Rättsstaten


1952


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

RÄTTSSTATEN
l EN med rätta uppmärksammad motion i båda kamrarna ha
framträdande högerledamöter framlagt en motion med anhållan
om utredning angående lämpliga åtgärder för att stärka rättssäkerheten och den medborgerliga friheten. I densamma uppräknas många områden, där den enskildes rättssäkerhetssfär och frihet äro hotade. Äganderätten har sålunda förlorat mycket av sitt
tidigare innehåll. Det är emellertid av synnerlig vikt, att äganderätten gives ett sådant innehåll, som för den enskilde skapar på
en gång trygghet i nyttjandet och valfrihet i handlandet. För
närvarande är dock äganderätten urholkad genom en serie inskränkningar, exempelvis genom byggnadstillstånd, hyresreglerings-, jordförvärvs- och prisregleringslagstiftningarna samt import- och exportregleringarna. Det ifrågasättes, om en med moderna samhälls-vetenskapliga metoder utförd undersökning av
äganderättens sociala funktion skulle kunna giva vissa utgångspunkter för en revision av ifrågavarande lagstiftningar.
Härjämte påtalas den växande administrativa lagstiftningens
ofta bristfälliga utformning. Ett annat område, där snabba reformer äro påkallade, är beskattningens. Här måste en omprövning
ske av beskattningens tyngd, skatteprocessens utformning samt
den nya skattläggningens retroaktiva verkan, vilket är helt oförenligt med ett primärt rättfärdighetskrav, lika viktigt inom beskattningens som inom straffrättens område.
Vidare understrykes risken av att tillerkänna myndigheterna
rätten att träffa för medborgare viktiga avgöranden, obundna av
lagregler, efter sitt »fria skön». Endast genom i lag uppdragna bestämda riktlinjer och gränser tryggas den lagbundenhet, utan vilken verklig rättssäkerhet svårligen kan tänkas. Kvaliteten hos
myndigheternas personal måste ägnas synnerlig uppmärksamhet
liksom deras arbetssätt. Man får sålunda icke förglömma, att de
svenska förvaltningsmyndigheterna såväl som domstolarna skola
fullgöra en rättsvårdande funktion. Den enskilde, vars rätt berörs
genom förvaltningsmyndigheternas åtgöranden, bör sålunda ha
möjlighet att få sina anspråk underkastade en rättslig prövning.
125
Rättsstaten
Det gäller framförallt att den enskildes rättsanspråk mot det allmänna skola bli föremål för domstolsmässig prövning. Ytterligare
erinras om det viktiga spörsmålet om den enskildes rätt till ersättning för skada, som vållas honom genom statliga ingripanden.
En hemställan om utredning i detta ämne gjorde visserligen första
lagutskottet 1949, men denna vann icke riksdagens bifall.
De ovan i korthet redovisade allvarliga farorna för medborgarfriheten och rättssäkerheten kräva enligt motionärernas uppfattning vittgående motåtgärder. De viktiga frågorna föreslås överlämnade till en utredning, representerande de förnämsta administrativa, juridiska och samhällsvetenskapliga krafter, varöver
vårt land förfogar.
Regeringen och det med knapp majoritet maktägande partiet
ha hittills visat sig likgiltiga gentemot de synpunkter och krav,
som framlagts i motionen. Orsaken härtill är uppenbar. Socialismens traditionella mål är ju att omforma det borgerliga samhället.
Dess metod, vilken hittills med framgång använts i praxis, är att
såvitt möjligt lämna grundlagarna och civillagstiftningen orörda.
Ty eljes skulle farliga principstrider lätt aktualiseras. En säkrare
väg har visat sig vara att genom administrativa förordningar
samt genom nya styrelsers och ämbetsverks lämplighetsåtgärder
inskränka friheten, och framförallt undergräva det ekonomiska
oberoende, som är varje självständig åskådnings yttersta grund.
Även om de i motionen påtalade hotande värdena borde vara
omistliga även och just för socialdemokratien äro de tvärtemot
ett hinder för statssocialismen. Därmed är också motsättningen
given – för det maktägande partiet är det primära statens makt
men för motionärerna framstår det ur samhällelig synpunkt nödvändigt att i stället värna den enskildes frihet och rätt.
126