Namn att minnas – Lennart Geijer


1970


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

– – – · · ——————
Namn att minnas
Lennart Geijer
Om Herman Kling brukade det i Högsta domstolen heta att han var den bäste justitieminister vi haft sedan Thorwald Bergquist. Därpå följde en talande tystnad. Meningen i denna tystnad var att yttrandet inte så mycket
skulle tolkas till hr Klings fördel som snarare
till hans företrädares nackdel. Vad kommer
man väl en gång att säga om Lennart Geijer
som justitieminister? Därom är det måhända
för tidigt att gissa. Man kan bara för hr Geijers egen skull hoppas att omdömet blir mildare än den svepande förkastelsedom han själv
vid sitt tillträde som justitieminister i nätt och
jämnt underförstådda ordalag uttalade över
sina föregångare.
Lennart Geijer hade nämligen inte mer än
blivit utnämnd till justitieminister i oktober
1969 förrän han höll ett tal av vilket man lätteligen kunde dra den slutsatsen att han funnit ett sannskyldigt Augiasstall i rättsväsendet
efter vidpass 35 år av socialdemokratiskt vanstyre. Sålunda förklarade han helt sonika att
det inte finns någon likhet inför lagen i Sverige. Denna ständigt åberopade likhet finns bara på papperet. I verkligheten kan rika människor köpa sig fria från straff genom skickliga advokaters hjälp medan många mindre
bemedlade döms fast de är oskyldiga, därför
att de inte har råd eller mod nog att anlita
duktiga jurister. Han sammanfattade sina intryck på följande sätt: »Miljontals människor
i Sverige är i dag egentligen rättslösa. Det är
horribelt.»
Onekligen. Här har vi svenskar varit stolta
över att vi lever i en rättsstat, men om vi får
tro hr Geijer är det i själva verket en rättsrötestat Det inte minst horribla är, som också
påpekats på flera håll i pressen, att den socialdemokratiska regeringen år ut och år in
invaggat svenska folket i den villfarelsen att
det finns rättvisa i landet. Men det får, som
ävenledes framhållits på uppmärksammad
plats i en av våra mest ansedda tidningar,
inte stanna vid detta konstaterande. Ansvar
måste i den politiska renlighetens namn utkrävas för rättsrötan och av vilka om inte i
första hand hr Geijers partivänner bland fö-
reträdarna på justitieministerposten? Deras
brottsliga underlåtenhetssynder har ju med
full evidens framgått av hr Geijers uttalande.
Några av dem, som borde komma i åtanke,
är inte längre i livet och har därmed undandragit sig den jordiska rättvisan. Men Ingvar
Lindell njuter sitt oförtjänta otium som landshövding i Halmstad och bör givetvis genast
avsättas. För att nu inte tala om Herman
Kling, den störste syndaren av dem alla –
han har dock varit justitieminister i hela tio
år! Man erinrar sig att hr Geijer bland annat
uttalade att brottsbalken redan är obsolet och
att många lagförslag varit föråldrade när de
hamnat på riksdagens bord. Vem bär ansvaret härför om inte hr Kling? Och denne man
har fått överlämna sina kreditivbrev som
svensk ambassadör hos Kong Frederik! Inte
ens den värste danskåtare kan väl anse att vårt
södra grannland gjort sig förtjänt av en så-
dan förolämpning – hur det nu än må vara
med Saltholm, Öresundsbron, Nordek och
den danska jordbrukspolitiken.
Nej, finge man ta hr Geijer på orden borde hr Kling ställas inför riksrätt i enlighet
med § l06 i regeringsformen, där åtal stadgas
mot medlem av statsrådet som uppehariigen
missbrukat sin ställning som Konungens rådgivare. Och det är väl det minsta man kan
säga om hr Kling, därest han i tio år sett genom fingrarna med att miljoner svenskar är
rättslösa. Men det finns ett aber. Riksrätten
utgörs förutom av ett antal högre ämbetsmän
och militärer uteslutande av höga jurister, typ
presidenten i Svea hovrätt och Högsta domstolens medlemmar. Och om det är som hr
Geijer påstått, måste ju inte bara justitieministrarna ha varit inkompetenta utan också
domarna ha varit mutkolvar, nämndemännen
blindstyren eller åsnor och advokaterna skojare. Enda lösningen förefaller under sådana
omständigheter vara att göra om riksrätten
till en verklig folkdomstol, d v s rekrytera den
med pålitliga personer från folkrörelsernas juridiska sektioner.
Horribelt, sa Geijer! Enligt en uppburen
signatur i Svenska Dagbladet har detta ord
utsikt a1t bli lika bevingat som »Pang, sa
Gravander» eller »Det var hemskt, sa Rydingen» och man är frestad att ge honom rätt. I
sanningens intresse skall dock tillfogas att den
nye justitieministern efterhand nyanserat och
preciserat sitt debutanförande så att ingen
längre kan sväva i tvivelsmål om hans goda
vilja – även om det alltjämt finns anledning
att ifrågasätta hans goda omdöme.
*
Till skillnad från sin ändå mäktigare partivän Arne Geijer tillhör Lennart Geijer den
gamla värmlandssläkten med samma namn
och är alltså en låt vara avlägsen släkting
till den store skalden och historikern Erik Gustaf Geijer. Släkten Geijers historia är f ö Lennart Geijers stora hobby, och han har hunnit
med en bok i ämnet innan mera samhällstillvända uppgifter tvingade honom att tillsvidare
avstå från genealogin. Han är född 1909 och
har som han själv nödgas medge en utpräglat borgerlig bakgrund. Hans far var postmästare i Ystad och gift med en medlem av
den välkända Ystadsfamiljen Sylvan. Även
hans farfar var postmästare och före denne
kom tre generationer av värmländska brukspatroner. Lennart Geijer hör alltså liksom sin
regeringschef till de borgerliga ynglingar som
kommit ut på det sluttande planet för att till
sist hamna i en socialdemokratisk regering. I
hemmet var man pålitligt konservativ och höll
Svenska Dagbladet, men när unge Lennart
skulle läsa juridik i Lund råkade han i då-
53
ligt sällskap med Tage Erlander, Per Nyström och dylika subversiva element och har
alltsedan dess följt det socialdemokratiska
villospåret.
Efter jur kand i Lund 1933 och tingstjänstgöring var han 1936-39 föreståndare för Hyresgästernas juridiska byrå för att därefter
ägna sig åt tjänstemannarörelsen. 1939-57 var
han ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet och utsågs sistnämnda år till
TCO:s jurist. Samma år blev han jur lic, och
följande år disputerade han på en avhandling
om ~Arbetsgivare och fackföreningsledare i
domarsätet:.. Han har utgivit flera juridiska
skrifter och har haft en rad offentliga uppdrag som specialist på hyreslagstiftning, bostadsrätt och arbetsmarkn.adsfrågor. Sedan
1962 representerar han socialdemokraterna i
första kammaren, och när hans gamle vän
Tage Erlander i november 1966 erbjöd honom att bli konsult, tackade han utan vidare
betänkande ja. Han tyckte det var roligt att
regeringen ville ha personlig anknytning till
tjänstemannarörelsen. Han har varit en dugande konsult och det finns nog, hans förhastade uttalanden om rä1tsläget till trots, ingen
anledning att tro att han inte kommer att bli
en dugande justitieminister. Rekreation från
rättsrötan söker han på Geijersgården i Ransäter och i sin ägandes kryddträdgård utanför Ystad.
Hans påfallande yttre likhet med Frank
Hellers professor Pelotard bör inte förleda till
förhastade slutsatser. Även om han liksom den
värde professorn är böjd för att ta från de
rika och ge till de fattiga, skall det trots allt
dock ske i fullt legala former.
GU
AstraNutritionsatsarpåhavsbruk.
I förnyelsens värld kommer jordbruk att kompletteras
med vad forskare kallar havsbruk. Havens skördar av tång,
alger, plankton och fisk blir den stora närings- och äggvite·
källan som kan lämna ett väsentligt bidrag till kampen mot
världshungern•.
Astra har satsat på framställning av avfettat fiskproteinkoncentrat.Vid Buapå HallandskustenliggerAstra Nutritions
proteinfabrik. Produktionen är igång sedan 1966.
Redan nu intar Astra Nutrition en tätposition. Man har
först i världen lyckats att i industriell skala tillämpa en kontinuerlig process, som ger helt avfettat protein. Tillverkningen
inriktas under ett inledningsskede på proteinkoncentrat för
djurfoder. De stora mängder skummjölkspulver som nu ingår
i dessa foder i många länder kan därmed friställas för användning till människoföda.
Samtidigt pågår vid företaget framställning i mindre skala
av protein avsett för människoföda. Alltjämt kvarstår emellertid en betydande del av arbetet medattfå produkten accepterad och använd i svältområdena. Astra Nutrition samarbetar här med internationellt inriktade livsmedelsindustrier,
hjälporganisationer och myndigheter.
Två tredjedelar av världsbefolkningen får i dag mindre
protein än de behöver. Cirka 50 procentav utvecklingsländernas barn i förskoleåldern är undernärda eller svälter. De fyra
miljarder människor, som beräknas födas före slutet av detta
århundrade, kanintemättas enbartavjordbruksproduktionen.
Havsbruket kommer.
ASTRA NUTRITION
ett .A.8Til.A. -företag