Print Friendly

Två minuters tystnad

Av Christian Braw | 16 november 2018



Den som befann sig i England den 11 november fick kl. 11 uppleva hur all trafik stannade i två minuter. Det är vapenstilleståndsdagen, minnet av hur första världskriget slutade 1918. En konflikt som påverkar oss än idag, skriver Christian Braw.

Då hade hela världen dragits in i den blodigaste konflikt, som någonsin utspelats på jorden. Under fyra år hade kriget rasat i Europa, Afrika och Asien. Sjökriget hade sträckts över alla hav. Kriget följdes av en farsot – spanska sjukan – som krävde än större offer. I krigets spår kom revolutioner och revolutionsförsök samt inbördeskrig.

Förlusterna i kriget överträffade allt vad mänskligheten dittills upplevt. Det gällde i synnerhet England, som då – liksom nu – endast hade en helt liten armé att sätta in vid krigets början. Den fylldes på med frivilliga som värvats genom vad som kallats en av världshistoriens mest framgångsrika annonskampanjer. Efter en kort utbildning sändes de till Frankrike för att ta upp kampen med de välutbildade tyska värnpliktsarméerna. De engelska soldaterna var knappt mer än civila i uniform. Förlusterna blev förskräckande. Det trauma, som här slogs upp i det brittiska folket, är en aspekt av den försiktighet och långsamhet, som präglade den brittiska politiken efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933.

Vad var det, som gjorde att den brittiska insatsen blev så katastrofal? En faktor var att det högre befälet inte satt sig in i vad krigsmakternas mekanisering egentligen innebar. De hade endast erfarenhet av krig i fjärran kolonier, exempelvis Sydafrika, där man haft att kämpa mot stamkrigare och små styrkor av boer. Anfall över öppen terräng med fältbefästningar, försvarade med kulsprutor och artilleri var helt obekant för dem.

Även de tyska förlusterna blev stora. Den ursprungliga planen var ett angrepp genom Belgien med Paris som mål. Planen misslyckades. Vid Marne avvärjde den franska armén angreppet. Men istället för att inse att planen misslyckats fortsatte den tyska ledningen. Efter misslyckandet vid Marne hade det rimligaste varit att ta över ledningen från militären och låta politikerna finna en lösning. En del av det tyska dilemmat var att kejsar Wilhelm II trodde sig vara just militär, utan att vara det. Istället för att leda hela samhället uppehöll han sig i högkvarteret utan att ha någon uppgift där.

Tyskland hade varit en av garantimakterna för Belgiens neutralitet, England likaså. Det tyska angreppet på Belgien var ett fördragsbrott, som drog in England i kriget. Därmed var kriget avgjort. Det har ett mycket högt pris att bryta överenskommelser. Den brittiska flottan kunde under fyra års tid blockera Tysklands handel. Ingen nation kan överleva utan handelsförbindelser. Det tyska samhället bröt samman.

Första världskriget var en tragedi ur alla synpunkter. En av dess många lärdomar är att varje nation måste ha handelsförbindelser för att överleva, och handelsförbindelser förutsätter ömsesidighet. Handelsförbindelser kräver ömsesidiga överenskommelser, som alla parter håller. Detta kanske Donald Trump och Jimmie Åkesson borde tänka på.

Christian Braw är präst, teolog och författare

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism