Om teknik och politik
1967
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
366
OM teknik och politik
Vetenskapen har förändrat och
kommer att ytterligare förändra
människornas tillvaro i ett accelererat tempo. Dagens värld är mera
komplicerad och mångsidig än den
våra förfäder upplevde. Men den är
inte på långa vägar så komplicerad
som den värld våra barn kommer
att leva i.
Via vetenskap och teknik har levGustaf Delin
nadsstandarden ökats enormt i den
industrialiserade delen av världen.
Nya och snabbt växande kommunikations- och informationssystem
öppnar vidsträckta möjligheter att
skapa en valfrihetens och trygghetens tillvaro för än flera människor. Men samtidigt har hotet om
totalförstörelse med ABC-vapen blivit ett dagligt inslag i världspolitiken.
Vetenskap och forskning har blivit en naturtillgång. Vetenskap och
teknik har blivit MAKT. Vetenskapen är idag en del av maktstrukturen, en del av det politiska och ekonomiska maskineriet – inte längre
endast en kulturyttring.
Men alltjämt återstår det för oss
att lära hur vetenskap och teknik
skall användas i syfte att uppnå politiska och sociala målsättningar.
Vi har skapat kontroll över döden
men inte över födelsen – och resultatet har blivit befolkningsexplosion. Vi har skapat automatiska
produktionssystem som ger ett
överflöd på produkter och fantastiska möjligheter att njuta av livet.
Men samtidigt förorenar vi miljön
i alla tänkbara avseenden.
Vare sig den moderna utvecklingen representerar en kvalitativt
ny situation utan tidigare historisk
motsvarighet eller endast är en
kvantitativt mycket stark ökning
av utvecklingstempot, kan man slå
fast: Aldrig har mänskligheten haft
en sådan makt som nu.
Men hur upplever enskilda människor i allmänhet situationen? De
är osäkra, förvirrade och ofta
hjälplösa inför en framtid som de
helst inte vill ta ställning till, som
de fruktar. De väjer undan för den
nya världsbilden. De gömmer sig
bakom sin invanda verklighetsuppfattning. Omedvetet anstränger de
sig att finna förevändningar att
finna förevändningar att slippa ta
itu med framtidsproblematiken.
Och ändå borde framtidens utformning vara ett förstahandsintresse för människorna i en demokrati! I dag gäller nämligen i mycket högre grad än i går, att vetenskap och teknik kan utöva ett avgörande inflytande på hur morgondagens civilisation skall se ut. Det
gäller att balansera detta inflytande!
Förklaringen till människornas
reaktioner kan vara, att de inte är
uppfostrade att bekymra sig om
slika ting. De kommer att svära
över ljudbangarna när dessa kommer svepande efter morgondagens
överljudsplan- knappast förr. De
kommer inte att göra sina stämmor
hörda när det gäller klimatkontrollen förrän dennas konsekvenser berör dem själva. De är omedvetna
om de krafter som måste behärskas
redan nu och kan därför inte på-
verka dessa i tid. I stället för att
styra utvecklingen blir människan
dess viljelösa offer.
Ett grundläggande problem för
dagens politiska krafter och institutioner är därför i vidaste mening
att skapa förståelse för den roll vetenskap och teknik spelar för framtidsvisionerna; en förståelse hos
gemene man för att kunskap om
dessa krafters möjligheter och risker krävs för att inte en begränsad
men insatt grupp i samhället utifrån sina föreställningar och värderingar skall fatta beslut rörande
en framtid som alla måste vara
med och dela. Lösningen på detta
svåra problem kommer att kräva
367
kraftansträngningar.
stora krav kommer att ställas på
politikerna i deras verksamhet. Vi
lever i en teknisk epok – men ofta
handlas det som om vi alltjämt levde i en värld för hundra år sedan.
Man går med ryggen före och söker
lösningar till morgondagens problem i gårdagens stora frågor.
Politiken borde – liksom den vetenskapliga forskningen – försöka
finna nya vägar där det tidigare
inte finns några inprickade. Detta
sker allt för sällan; inte beroende’
så mycket på att politik anses vara
en mindre rationell sysselsättning
utan därför att det råder en förfärande brist på framsynthet och
fantasi! Det finns ingen djärv framtidsstrategi i politiken!
Vi närmar oss nu snabbt den tidpunkt då det är nödvändigt att
människorna aktivt söker den
framtid de önskar. De måste välja
den medvetet i stället för att låta
den ta form på en höft. I den situationen kan det av en framsynt och
klok politisk konservatism krävas
att den planerar för snabba förändringar. Ty lika väl som radikala
omvälvningar, fotade på politiska
fördomar eller missnöje i största
allmänhet med den bestående ordningen skadar samhället, kan detta
genom alltför stor tröghet nå en
punkt där återvändo inte är möjlig.
Med andra ord: snabba och välplanerade förändringar i kontrollerade
former blir en metod att slå vakt
om värden som vi önskar bevara.
OM teknik och politik
Vetenskapen har förändrat och
kommer att ytterligare förändra
människornas tillvaro i ett accelererat tempo. Dagens värld är mera
komplicerad och mångsidig än den
våra förfäder upplevde. Men den är
inte på långa vägar så komplicerad
som den värld våra barn kommer
att leva i.
Via vetenskap och teknik har levGustaf Delin
nadsstandarden ökats enormt i den
industrialiserade delen av världen.
Nya och snabbt växande kommunikations- och informationssystem
öppnar vidsträckta möjligheter att
skapa en valfrihetens och trygghetens tillvaro för än flera människor. Men samtidigt har hotet om
totalförstörelse med ABC-vapen blivit ett dagligt inslag i världspolitiken.
Vetenskap och forskning har blivit en naturtillgång. Vetenskap och
teknik har blivit MAKT. Vetenskapen är idag en del av maktstrukturen, en del av det politiska och ekonomiska maskineriet – inte längre
endast en kulturyttring.
Men alltjämt återstår det för oss
att lära hur vetenskap och teknik
skall användas i syfte att uppnå politiska och sociala målsättningar.
Vi har skapat kontroll över döden
men inte över födelsen – och resultatet har blivit befolkningsexplosion. Vi har skapat automatiska
produktionssystem som ger ett
överflöd på produkter och fantastiska möjligheter att njuta av livet.
Men samtidigt förorenar vi miljön
i alla tänkbara avseenden.
Vare sig den moderna utvecklingen representerar en kvalitativt
ny situation utan tidigare historisk
motsvarighet eller endast är en
kvantitativt mycket stark ökning
av utvecklingstempot, kan man slå
fast: Aldrig har mänskligheten haft
en sådan makt som nu.
Men hur upplever enskilda människor i allmänhet situationen? De
är osäkra, förvirrade och ofta
hjälplösa inför en framtid som de
helst inte vill ta ställning till, som
de fruktar. De väjer undan för den
nya världsbilden. De gömmer sig
bakom sin invanda verklighetsuppfattning. Omedvetet anstränger de
sig att finna förevändningar att
finna förevändningar att slippa ta
itu med framtidsproblematiken.
Och ändå borde framtidens utformning vara ett förstahandsintresse för människorna i en demokrati! I dag gäller nämligen i mycket högre grad än i går, att vetenskap och teknik kan utöva ett avgörande inflytande på hur morgondagens civilisation skall se ut. Det
gäller att balansera detta inflytande!
Förklaringen till människornas
reaktioner kan vara, att de inte är
uppfostrade att bekymra sig om
slika ting. De kommer att svära
över ljudbangarna när dessa kommer svepande efter morgondagens
överljudsplan- knappast förr. De
kommer inte att göra sina stämmor
hörda när det gäller klimatkontrollen förrän dennas konsekvenser berör dem själva. De är omedvetna
om de krafter som måste behärskas
redan nu och kan därför inte på-
verka dessa i tid. I stället för att
styra utvecklingen blir människan
dess viljelösa offer.
Ett grundläggande problem för
dagens politiska krafter och institutioner är därför i vidaste mening
att skapa förståelse för den roll vetenskap och teknik spelar för framtidsvisionerna; en förståelse hos
gemene man för att kunskap om
dessa krafters möjligheter och risker krävs för att inte en begränsad
men insatt grupp i samhället utifrån sina föreställningar och värderingar skall fatta beslut rörande
en framtid som alla måste vara
med och dela. Lösningen på detta
svåra problem kommer att kräva
367
kraftansträngningar.
stora krav kommer att ställas på
politikerna i deras verksamhet. Vi
lever i en teknisk epok – men ofta
handlas det som om vi alltjämt levde i en värld för hundra år sedan.
Man går med ryggen före och söker
lösningar till morgondagens problem i gårdagens stora frågor.
Politiken borde – liksom den vetenskapliga forskningen – försöka
finna nya vägar där det tidigare
inte finns några inprickade. Detta
sker allt för sällan; inte beroende’
så mycket på att politik anses vara
en mindre rationell sysselsättning
utan därför att det råder en förfärande brist på framsynthet och
fantasi! Det finns ingen djärv framtidsstrategi i politiken!
Vi närmar oss nu snabbt den tidpunkt då det är nödvändigt att
människorna aktivt söker den
framtid de önskar. De måste välja
den medvetet i stället för att låta
den ta form på en höft. I den situationen kan det av en framsynt och
klok politisk konservatism krävas
att den planerar för snabba förändringar. Ty lika väl som radikala
omvälvningar, fotade på politiska
fördomar eller missnöje i största
allmänhet med den bestående ordningen skadar samhället, kan detta
genom alltför stor tröghet nå en
punkt där återvändo inte är möjlig.
Med andra ord: snabba och välplanerade förändringar i kontrollerade
former blir en metod att slå vakt
om värden som vi önskar bevara.