ELISABETH PRECHT: Gymnasieutredningen Den läroplan som i dag gällerfor gymnasieskolan började tillämpas får bara JO år sedan, skriver redaktör Elisabeth Precht. Behövs det då redan nu en genomgripande reform? Är det inte bättre att satsa på mindre forändringar inom den nuvarande gymnasieskolan? Gymnasieutredningen har avlämnat sitt betänkande och föreslår en rad nyheter, bl a en introduktion som omfattar 213 av forsta läsåret. Det kan inte vara meningsfullt att minska studietiden som redan nu är knapp. Andra nyheter är omfattande praktik, forstärkning av språkstudierna, kursrelaterade betyg och kulturkunskap och geografi som självständiga ämnen. Behövs det en stor gymnasiereform? Frågan är brännande aktuell efter gyronasieutredningen lämnat sitt kande i mitten av december forra Under de fem år utredningen arbetat tiden verkat for dem som anser att sieskolan inte behöver någon stor gripande omdaning. I dag finns det enkelt inte pengar att spendera. Men skälen är inte bara ekona · Så sent som for tio år sedan dagens läroplan för gymnasiet att Redan efter fem år tillsattes gym utredningen av dåvarande skol · · Lena Hjelm-Wallen (s). Utredningen senare tilläggsdirektiv av Britt (m) och Birgit Rodhe (fp) under respektive tid i utbildningsdepa Det ligger i utredandets natur - i fall hittills - att man föreslår stora gripande reformer. Men skall skolan att verkligen genomföra tidigare ringar - bl a den decentralisering slutsfatlandet i gymnasiet som beslutade om i höstas - så finns det plats för gyronasieutredningens Bitar av den kan plockas ut och utan totala brott med det förflutna. bättre, att som ordföranden for riksförbund sagt "satsa på former grundade på ett vecklingsarbete". ar m L ind( Problemen - f< Gymnasieskolan liksom grundskolan S' med en rad problem: att elever inte - k1 mer in på önskad linje, att stud g ar relativt många, att kurserna inte alltid .otsvarar verkligheten utanför skolan, ett. Gyronasieutredningen har utifrån sina direktiv och en analys av verkligheten lanmit fram till att problemområdena är lit: övergången till gymnasiet, förhållanem inom gymnasiet samt kontakterna .t arbetsmarknad och samhälle. Efter lit ha påstått detta - som i stort sett .rattar allt - är det inte märkligt att *tdarna kommer fram till att det behövs genomgripande gymnasiereform. För att få en mjukare övergång från f'lld· till gymnasieskolan menar man att två forsta av det första gymnasieårets terminer skall ägnas åt en slags introMtion. Det är också meningen att vårter- ~n i nionde årskursen skall utnyttjas att forbereda eleverna för gymnasiet. filagningen till gymnasiet skall ju enligt llpligen fattat riksdagsbeslut hädanefter pas på höstterminsbetygen. rogram Gymnasieutredningen vill dela in skolan i utbildningsområden och program i tlillet for dagens linjer och varianter inom ea. Utbildningsområdena är: ckonollilk, social och teknisk. De två terminer• introduktion skall göras inom något av dala områden. Utredningen vill samtidigt göra en ny ilddning av läroämnena: - &rdighetsämnen, moderna språk och enska ..b.raktärsämnen, dvs "för ett studiepropam karakteristiska ämnen som med 79 stöd av färdighetsämnen skall ge fördjupade kunskaper inom speciella områ- den ..." t ex fysik, samhällskunskap och yrkesteknik - tillämpningsämnen, dvs praktiskt betonade karaktärsämnen - stöd- och integrationsämnen, dvs ämnen som erbjuder mer allmänna referensramar - estetiska och praktiska ämnen, t ex musik och slöjd Utöver ämnesstudier skall varje studieprogram erbjuda möjligheter till fördjupningsstudier. Dessa bör vara obligatoriska i de tre- och fyraåriga kurserna. Fördjupningsstudierna skall dock kunna bytas ut mot koncentrerade yrkestekniska kurser (KYT-kurser). Det kan vara kurser i marknadsföring, laboratoriekunskap etc. Färdighetsämnen och karaktärsämnen delas upp i grund- och tilläggskurser. Introduktionen Den för alla inom ett utbildningsområde gemensamma mjukstarten om två terminer - dvs 2/6 av exempelvis en praktisk yrkesutbildning - skall inledas med praktiskt betonade karaktärsämnen. Inom exempelvis det ekonomiska utbildningsområdet innebär detta kontorskunskap, maskinskrivning samt handelskunskap. Eleverna skulle även under introduktionen erbjudas kompletterande kurser i svenska och matematik samt kunna få "en god grund i främmande språk". Eleverna skall dessutom under introduktionen, liksom under varje läsår i gym- 80 nasiet, ut i arbetslivet och praktisera tre veckor. Detta.gäller alla elever, dvs även dem på teoretiska program. Det finns for det forsta anledning att ifrågasätta en introduktion som omfattar två tredjedelar av forsta läsåret. Tanken är fin att dc som skall gå yrkesutbildning och dc som skall utbilda sig enbart teoretiskt i gymnasiet i en gemensam start får större forståelse for varandras funktioner i samhället. Det är också behjärtansvärt att elever som är osäkra på vad de villläsa får en chans att ändra sig. Men dessa forbättringar står definitivt inte i proportion till den tidsforlust som uppstår. Att dra ner den redan i dag korta utbildningstiden - i forhållande till vad eleverna behöver lära sig - är näst intill vansinne. Man löper dessutom risken att dc många elever som vet vad dc villläsa tappar lust och intresse under dc två mer allmänt "flummiga" introduktionsterminerna. Den mjuka övergång från grund- till gymnasieskola som onekligen behövs, bör kunna klaras av under nionde årskursens vårtermin. Detta gäller också komplettcring av kunskaper som är nödvändiga for att klara av ett visst studieprogram i gymnasiet. Det finns ingen anledning att gymnasiet skall ta över grundskolans undervisningsskyldighet. Praktiken Gymnasicutredningen menar att gränserna mellan teoretiska och praktiska studier skall tonas ner. Detta sker bl a genom att alla får praktisera och att de praktiska utbildningarna får fler teoretiska inslag. ta ger en antydning om att forslaget is· stycken är en fortsättning på 1960-ta socialdemokratiska politik. Den praktik om tre veckor som gymnasieelever skulle få enligt gymn utredningens forslag innebär att c· 470 000 praktikveckor måste ordnasöver den praktik som finns redan i Kan varje praktikplats ta emot elever der 30 veckor behövs det omkring 16 praktikplatser. Till dessa svindlande siffror skall lä att grundskolan enligt den nya läropl - Lgr 80 - utökar sin praktiska ar livsoricntering. Skolövcrstyrclscn har nat fram att behovet av praktikplatser blir cirka 300 000 elevveckor. Utredningen har laborerat med trå ternativ hur man kan klara av att s fram detta enormt stora antal pra platser. En majoritet menar att en r ring bör ske genom avtal under en få period om högst fem år, varefter fr' skall prövas igen. En minoritet (soci makraterna samt LO:s och TCO:s r sentantcr) vill att man i stället stiftar lag, som delvis skall kunna ersättas ge avtal. Frågan är om det är möjligt att på fi lig väg få fram det stora antal pra platser som behövs? Svaret är: m) tveksamt. Samtidigt vore det olyckli~ lagstifta - dvs tvinga fram - plat er Men även om det mot alla odds s gå att få fram önskat antal praktih är det högst osannolikt att flertalet e - om ens en liten minoritet - kan ra D relevant arbetslivserfarenär det nyttigt att ungdomarna hur det fungerar på en arbetsplats, har de ju fått redan i grundskolan feriearbetar det stora flertaen arbetslivserfarenhet som skolpolialltfor sällan kommer ihåg. nya ämnen vill gymnasieutredningexempelvis kulturkunskap och som självständigt ämne. Utredvill vidare att "den något vidgade skall användas till att " bl a stäriet". Man har tagit fasta på klarar av att läsa ens elementär på andra främmande språk Det är en vettig forändring eftersom man samtidigt insett måste ges möjligheter for elever att fordjupa sig i mer avancerade språkoch att skaffa sig de mer elemenkunskaperna. Skillnaden mellan etckunskaper är ju omvittnat stora. utvidgade tidsramen innebär att blir tre terminer och därfor behö- med åtta dagar samt att stuutökas till 43 lektioner om 40 miter - ekonomiskt och - kan sannolikt inte väga upp 81 den långa arbetsvecka som gymnasieeleverna skulle få om utredningens forslag genomfordes. Och hemarbetet kan man aldrig komma ifrån hur lång veckan än görs. Nya betyg Gymnasieutredningen vill infora kursrelaterade betyg. För varje kurs skall betygen godkänd/icke godkänd finnas. Andelen elever som kan få respektive betyg skall inte anges, som i dagens relativa betygssystem. Avgörande skall i stället vara hur många sorn uppnått betygets kompetens. En majoritet menar att det dessutom krävs en gradering av betyget godkänd/ icke godkänd i två eller tre steg. De som inte vill gradera är socialdemokraterna, LO:s samt TCO:s representanter. Dessa menar att graderingen inte behövs får gymnasiets egen del utan bara "om andra urvalsmöjligheter till högskolan vid sidan av betygen inte visar sig vara tillräckliga". Det är glädjande att majoriteten i utredningen fastnat for kursrelaterade betyg. Det är en reform som borde kunna sjösättas omgående. Förslag borde också kunna genomforas på grundskolan. Hur många steg godkänt skall graderas i kan diskuteras. Känt är dock att ju fårre steg, desto större möjlighet till godtycke. Tveksam kan man dock ställa sig till utredningens forslag att Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skall utreda om det behövs graderade betyg eller ej for intagning till högskolan. UHÄ skall också se över andra tänkbara urvalsgrunder. 82 Det låter bekant ... Vad utredningen fcireslår är ännu en utredarrunda om betygen. UHÄ skall kämpa med samma omöjliga nöt att knäcka som skolöverstyrelsen gjorde när riksdagen beställt forsök med betygsfri intagning till gymnasiet i Örebro. Så sent som fcir några månader sedan beslutade regeringen att sådana forsök inte kan genomforas eftersom man inte - trots så många års arbete - kan finna några andra vettiga urvalsgrunder än betyg! Man kan fråga sig om gymnasieutredningen tror på under ... Kostnaderna Kostnaderna fcir att genomfåra den genomgripande reform utredningen fcireslår har inte redovisats i detalj. Man får· hjälpa upp de skrala beräkningarna att reformen skall genomforas när den ungdomspuckeln redan passerat gy sieskolan. Detta faktum kan dock inte ja att utredningen tagit alltfor lätt på räkningarna av kostnaderna, särskilt i när inkomsterna till statskassan är mi än utgifterna. Utan någon störrekuns ekonomi inser man att enbart forslag alla elever skall praktisera tre veckor år kostar enorma summor. Dessutom tar alltid genomforandet som sådant tilltagna summor. A G1 SKI sal SQJ se~ f de) få del Ta sjä ar de fån sko