Print Friendly, PDF & Email

Vinden blåser inte vart den vill

Av Veckopoeten | 31 May 2019



Varför går det så dåligt för ert parti, frågade reportern.
Det beror på att det blåser en vind mot våra idéer, inte bara i vårt land, svarade partiledaren.
Vid TV-apparaten satt de två, den kloka gumman och den kloka gubben. De hade inte sagt något på över hundrafemtio år, men nu var måttet rågat. De skaldade spontant:

Vinden blåser inte vart den vill,
Vinden har ingen vilja.
Vinden blåser dit någon vill, sedan några, sedan många.
Vinden själv står aldrig still,
Finns ingen vind, finns bara luft och ånga.
Eller inget alls.
Vafalls?

Vinden kan ju vissla, kan tjuta, kan skrämma,
Vinden kan lugna, kan avta, kan hämma,
Vinden ger vågor på vatten,
På dagen som på natten.
En bris smeker kinden.
Det är något magiskt med vinden.
Den kan med en pust,
Ge livet lust.

Efter en stund sa de till varandra:

Utan vind vore vårt jordklot utan liv.
Den allra första vinden var en stor och god nyhet.
Den första och den största, i Edens paradis.

Veckopoeten

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Feminism – en antologi

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019