”Vi har varit naiva”

Maria Sandström har träffat Lars Gyllenhaal, militärhistorisk författare och Rysslandskännare, aktuell med boken ”Ryska elitförband och specialvapen” som han skrivit tillsammans med Joakim von Braun.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– På senare år har det kommit mer information, inte minst från Ryssland, som bekräftar sovjetiska kränkningar av svenska vatten. Det sägs tydligt i både ryska marinhistoriska verk och tevedokumentärer att man bedrev marina specialoperationer i flera staters vatten, inklusive i ”skandinaviska fjordar”. Detta är en klar skillnad mot tidigare förnekanden. Men dessa böcker och teveprogram har gjorts enbart för den egna publiken.

– Jag tycker dock att det är märkligt att svenska journalister i Ryssland inte uppmärksammat nya uppgifter om den undervattensverksamhet som debatterats i decennier i Sverige.

Vad berättar boken om rysk militär förmåga idag?

– Merparten av ryska soldater tillhör inte elitförband. Med det sagt kan konstateras att det finns en massa elitförband i Ryssland. I Sverige tänker vi främst på specialförbanden spetsnaz men bland elitförbanden finns även luftlandsättningstrupperna VDV som är de enda i världen med förmågan att fallskärmsfälla lätta stridsvagnar. Det är givetvis en stor fördel för att kunna verka långt inne på fiendens territorium.

– Användandet av VDV har inte minst varit viktigt i Ukrainakonflikten. När det under 2014 gick sämre för Putins irreguljära styrkor, även benämnda separatisterna, kallade man in VDV. Även om soldaterna saknade märken finns övertygande bevis för att det var soldater från just VDV. Exempelvis har Putin medaljerat VDV-förband för stridsinsatser.

Var befinner sig Ryssland i uppbyggnaden av militär förmåga?

– Kreml har planerat för att uppnå sitt idealförsvar 2020 och är på god väg att nå målet. Satsningen på militären har varit möjlig på bekostnad av vård, skola och omsorg.

– Det finns troligtvis ett stort missnöje bland den ryska allmänheten över att vård, skola och omsorg fått lida men samtidigt en acceptans som eldas på av att ryska media sprider bilden av att landet står inför ett dödligt hot. Denna bild blir dock svårare att upprätthålla när Putin nu fått en vän i Vita huset.

Hur bör Sverige prioritera framtida försvarssatsningar?

– Jag skulle förutom ett trovärdigare ”vanligt” försvar vilja se satsningar på psykologiskt försvar och på det civila försvaret. Det har förstörts i ännu högre grad än det militära försvaret. Satsningen på det civila försvaret behövs, inte minst eftersom det militära försvaret får svårt att operera om det civila samhället är i kaos.

– Svenska myndigheter måste också tydliggöra att medborgarna har ett ansvar för det civila försvaret. I det försiktiga Tyskland har myndigheterna klargjort vad som krävs av herr och fru Schmidt för att klara en krissituation. Det har ännu inte skett rikstäckande i Sverige.

Finns det något att lära av vår historiska relation med Ryssland?

– Vi har varit naiva. För att verkligen upprätta en ny relation med oss efter Sovjets fall borde Kreml ha visat större öppenhet. Sverige fick endast ett halvdant erkännande om Sovjets och sedan Rysslands beskyddande av spionen Stig Bergling. Raoul Wallenberg, Stig Bergling och undervattensverksamhet i våra vatten – allt borde öppet ha redovisats av Boris Jeltsins regeringar.

Maria Sandström är doktorand i nationalekonomi och frilansskribent för SNB