap och
som självständigt ämne. Utredvill vidare att ”den något vidgade
skall användas till att ” bl a stäriet”. Man har tagit fasta på
klarar av att läsa ens elementär
på andra främmande språk
Det är en vettig forändring
eftersom man samtidigt insett
måste ges möjligheter for elever att
fordjupa sig i mer avancerade språkoch att skaffa sig de mer elemenkunskaperna. Skillnaden mellan etckunskaper är ju omvittnat stora.
utvidgade tidsramen innebär att
blir tre terminer och därfor behö-
med åtta dagar samt att stuutökas till 43 lektioner om 40 miter – ekonomiskt och
– kan sannolikt inte väga upp
81
den långa arbetsvecka som gymnasieeleverna skulle få om utredningens forslag
genomfordes. Och hemarbetet kan man
aldrig komma ifrån hur lång veckan än
görs.
Nya betyg
Gymnasieutredningen vill infora kursrelaterade betyg. För varje kurs skall betygen
godkänd/icke godkänd finnas. Andelen
elever som kan få respektive betyg skall
inte anges, som i dagens relativa betygssystem. Avgörande skall i stället vara hur
många sorn uppnått betygets kompetens.
En majoritet menar att det dessutom
krävs en gradering av betyget godkänd/
icke godkänd i två eller tre steg. De som
inte vill gradera är socialdemokraterna,
LO:s samt TCO:s representanter. Dessa
menar att graderingen inte behövs får
gymnasiets egen del utan bara ”om andra
urvalsmöjligheter till högskolan vid sidan
av betygen inte visar sig vara tillräckliga”.
Det är glädjande att majoriteten i utredningen fastnat for kursrelaterade betyg.
Det är en reform som borde kunna sjösättas omgående. Förslag borde också kunna
genomforas på grundskolan. Hur många
steg godkänt skall graderas i kan diskuteras. Känt är dock att ju fårre steg, desto
större möjlighet till godtycke.
Tveksam kan man dock ställa sig till
utredningens forslag att Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) skall utreda om
det behövs graderade betyg eller ej for intagning till högskolan. UHÄ skall också se
över andra tänkbara urvalsgrunder.
82
Det låter bekant …
Vad utredningen fcireslår är ännu en
utredarrunda om betygen. UHÄ skall
kämpa med samma omöjliga nöt att knäcka som skolöverstyrelsen gjorde när riksdagen beställt forsök med betygsfri intagning till gymnasiet i Örebro. Så sent som
fcir några månader sedan beslutade regeringen att sådana forsök inte kan genomforas eftersom man inte – trots så många
års arbete – kan finna några andra vettiga
urvalsgrunder än betyg!
Man kan fråga sig om gymnasieutredningen tror på under …
Kostnaderna
Kostnaderna fcir att genomfåra den genomgripande reform utredningen fcireslår
har inte redovisats i detalj. Man får·
hjälpa upp de skrala beräkningarna
att reformen skall genomforas när den
ungdomspuckeln redan passerat gy
sieskolan. Detta faktum kan dock inte
ja att utredningen tagit alltfor lätt på
räkningarna av kostnaderna, särskilt i
när inkomsterna till statskassan är mi
än utgifterna. Utan någon störrekuns
ekonomi inser man att enbart forslag
alla elever skall praktisera tre veckor
år kostar enorma summor. Dessutom
tar alltid genomforandet som sådant
tilltagna summor.
A
G1
SKI
sal
SQJ
se~
f
de)

del
Ta
sjä
ar
de
fån
sko

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner