Modiga skattereformer

Att svenska statens finanser är goda är välkänt. Men de svenska hushållens ekonomi är inte lika god som statens. De är istället högt belånade. Anders Ydstedt efterlyser en skattereform för sundare balansräkningar i hushållen.

Den franska tankesmedjan IREF ger varje år ut årsboken ”Taxation in Europe”. Boken innehåller analyser av skattepolitiken i 20 länder och sedan några år tillbaka skriver jag kapitlet om svensk skattepolitik. Men i år höll det på att ta stopp.

Redaktören, professor Pierre Garello, tvekade först att godkänna mitt bidrag. Att svenska statens finanser är goda börjar bli välkänt utomlands. När skattedebatten i andra europeiska länder präglas av budgetunderskott och statlig skuldsättning är Sverige det goda exemplet. Årets ”Taxation in Europe” visar att debatten oftast handlar om både besparingar och skattehöjningar, även om det finns en mångfald av strategier att möta krisen.

Däremot är det mindre känt att de svenska hushållens ekonomi inte är lika god som statens. Professor Garello kunde inte tro på min uppgift att genomsnittstiden för en svensk familj att amortera nya huslån har passerat 100 år. Det måste vara en nolla för mycket, skrev han i ett mail mig.

Faran är att högt belånade hushåll, med inget eller litet eget kapital, snabbt kan förvandlas till ett problem – även för staten. Sänkta huspriser skulle förskjuta många familjers balansräkning så att tillgångssidan blir mindre än skuldsidan, vilket i sin tur raderar bankernas säkerheter. Att införa politiska åtgärder vore att bekräfta problematiken. Den kanske enklaste åtgärden, att sänka kapitalinkomstskatten och minska ränteavdragen, är det få politiker som anammat.

Men varför denna rädsla för att använda skattepolitiken även på detta område? Historiskt har Sverige med framgång visat stort skattemod. “Århundradets skattereform” är en världskändis och de senaste årens skattepolitik för minskat utanförskap ses också som en internationell förebild.

Från 2006 till 2012 ökade de totala skatteintäkterna med 170 miljarder kr (löpande priser) samtidigt som skattetrycket sänkts med nästan 4 procentenheter, från 48,0 till 44,2 procent.

Och grunden lades tidigare. Sedan år 2000 har de totala skatteintäkterna ökat med över 400 miljarder kronor (löpande priser), samtidigt som skattetrycket minskat med mer än 5 procentenheter, från dryga 50 till ner under 45 procent. Jobbskatteavdragen har gjort arbete så mycket lönsammare. Sveriges utveckling ger exempel på att med smarta skattesänkningar kan sänkta skattenivåer gå hand i hand med ökade skatteintäkter.

Min vän Mads Lundby Hansen, chefekonom på danska tankesmedjan CEPOS, tvekar inte att använda det i Sverige förbjudna uttrycket ”dynamiska effekter”. Han skriver avundsjukt om Sverige i Jyllandsposten: ”De har allerede overhalet os igen, når det gælder velstand, og OECD’s vækstprognoser frem mod 2030 viser, at Sverige får en langt højere vækst end Danmark. De får også mere velstand, og det er ikke så underligt med et markant lavere skattetryk” (15 oktober).

En smart skattereform skulle bli en start för sundare balansräkningar i hushållen. Med dagens höga skatt på sparande, dubbelt så hög som i omvärlden, och avdragsrätt för räntor, är det fullt rationellt av svenska hushåll att ha hög belåning och lågt sparande. Den som är satt i skuld inte är fri, att starta eget eller våga göra karriärbyten. Sverige må vara bäst i klassen när det gäller statens kassakista, men varför kan vi inte också bli bättre när är det gäller hushållens sparbössor? Jag skulle så gärna vilja skriva om en sådan reform i nästa årsbok.

Anders Ydstedt är entreprenör, författare och styrelseordförande för Svensk Tidskrift.

Läs mer om IREF, Institut de recherches économiques et fiscales, här.