Print Friendly

Debatt Folksam och demokratin

Av Redaktionen | 31 december 1969


1969


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Debatt
SEVED APELQVIST:
Folksam och demokratin
Svensk tidskrift nr 2 innehöll en artikel av
Eive R. Olsson under rubriken Demokrati
– ett försäljningsargument? Artikeln kompletterades med en grovt vulgär helsidesillustration.
Med den läggning som är typisk för Eive
R. Olsson startar argumentförvanskningen
redan i ingressen till artikeln. Där sägs att
Folksam i en annonskampanj hävdat att
företaget är mer demokratiskt än andra. I
fortsättningen sägs att Folksam enligt egen
utsago har den mest genomtänkta demokratiska organisationen inom svenskt näringsliv. Längre fram påstås att enligt Folksams
annonsering är ”alltså inget annat företag
inom svenskt näringsliv så folkstyrt som just
Folksam”. Det som verkligen sagts från
Folksam i annonser i rikspressen är följande:
”Det är inte troligt att något annat företag
inom svenskt näringsliv har en mera genomtänkt demokratisk organisation än Folksam.” Detta uttalande citeras i Olssons artikel men märkligt nog har inte artikelförfattaren och inte heller Svensk tidskrifts
redaktion fattat nyansen eller inte haft lust
att lägga märke till den måttfulla definitionen.
Olsson, som för några år sedan var engagerad i en process mot Folksam, vilken
misslyckades både i Rådhusrätten och Hovrätten, anmälde utan framgång Folksam hos
Kungl. Försäkringsinspektionen i oktober
1968. Han vände sig till Näringslivets Opinionsnämnd i november samma år. I anmälningsskrivelserna rörde han sig med ungefär samma argument som i den av Svensk
tidskrift publicerade artikeln. I anmälan till
försäkringsinspektionen gjorde han falskeligen gällande att ”Folksam placerar jätteförmögenheter i KF på icke affärsmässiga
principer, varigenom följer motsvarande
minskad återbäring för lurade delägare/försäkringstagare”. Klokt nog upprepade han
inte denna direkt mot Folksam och indirekt
mot den statliga tillsynsmyndigheten orimliga be~kyllningen i sin anmälan till Nä-
ringslivets Opinionsnämnd.
Det är ett svårlöst problem att i stora fö-
retag och koncerner tillgodose kraven på demokratiskt inflytande. Det kan inte ske på
annat sätt än genom representativa system.
Så är förhållandet också inom svenskt försäkringsväsen. Försäkringslagen tillmäter
försäkringstagareinflytandet i de ömsesidiga
företagen avgörande betydelse men anger
inte närmare normerna för hur detta inflytande tillfredsställande praktiskt skall tillgodoses. Lagstiftarna har med andra ord
överlämnat till varje särskilt företag att
med hänsyn till sin egenart söka sig fram
till en ändamålsenlig lösning. I lagens förarbeten, främst gäller detta 1942 års försäkringsutrednings betänkande, behandlas
tämligen ingående alternativa möjligheter
att åstadkomma ett reellt delägareinflytande i de ömsesidiga bolagen. I företag med
ringa antal delägare och med begränsat geografiskt verksamhetsområde kan delägarna
själva utöva ett direkt inflytande på verksamheten. Om dessa förhållanden emellertid kompliceras genom en ökning av antalet
delägare – exempelvis som i Folksam några miljoner försäkrade – och om delägarna
är spridda över större områden är det däremot svårt att förverkliga den tanke som
ligger till grund för den ömsesidiga försäkringsformen. Ett rösträttssystem som
bygger på försäkringstagarnas direkta deltagande i bolagsstämman blir en tom formalitet utom i bolag med ringa antal delägare, konstaterar den nyss nämnda utredningen. För de större försäkringsföretagen
.förordar utredningen att en representationsförsamling (delegatförsamling) utses, vilken
beslutar i delägarnas ställe. Som en godtagbar lösning beskrivs Folksams dåvarande (1946) organisation, vilken senare på olika sätt utvidgats till förmån för delägarna.
Det har kanske sitt intresse att SPP och
Folksam var de enda exempel på större företag med tillfredsställande demokratisk organisation som lämnades av 1942 års försäkringsutredning, i vilken flera ledande
försäkringsdirektörer medverkade under
ordförandeskap av försäkringsinspektionens
dåvarande chef, den allmänt uppskattade
och respekterade O. A. Åkesson.
Man kan i princip tänka sig två olika
sätt att utse delegerade till stimtman. Antingen att försäkringstagarna i gemen väljer
dem eller att de utses av yrkes- eller intresseorganisationer, vilka har anknytning till
företaget i likhet med vad som är .fallet i
Folksam. Den ovannämnda försäkringsutredningen, liksom även 1958 års försäkringssakkunniga, uttalar sig klart till förmån
för den senare metoden. Med hänvisning till
·företagna undersökningar konstateras att
”en anknytning till viss intressegrupp är ägnad att starkt underlätta representationsfrå-
.gans lösning”. Organisationer som utser försäkringstagarerepresentanter skall dock ba
.en verklig anknytning till företaget, dvs.
kunna anses ideellt eller intressemässigt representera merparten av försäkringstagarn•a.
Dessa kriterier är uppfyllda vad avser Folksam.
Genom att ett betydande antal dubbeloförsäkringar förekommer är det svårt att
exakt ange hur stor del av Folksams ·försäkringstagare som är medlemmar inom
fackföreningsrörelsen eller konsumentkooperationen. Enbart de till LO anslutna fack- 217
.förbunden bar i Folksam grupplivförsäkringar som omfattar drygt 1,7 miljoner försäkringstagare. Det är knappast någon överdrift att säga att de tkollektiva och individuella försäkringarna i Folksam från kooperativa och fackliga organisationer och dessas medlemmar utgör nära nog hela underlaget för Folksams verksamhet. Talet om att
”Folksam kanske styrs av personer som fullständigt saknar delägareskap i bolaget” och
att det i varje fall är ”fullt möjligt att en
sådan situation kan uppstå” faller på sin
egen orimlighet. De som väljs som delegerade till Folksams stämmor har antingen själva olika individuella försäkringar eller kollektiva försäkringar i Folksam eller representerar företag och organisationer som har
sina försäkringar i Folksam. I de flesta fall,
kanske alla, har stämmodelegerade både egna försäkrin•gar i Folksam och representerar
organisationer ooh företag som är delägare
i Fo~ksam genom sina försäkringar.
Försäkringstagarerepresentationen i bolagets högsta beslutande organ avser som bekant att säkerställa ett inflytande över de
allmänna riktlinjerna för bolagets verksamhet samt att skapa insyn i dess allmänna
förvaltning. För att få fram ett direkt försäkringstagareinflytande i fråga om andra
för konsumenterna väsentliga delar av verksamheten – utformningen av försäkringsskyddet och skaderegleringen – har FolkSam under de senaste tjugo åren inrättat en
rad speciella nämnder och råd med majoritetsinflytande för försäkringstagarna. Detta
gäller inte minst heia raden av skadeprövningsnämnder, bland vilka kan nämnas
LO-Folksams skadeprövningsnämnd, TCOFolksams skadeprövningsnämnd, SALFFolksams skadeprövningsnämnd, FolksamMotororganisationernas skadeprövningsrtämrid, Folksam”Yrkesbilismens skadepr’ov- .nirtgshämnd·och Folksams sp(>rtskadenä:mnd.
Det ar uppenbart att dessa nämnder repre- .senterar vitt skilda om’r~deri av befolkningen och samhälls1ivet. Nära knuten till denna organisation är också Ombudsmannen
RED.:
Eftersom hr Apelqvists genmäle till Eive R.
Olssons ·artikel Folksamdemokrati snarast
tikta-r sig mot Svensk Tidskrift är en· redaktioneH kommentar motiverad.
FÖrst vill vi understryka att orsaken till
att:m1ke1n publicerats ingalunda är en ovilji n1ot kooperativa företag .:._ försäkringsbolag – eller ·andra. De är värdefulla
konkurrensf;’l!ktorer i vir blandekonomiska marknadstruktur. Men rätt skall vara
iil:t: Företag av – denna karaktär, som
ingh i den sodaldeinokratiska storfinan- ~e~J. o~h ~ sitt nära..faktiska. s•amarbete med
so~ialdemok~;atiens a;ndra orga~isationer fö-
reträder kray på en demokratisk socialism,
måste ,ha full täckning för sina påståenden
,att de ”troligen” representerar ”en mera
genon}tänkt demokratisk or~nisation” än
,andra försäkringsföretag. (Vi har fattat ny- ~nsen, tror hr Apelqvist att läsarna av annonsep gör det? Reag(!rar de inte just som
hr Olsson?) Om i så fall inte täckning finns
.är det fråga om tillrättalagd propaganda,
där man knyter samman den egna. reklamen
med • socialdemo)qaternas anspråk på att
vara de enda. sanna. företrä<;larna för de detr\okratiska _strävandena här i landet.
·· Hr Apelqvist· anstränger sig att med en
argumentation på.skruvar visa·att Folksams
bolagsstämma är så demokratisk som möjligt
i denna onda värld. Folksams ledning har
för skadeprövning som inte har någon motsvarighet på annat håll inom svenskt försäkringsväsen. Ha;ns självständiga ställning
markeras bl. a. av att han inte sorterar under direktionen utan direkt under stämmorna, vald av stämmoombuden/delägarna.
tä:nkt igenom det svåra problemet och gjort
så gott den kunnat. Vi tycker faktiskt inte
att lösningen är genomtänkt, tvärtom tycker
vi att den utgör en icke genomtänkt kapitulation inför svårigheterna. Det är en klassisk nödfallsutväg (eller ett diktaturknep)
att säga att eftersom vissa intressegrupper
står varandra nära kan man likavällåta det
_ledande skiktet i den ena gruppen representera också menige man i den andra. De små
enskilda behöver inte personligen höras. Genom sin socialekonomiska (ev. också ideologiska) bindning till komplexet av intressegrupper bör de kunna känna sig representerade – fast de inte har personlig rösträtt.
Detta är fiktiv -demokrati. Ty faktum
kvarstår, en försäkringstagare, som icke är
medlem av LO eller KF •kan icke i någon
som helst mening säJgas vara representerad
av ett antal delegater hämtade ur toppskiktet i dessa organisationer. Han har inte ens
haft tillfälle att vara med om att utse detta
skikt. Och en känsla av förtroende hos
KF-medlemmen eller LO-mannen gentemot
de egna ledarna i dessa organisationer är
inte detsamma som personlig rösträtt i det
egna ömsesidiga försäkringsbolaget.
Det framgår av hr Apelqvists genmäle
att han är bekymrad inför det svåra demokratiska principproblem, som hans företag
presenterar honom. Vi är glada över det,
ltksom över ·den sympatiska tonen i hans
inlägg. Hr vi därför antyda en väg för .honom att lösa problemet. Det är gemensamt
för alla stora organisationer och synes ytterst ·bew på att en enskild människa icke
vill göra en större bevakningsinsats inom
de intressekollektiv han tillhör, än vad soin
motsvarar hans konkreta och direkt överskådbara intresse. I dagens genomorganiserade samhälle hinner han icke något annat.
V•arför då inte konstruera en på personlig
rösträtt uppbyggd bolagsstämma, där delegaterna ·har så stora arvoden att uppgiften
blir ekonomiskt intressant och till på köp~t
stimulerar dem .till att skaffa sig fördjupade kunskaper om försäkringsbra;nschens för- 219
~··-‘
. ·. -~ ~-· ~: ., ..
Mllan4eiJ.., Att ‘använda arvod~n som· med;~:
att skapa motivatio~ är en. inom ,b~de politiken oth: den :enskilda .företagsamheten se-.
dart länge använd u’tväg: ‘ ‘ . ‘ :).
Viss~, hr Apelqyi~t oc;h·h~s direJuio~ .·flir
en annan ochmera ~}älvst~I).dig,Ji-å~is’ och
be;v~lig·..b()lagsst~1llma a.t,t ~[Je~a. tiijsa,m;;
mans med. ~en det är just:god dem()ktaJ:il
‘slhtligen, v( först~r ht: Ap~lqyiS.ts .r~a~.:
tiori. irif9i clen ·;’grovt· ~lgära” karikatyr,
som vi tillät oss an.vända, soinJU~str.ati.i:>i
till Folksamdemokratin. NÖjet::aV:. ja~ pe!’o~
som bekant på ~ilken sida ~v ge~ä~smyn~
ning~·man; :~finn,el’• sig. .. . .. . .. . :.’:·;
••••• f”~
……….
‘ ·.: ~-” ;·
-~-:
:- ..:;·_,, ::; ~i” ,, ‘:, ‘ ;: •. -· .-……
‘ ”” … ‘ ~.’ ,. .., .
;··..,……’: ·.::…::
·· ..,
~ ‘ : ‘~ . .-~
!-:·: ·……

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner