Print Friendly, PDF & Email

Rapport från Brexitland: Theresa May´s deal with a blonde wig

Av Per Heister | 18 oktober 2019



Nä, redaktörn! Det går inte att analysera det som nu händer i Storbritannien.

Visst, det har blivit ett nytt avtal mellan EU och Brexitland. Ett stort genombrott, som tar ”Back Control” och gör att hela UK lämnar på en gång, om man lyssnar till den triumferande premiärministern. Om möjligt ännu sämre än May´s avtal enligt flera partier.

Helt oacceptabelt och vi står lika fast som Gibraltarklippan emot, säger de nordirländska Unionisterna, som inte accepterar beskrivningen att Nordirland lämnar på samma villkor som resten av ö-riket. En åsikt som delas av de skotska nationalisterna, som anser att Skottland får sämre villkor än Nordirland, som ju kommer att vara kvar i EU:s tullunion. Satirkontot Ken Clarke twittrade ”Theresa May´s deal with a blonde wig”.

Men hur går det nu? På lördagen (i morgon när detta skrivs) sammanträder både Under- och Överhuset för att ta ställning till avtalet. Alla berörda räknar nu röster och försöker påverka. Slutsatsen av spekulationerna om hur Labour kommer att hålla samman, om hur de uteslutna ur Tories, hur de allra mest hårdföra Brexitörerna – de som är lite hårdare stofiler än ERG, de 28 så kallade spartanerna – kommer att rösta och beskedet om att DUP röstar emot, får stanna vid en feg och tråkig bedömning; det blir jämt och omöjligt att gissa.

Om avtalet inte vinner stöd i Underhuset, blir det en begäran om att skjuta på utträdet. Om den begäran beviljas av EU är högst osäkert. Det har varit ganska tydligt att det inte råder enighet om att bevilja förlängning, men med största sannolikhet skulle EU ha svårt att säga nej om skälet är att hinna med en bekräftande folkomröstning eller ett nyval. Men det är svårt att förstå hur ett icke godkänt avtal skulle kunna motivera en andra folkomröstning om det avtalet. Och intresset för nyval från majoriteten är begränsat innan EU beviljar förlängning. Rätt stor andel av Underhuset vill dessutom ha Brexitfrågan avförd på ett eller annat sätt före ett nyval.

Skulle BoJo´s avtal vinna stöd i parlamentet är det ännu svårare att se någon annan lösning än att Storbritannien lämnar EU den 31 oktober. Då faller den såkallade Benn-lagen som säger att premiärministern måste begära att utträdes förskjuts om inget avtal finns. Och möjligheterna att ordna en folkomröstning, som det i veckan inte gått att säkerställa majoritetsstöd för, blir obetydliga eftersom en folkomröstning inte kan finansieras om inte regeringen anslår budgetmedel!

Det är inte ens säkert man kan få upp frågan på dagordningen. Det kräver en dubbel majoritet, först för att alls få upp frågan och sedan stöd från en majoritet för själva folkomröstningen. Och fortfarande är det regeringen som skall finansiera.

Också en begäran att skjuta på utträdet, som är en förutsättning för att folkomröstningen skall ha någon mening, möter motsvarande svårigheter. Och att skjuta på utträdet när det finns en majoritet för ett avtal…. Ja det är inte självklart en majoritetsposition.

Men kanske måste man begära att EU skjuter på utträdet även om om avtalet får stöd. Att man stödjer avtalet betyder inte att behandlingen i parlamentet är avslutat. Det måste göras om till brittisk lag och gås igenom noga innan det slutligen antas. Antagligen blir det väldigt knappt med tid före 31 oktober…

Nä, redaktörn. Vi får spara analysen till efteråt. När vi vet vad lördagen bär i sitt sköte. Och om barnet bär blond peruk. Kanske bör man gissa att BoJo´s avtal vinner. Eller kanske trots allt inte.

Per Heister var chefredaktör för Svensk Tidskrift 2001-2004 och rapporterar från Brexitland

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism