Vad innehåller en ny moderat kyrkopolitik?

Moderaternas nya inställning till kyrkovalet har vållat debatt. Förändringen är snarast kosmetisk, skrev Gustaf Björck tidigare och förra veckan svarade Hans Wallmark att de som vill fortsatt ska få föra moderata idéer i det kyrkliga arbetet. Men finns det något en moderat idépolitik kan tillföra Svenska kyrkan? Det undrar Per Dahl.

Den fråga en läsare ställer sig efter att ha tagit del av Hans Wallmarks inlägg, där han nämner tankarna på en ny nomineringsgrupp i valen till Svenska kyrkans beslutandeförsamlingar är vad innehållet i dess politik ska vara.

Finns det något som förenar dem som röstar moderat i de allmänna valen som också kan gälla i val inom Svenska kyrkan? Den frågan svarar han inte på.

Det finns många frågor av allmän förvaltningskaraktär som fullmäktigen, råd, stiftens beslutandeförsamlingar och kyrkomötet diskuterar och avgör. Men det finns lika många strategiskt viktiga frågor där den allmänpolitiska inställningen helt saknar betydelse för var man landar. Attityden till hur man ska avväga mellan de olika momenten i en församlings verksamhet är en: mer till gudstjänstlivet eller mer till extern verksamhet?

Det finns också en mängd lärofrågor om dop, äktenskap och ämbete, där den allmänpolitiska positionen blir ointressant för en väljare. Man kan naturligtvis mena att allt sådant egentligen är klart bestämt via Svenska kyrkans bekännelseskrifter, trosbekännelsen osv. Men vi vet alla av erfarenhet att i synnerhet kyrkomötet har en stadig tendens att lägga sig i det som egentligen är läroämbetets uppgift att avgöra.

Jag menar nu inte att aktiva i Svenska kyrkan som anser att deras identitet som moderater i allmän politik är viktig även i kyrkan ska fråntas rätten att använda den gruppbeteckningen. Men jag kan inte se vad en specifik moderat idépolitik i dag skulle kunna tillföra Svenska kyrkan, under moderat beteckning eller under nytt namn. Kan Hans Wallmark förklara?

Per Dahl, Kalmar är moderat i allmänpolitiken, Frimodig kyrka i kyrkosammanhang.

Replik från Hans Wallmark

Det är stämman i oktober som ska diskutera och avgöra frågan huruvida moderaterna som parti ska fortsätta som egen nomineringsgrupp i de val Svenska kyrkan arrangerar. Än så länge finns endast ett förslag från partistyrelsen. Enligt detta ska också den kyrkliga samrådsgruppen ges i uppdrag att ta fram en värdeplattform och i övrigt se om det finns förutsättningar att forma en ny grupp utanför den snäva partipolitiken.

Det Per Dahl undrar om är således något som kommer att prövas efter partistämmans ställningstagande. Alldeles omöjligt är det inte att det går att finna frågor som förenar. Moderaterna har under lång tid varit tydligast ifråga om kravet på friare församlingstillhörighet så att den enskilde medlemmen kan välja istället för att den geografiska kopplingen ska vara tvingande. Moderater brukar i valda församlingar också axla ansvar när det gäller att förvalta andras pengar alldeles oavsett om det handlar om skatt eller avgifter från medlemmarna. En annan bärande punkt skulle kunna vara viljan att slå vakt om en öppen folkkyrka där inte endast kyrkligt anställda, präster och diakoner finns i ledningen.

I den diskussion som redan förs om det som ska avgöras på moderaternas partistämma har hörts helt olika uppfattningar. Somliga tycks anse att det är ett litet steg som ska tas medan många moderater som i dag är kyrkligt aktiva uppfattar det som rätt dramatiska förslag som lagts fram. Jag tycker den uppgift som kan tilldelas kyrkliga samrådsgruppen inte skall underskattas eller förringas.

Olika former av propåer har också kommit från personer aktiva i andra partier om möjligheterna att vara med och bilda en ny bredare nomineringsgrupp. Jag tycker att det är intressant och något som seriöst bör prövas.

Även i framtiden kommer det att finnas moderata sympatisörer som i kyrkliga sammanhang lär välja olika nomineringsgrupper. Det kommer att finnas moderater även om M inte finns med.

Hans Wallmark är ledamot av moderaternas partistyrelse och ledamot av Kyrkostyrelsen.