Print Friendly

Opinionen och EU-valet

Av Örjan Hultåker | 14 juni 2019



EU-valet blev en stor framgång för de EU-kritiska partierna både i Sverige och i flera andra medlemsländer. Det rimmar illa med EU-kommissionens undersökningar som visar att EU är populärare än någonsin, men som man frågar får man svar, konstaterar Örjan Hultåker.

De EU-kritiska Sverigedemokraterna (15,4 procent) ökade med 5,7 procentenheter sedan 2014 och Kristdemokraterna (8,7 procent) som vill banta EU så det blir ”lagom” ökade med 2,7 procentenheter.

Samtidigt var Liberalerna (4,1 procent) som vill ha ett utökat federalt EU med beskattningsrätt den största förloraren. Partiet mer än halverades jämfört med 2014 då partiet fick 9,9 procent, ned 4,8 procentenheter.

Valresultatet uppfattas av somliga som märkligt och en anomali eftersom EU-kommissionens undersökningar visat på att EU är mer ”populärt” än någonsin tidigare. Men det resonemanget bygger på en halvfärdig och alltför grund analys.

I april 2019 publicerade EU en rapport med frågan om Sveriges medlemskap i EU är något bra eller något dåligt. 79 procent av svenskarna anser att medlemskapet är något bra. Sverige var det tredje mest EU-positiva av alla medlemsländer. Källa: Spring Eurobarometer 2019.

I maj 2019 ställde Statistiska centralbyrån (SCB) en fråga, ”Är du i huvudsak för eller mot det svenska medlemskapet i EU (Europeiska Unionen) eller har du ingen bestämd åsikt?”

En stor majoritet av svenskarna (61,9 procent) var för EU och bara 13,3 procent emot. En stark övervikt för dem som vill bevara medlemskapet.

Anmärkningsvärt är dock att var fjärde intervjuperson (24,7 procent) inte hade någon åsikt om den institution som har så stor betydelse för svenska lagar och regler. Det kan bero på okunskap, men det kan också vara så att de tillfrågade saknade åsikt på grund av att det finns sådant som både talar mot och för medlemskapet. Källa: SCB:s statistikdatabas.

EU-valet är dock inte ett ställningstagande till ett svenskt medlemskap utan främst en fråga om hur man vill att EU skall utvecklas. Och då finns det en spridd kritik av den hittillsvarande utvecklingen.

I en SKOP-undersökning i mars 2019 till ett rikstäckande urval mellan 18 och 84 år ställdes frågan, ”Tycker du att EU utvecklas år rätt eller fel håll?” En minoritet (40 procent) ansåg att utvecklingen gick åt rätt håll. Det var fler (57 procent) som menade att utvecklingen gick åt fel håll, 3 procent var osäkra.

Sammanfattningsvis, en majoritet av svenskarna accepterar – kanske till och med gillar – Sveriges medlemskap i EU men en lika stor majoritet uppfattar att utvecklingen går åt fel håll. Mot den bakgrunden är det inte överraskande att det gick bra i EU-valet för de EU-kritiska och dåligt för dem som vill ha en överstatlig federation.

I mars var det bara bland Miljöpartiets (66 procent), Centerpartiets (55 procent) och Liberalernas (53 procent) rikspolitiska sympatisörer som en majoritet ansåg att EU utvecklades åt rätt håll. Men även i de partierna var det många som var kritiska till utvecklingen.

Bland de socialdemokratiska sympatisörerna vägde det jämnt mellan dem som tycker att utvecklingen går åt rätt respektive fel håll, 49 procent i båda fallen.

Bland övriga partiers sympatisörer fanns det majoriteter för att EU utvecklas åt fel håll: Sverigedemokraterna (89 procent), Vänsterpartiet (65 procent), Kristdemokraterna (64 procent), och Moderaterna (55 procent).

Slutsatsen blir att utfallet i det svenska EU-valet inte är någon märklig anomali. Valresultatet stämmer väl med svenskarnas inställning till EU och dess utveckling.

De som vill driva utvecklingen mot ett federalistiskt mer överstatligt EU har en pedagogisk uppgift framför sig. Å andra sidan finns ingen folklig vilja att lämna EU-samarbetet.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP-analys

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Som om Gud fanns: Det sekulära samhällets religiösa rötter

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism