Print Friendly, PDF & Email

När Berija skulle fördriva det litauiska folket

Av Redaktionen | 4 november 2019


l
i
l
NÄR BERIJA SI{ULLE FÖRDRIVA
DET LIT AUISI(A FOLKET
.Ju I G .Y. J S J..SC II R LY I US, Stockholm
E U HOPA upvlever under detta viiridskrig en ny folkvandringstid.
lliljouer miinniskor fösas som kreatur efter oekupanteruas godtyeke.
Ä ven härutinnan ii r det pågiiende kriget, trots frånnll’oll av gas·
lwkiimpning, mindre ridderligt och mer brutalt iin det förra.
Visserligen förekom iivcn under det förra kriget, att miinniskor
hing~t<les bort från sin hembygd av andra skiil iin flykt undan sh·i·
Ilerna oeh frontlinjprna. Sillunda misstrodde tsarregimen gräns·
folken innanför ostfrouten O!~h deporterade 11>. Sil l’ort Yiirldskrig·et hrutit ut sliippte Tyoddantl oeh SO·jet·
rysslmul alla hi i n mi ng ar. P ör Tysk laml vor o tre motiv ledande: att
gpnnanisera slm·iska oeh baltiska mnrilden i öster, att ariscra det
Pgna landet oeh att skaffa arbetskraft. Sa småningom torde luft·
krigets hiirjningar i Rhculandet oeh audra viisentliga omriiden ha
fiirauldt extra oml’lyttningar. För Soyjet tyeks det primiira syftet
ha varit att bolsjevisera erövrade omriden, uigot som liittast effek·
710
När Berija skulle fördri t’a det litauiska folket
tuerades genom att deportera alla befarade politiska motstiindare
eller på annat sätt topphugga eliten i olika klasser. Sedernwra tog
kolonisations- eller russifieringssyftet överhanden, fastiin planerna
korsades genom tyskarnas segerrika angrepp. Ryssarna ha haft sitt
Sibirien och andra ödsliga trakter i sitt tusenmila gebit att gömma
de deporterade undan för världens blickar. Tyskarna ha haft mindre
ytor att röra sig på men i många fall har »geueralguvernementet»,
kärnan av det gamla Polen, fått tjäna som deras Sibirien.
Hur mycket folk har förflyttats i Europas hjärtpuukt sedan september
1939~ Nilgra fullständiga uppgifter stil inte till bu>landsmiin>> ha
hiimtats hem från Volhynien, .Jugoslavien, Slovakien och Rmniinien
samt dc baltiska staterna. De flesta av dem ha troligen fi!tt slå
sig ner i de med Tysklaud införlivade förutvarande ]JO!ska ]Jroviuscrua
i viisira Polen. F’riin detta »VarthelmHl» ha i stiillet massor
av polaeker på det ntest systematiska siitt fönlrivits, sannolikt omkring
l 1h miljon av de 8 it 9 miljoner miinniskor, som förut bodde
diir. Vidare torde cirka en miljon polacker, mii n och kvinuor fra n
sil.viil dessa vii s t liga provinser som generalgu vernemenid, ha
transporterats till ‘l’yskland JHi tv[mgsarbete eller kanske fiir germanisering.
Diiremot torde blott cirka :WO,OOO tyskar ha fiirh; över
friin det iure Tyskland till det evakuerade Vii.stpolen; de tidigare i
tysk press kungjorda plauerna pii en »llmsic> av 3 ~1 4 miljoner
t~·slmr österut ha tydligen stiillts pa framtiden, sannolikt i tanke
att till el’tPr kriget reservera bostäder oeh arbete ilt frontsoldater.
Friimst till geueralguvcrnementet, siirskilt traktc>n av Lublin,
torde tyskarna ha förpassat judarna. Det m· allt att döma redan
förut obeskrivliga eliludet i Polen mi1ste hiirigenom ha skiirpts till
det yttersta. l generalguvernemcnteb.; städer ha ri!gangar dragits
mellan tyska, polska och ghettoområdcn, nagot som iiven dd förutsatt
en tvilngsomflyttning av miinniskor. Till Polen lm judar iiveu
frän andra ockuperade lUnder fört:,;; skeppet med N or ges judar,
vilkas evakuerande måst uppröra hela N ordPn och tydligen ]Jrovoecrats
av vissa hirdkretsars akti·itctsheg·iir, hade samma ödes111iirkta
<lnstination. Även Baltikum – dit en viss ilterflyttning av förut
vakueradc tyskar torde ha börjat- tyt’k;.; i hög grad ha ariscrats, oeh
hl. a. har det uppgivits att blott niigra tusen a v Litanen-Yiluaomr;!llnts
200,000 judar nu ä.ro kvar. Det har doek sagts att ;iudcdeportai
ionerna fr ii n ‘l’yskland oeh Österrike mtder det senaste i r et något
försinkats såsom en följd av de transportsvarighctPr, som kriget
mot Ryssland framkallat. Inemot 2 miljoner judar torde 11a detta
ohyggliga vis ha förts på sin via doJorosa östc>rut. Hur mih1ga smu
lwgiitt sjiilnnord, »likviderats>> eller överlevt lidandena vet man intP.
Ä ven i pro te k to ra te t Böhmen-Mähren ha tyskarna företag i t förflyttningar
av tjecker inte blott i gränstrakterna mot Tyskland utan
iivcn i Prag och andra stora stiider, samtidigt som limga tyska bcfollmingsgator
i splittringssyfte byggts in i de slaviHka hefolkuingsomr[
tdeua. Oeh till ‘l’yskland ha miust ett par hundra tusen tjecker
711
•’
‘·
‘!
lgnas J~Schrynius
siintH ph tvimgsarbete dler för att förtyskas. Att döma av Erdelys
p[t syenska nyutkomna bok »’l’jeekoslovakiens öde efter Miinchen»
röra ;;ig Yisscrligen dc direkta folkomflyttningarna inom protektoratet
iinnu inte om nägra tal jämförliga med Polens, men allbekanta
iiro de tyska hotelserna senast i våras att utdriva hela den stora
tusmtilriga tjeckiska nationaliteten till Ryssland eller till dc efterstrii
Ya dc kolonierna. A ven mot holHindska folket ha hotelser om
J’örrlytiniug <LY 3 miljoner till Ukraina utslungats. Enligt tysk OugPlsk press ha avseviirda folkförflyttningar i germaniserande Ryfte
.skett änm i ]>!Jie Akti.on») med 300,000, Belgien med ett nitgot högre tal
oeh Frankrike troligen mell iinnu flpr, trots allt det motstå11d som
denna folköverflyttning stiitt }lit i }j’rankrike. ‘l’ill det trots alla
arisPring-splnner mtmPra s; kosmopolitiska Tyskland ha iiven kommit
ryssar, i för,.,ta hand krig-sfång-ar men enligt uppg-ift iiven
Pn del, som frivilligt föredrag-it att arbeta i 1le utsatta Rheuläuderua
före att bakom den tyska fronten i öster stiillas i valet
och knilet mellan tyskt tv;ngsarbete och dc kommunistiska partismwrnas
pressning t i Il ii a botagediid.
Ryssiaull har inte haft lika stora eller liingntriga erön·ingar som
TysklmHl oeh därför inte heller Hamma sviingrnm för sina politisktdemngra
fiska plmtl’l’. Fn1n 1le delar a v Polen, som Röda armen ock uperalle
i septPmher 1!13!1, liir mer än l miljon misstiinkta polacker,
vitr.n.;sar, ukrainare oeh mHlra ha förts till Ryssland. Baltikum bchan
1lladPs etappvis: omeclP l bart et’ ter oekupa tionen varen 1940
fiiug-sln1le oeh för<lrcvo ryssarna ett hundratusental ester, letter oeh
litaHel', de flpsta hiimtade nr det ledande eller som op;litlig-a riikmule
skikt; innan kriget mot Ryssland bröt ut fingo evakueringspl:
tnPrna ett helt annat oeh mera jiittelikt omf<ng, Phuru de endast
till en ringa del hunno siittas i verket. Bland estlaudssvcnskarna
tol'!IP :300 ; 400 miin i !le biista ;[ren ha försnumit in i det okiinda,
uJOtsvarnnde inte miJl(lre iin uugefiir var femte manlig- svensk i
den pro!lnktiva <il!lern. I BPssarabien nu ryssarnas tillviigagängssiitt
detsmnma.
Folkv:~ndrin~·;ama i !let östra Europa äro inte fullstiindigt ant~
·dda, om man inte erinrar om hur över 200,000 karelare under oeh
pftpr vinterkriget flyll!le ullllan crihTarna som för pesten – en hiindels!~
troligen ubtn tnotsty1•ke i historien. Oeh siikerlig-en har det
tyHk-ryRka kriget drivit tiomiljontals miin fr{m Yitryssland och
Ukra in a, i !lP n 1m n !le överhuvud hunnit fly undan tyskarna,
bakom den ryska frontlinjen för att diir fortsiitta det totala kriget.
712
När Berija skulle förrJ.riNl det litauiska folket
'l'roligen har man även på Balkan begagnat tillfället att nu göra
sig kvitt eller omplantera folkgrupper, som inte passa in i de nationalistiska
riiknestyekena, fastän man inte noga känner till >folktyskar>>
oeh fört en del sPrber iimla uppåt Nonlkap, liksom att bulgurerna
företagit en del ilterflyttningar. Om Petains Frankrike vet Jnan att
<let ]Jii m[mgaha!l(la vis sökt pressa ut de talrika utliiuuingarna.
Alla dessa gig·antiska tv[mgsförflyttningar röra sig nog, bortsett
fr;[n det l'gentlig·a Ryssland, omkring 10 miljouer. Siffran iir förskriiekall(
le. Äntlo<~k har ingen av de två malderna hunnit slutföra
sitt program. Metoderna ha nog skiftut. Men riittssiikerhetPn har i
ungdiir lika hög grad lyst med sin frinvaro. }.Uinniskorna ha betraktats
som kollyn, som skadedjur; i regel ha de utan varje velh•
rlag ryckts loss från fiiderneiirvd jord eller måst avstå frmt egendom
oeh iigodelar; och mimga g;lnger ha makar skilts fran varandra
eller från barnen. Och dii ockupanterna mestadels liimnat al<lringarna
i fred, är framtiden för dc hemsökta folken ltmgt allvarligare
iin vad deportationssiffrorna ange. Yidden av de tallösa miinskliga
tragedierna, ej blott för förflyttade utan även för kvarstannande,
kan säkerligen inte fattas av utomstående.
Och ändock hiivar miinskligheten kanske iinnu mera för V<Hl som
skall hända, om kriget slutar på annat sätt iin man i Berlin eller
Moskva riilmar med. Då komma de förtryelda och förvisa<lc att
fordra sin riitt Ol'h sitt hem åter och då randas hämndens <lag.
Hiir m•dan liimnar den litauiske diplomaten, Hädakorsledaren och
fiirl'attan•u Ignas .T.-Seheynius ett bidrag till belysningen av de folkflyttnings-
och Pmigrautproblem, som behandlats hiir oyan. Det är
en redogörelse fiir Sovjets planer att fördriva huvudparten av den
litauiska hcfolkniugen fr[m det stycke land, diir den hott sii långt
man kan triinga ner i h istoricus schakt oeh diir den pa 1200-talet
under stodursten Mindangas grundla<le en stormakt. V cterligen
klarare iin nå.gousin förr fir man här en inbliekiden aktuella ryo;ka
taktiken. Den utfyller den fasansfulla bilden a' dc faror, som de
snw folkPn hotas aY under det llUYarmHle krigett
Elis Håstad.
!<'ör en tid sedan stod i en i Stockholm utkommande ve!'kotidskrift
ett Yarmhjiirtat tceknat vortriitt aY G. P. U:ehcfen Bcrija.2
Denne så kallade georgier skulle vid sitt makttilltriide 19:38 med
1 L'ppsntsen har av förf. utarbetats på swnska ut:! u ui'tg"Olt iiversättning·. D :r
Reheynius har nyligen utgivit »l räntan på 11111/rrt», c•n faseinPt'an<le ron<an om en
ot·kupation, <'Il fin psykologisk studie a· olika Jll'I'SOlll'rs n•aktion inför erövrarna,
en nv de fi't Juigshöeknna om > Innan kriget med Tyskland h röt n t, lm n no
de röda myndigheterna inte fullfölja denna sin aYsikt. De fiirde
hort lir landet e n d a s t 50,000 personer.
).Iidsonnnardagarna 1941 fingo de röda så hråttom att sjiilYa
liinma landet, att dc gliimde kYar de flesta aY sina arkiY, som dc
mnwrs skydda som sitt öga. I Hådslitauens inrikeskommissariat
l1ittade de litauiska UlJ]1roriska en hel del ytterst intressanta nktst~
·c·kPn. Dd Yisar sig, att centralregeringen i 1foskYa redan i noYemher
]~)40 har beordrat, att 700,000 inYimarenheter skulle dl’J101’teras
till Sovjetunionens mera ayJiigsna östra områdl’n. ::led en
inYånarenhet nwnade lloskva en ensamstående ogift person eller
en g i f t, inriiknat hans f a milj. Lågt riilma t skulle i medeltal en
714
När Berija skulle fördriva det litauiska folket
sådan borgerlig enhet omfatta tre personer, vilket betyder, att omkring
2,000,000 eller hela tvåtredjedelar av Litemens befolkning
måste lämna sitt land . .Moskva motiverade kravet till sin }lrovinsregering
i Kannas med nödvändigheten av att i Sovjetunionens
viistra livsviktiga zon ha ett fullt tillförlitligt hefolkningselement.
Det utsades inte, av vilka de deporterade skulle ersiittas, men av
den snart påbörjade och direkt från Moskva ledda koloniseringen
förstod man, att det skulle bli ryssar. Inte vilka ryssar som helst,
utan unga män och kvinnor eller nygifta arbetar- och lanthrukarpar,
som hade genomgått grundlig kommunistisk skolning i de röda
ungdomslägren eller i komsomals olika organisationer. ])e hm·gerliga
litauiska tjänstemännen ersattes i allt större utstriickning av
importerade ryssar, expediterna i affärerna av sådana från lIoskva
och andra äktryska stiider och arbetsförmän av G. P. U :s välskolade
hemliga agenter. Iden med massomflyttningar av invånare
ha de röda ryssarna lånat från t~-skarna, men de ha liingre poliserfarenhet
än sina viistra totalitära grannar. Framför allt iiga de i
Berija en skickligare polisledare än t. o. m. tyskarna i sin Himmler.
För att efterkomma Moskvas befallning påbjöd Hådslitauens
inrikeskommissarie Guzevicius genom en hemlig order av den 28
november 1940, att alla sov jetfientliga eller misstiinkta element
siwile noggrant registreras och sättas under bevakning. Inledningsvis
förklarade Guzevicius, att »eftersom Litanen i en mycket
stor utsträckning iir infekterat av sovjetfientliga eller soeialt främmande
element, har registreringen och överYakningen utomordentlig
betydelse». Den verkliga avsikten med denna åtgiird ville han
inte förråda. Man hade emellertid bråttom, diirfiir befallde han,
att registreringen måste bli genomförd inom loppet av tre dagar
och övervakningen ordnad inom tio dagar. V arjc vuxen person
uppsattes på en särskild lista, där nationalitet, social stiillning
och försyndelser mot kommunismen eller Sovjetstaten antedmades.
Detta arbete blev anförtrott åt partiets folk och arbctarmiliscrna,
vilka efter de rödas inmarsch ersatte polisen.
Det är emellertid tydligt, att Berija redan i förviig genom BoYjetlegationens
i Kannas försorg visste, hur stor del av Litam~ns befolkning
måste betraktas som avgjort sovjetfientlig. 700,000 invånarenheterYar
hans polisvetenskapliga siffra. ~u gällde det bara att
konkret fylla den. Att så var förhållandet framgår aY GuzeYicius’
omtalade order och instruktion om, vem som var att anse som
sovjetfientlig eller otillförlitlig: 1. Alla medlemmar i dc upplösta
borgerliga partierna, likaväl som medlemmarna i dc horgerliga
715
,l
,.,i
,;l
I unas .1.-Scheynius
ekonomiska och kulturella sammanslutningarna; socialdemokrater,
socialreYolutioniirer, syndikalister, anarkister och Trotzkijs anhiingare.
2. Den gamla regimens samtliga tjiinstemän och poliser,
domare och officerare. 3. Alla som 1!WJ deltagit i striderna mot
bolsjevikerna. 4. Ur kommunistpartiet utstötta eller dess avfiillingar.
5. Flyktingar oeh immigranter. 6. Forna medlemmar av
friimmande legationer och konsulatiimbetsmiin; representanter eller
anställda i utländska firmor. 7. Personer som stå i brevväxling med
utlandet; esvcrantistcr och filatelister. 8. Anhöriga till dem som
flytt undan den röda regimen. 9. Präster och mera aktiva medlemmar
i olika religiösa samfund. 10. Aristokrater, godsiigarc, industrimiin,
affiirsmiin, bankirer, hotell- och restauranginnehavare.
Att bolsjeYikcrna ansägo sig höra fordra en så hög tribut aY
litauiska folket, berodde på en del faktorer. FasHin utarmat genom
den hundraåriga tsarregimen Yisadc litauiska folket efter befrielsen
en stor politisk, ekonomisk och kul turcll livaktighet. Redan
förut omfattade den nationella rörelsen alla samhiillsskikt. Xu
slog den ut i full blom. En politiskt ointresserad eller ekonomiskt
oorganiserad bonde eller vanlig arbetare betraktades av sin omginling
med förakt. Därför sjönk siillan deltagandet av röstheriittigade
i parlaments- eller kommunalvalen under 90 %. ProduePntoeh
konsument]wopcration florerade som knappast i något annat
land .. Hatet mot allt rysktYar allmänt. Den menige fromme mannen
såg i den grekisk-katolske ryssen sin oförsonlige religiöse antagonist.
:u~ramför allt var även den menige mannen underkunnig
om sitt folks stora historiska förflutna. Den gamla ryska regimen
hade gjort allt för att lära honom glömma sin historia, men det
slags pedagogik har rent motsatta frukter. När 1919 de röda ryssarna
trängde in i landet i aYsikt att bringa folket kommunismens
viilsignelse, möttes de av sådant samlat motstånd, att de måste dra
sig tillbaka med blodig panna. Och det fastän litauerna samtidigt
ansattes av sina polska grannar. Tjugo år senare förstodo bolsjeYikcrna
att bättre utnyttja den politiska viiridskonjunkturen och
ådagalade en större slughet. Dc installerade sig i landet utan motstånd.
Men därför kunde de iindå aldrig ‘ara siikra på, att litauerna
ä sin sida inte väntade på en för dem gynnsammare världskonjunktur.
De anviinde i historien ryska och tatariska härar och
slöto förbund med polackerna för att hålla vå avstånd sina envisa
motståndare, de tyska ordensriddarna. Men de allierade sig även
med tyskarna, niir dc giillde att hålla ryssarna i schack. Samma
dag kriget mellan Sovjetunionen och Tyskland bröt ut, reste sig
716
När Berija skulle fördriva det litauiska folket
litauerna och trampade fram ur marken en upprorshär på 125,000
man. Att den korta striden var hård, visade förlustsiffran från
litauernas sida: 4,083 stupade och omkring 10,000 sårade. er nationelllitauisk
synpunkt gav denna strid föga. Resultatet blev dock,
att ryssarna på fyra dagar måste lämna landet. ödeliiggclsen blev
mindre. A andra sidan visade litauerna, att de kunde ge betalt
för utståndna oförriitter. Berija avskyr sådant folk, liksom hans
föregångare från tsartiden avskydde det. Han ångrade nog, att
han inte hade mera bråttom med att förflytta lit:werna till dc
ställen, som endast han kände till.
Bolsjevikerna voro naturligtvis i stånd att göra ]JroeCI:lt-Jen kort
med dessa 700,000 litauiska sovjetfientliga hiirdar. Dc ha åstadkommit
större ting hemma hos sig. Berija iieklades vid den oupphörliga
Bartolomeinatten. Han introducerade nya, fastlin inte
mindre effektiva metoder vid behandlingen av sov jetstatens motståndare.
Förr mejades de motstriiviga bönderna ned med kulsprutor
mitt på ljusan dag. De misstiinkta anhöllos på övvna gator, vid
sitt skrivbord eller vid fabrikerna under det pågående arbetet. Ett
sådant förfaringssiitt verkade deprimerande vå omgivningen och
störde den dyrbara arbetsordningen. Berija avskaffade dessa primitiva
metoder. Hans G. P. U :agenter kommo aldrig tidigare än
efter midnatt för att avhiimta sina offer. Niir alla sovo sin djupaste
sömn, oeh det således inte förelåg någon större fara för att
grannarna kunde vakna. I hiindelse av motstånd anbefalldes hans
män att till motviirn helst använda sig av kallt vapen. Förövrigt
rekommenderades de att uppträda milt och korrPkt oeh avsluta sitt
nattliga värv, innan dagen grydde.
Det föll i litauernas händer ett dokument, som ytterligare belyser
Berijas metoder. Dokumentet är hemligstiimplat oeh biir hans
ställföreträdare Sicrovs underskrift. Det är betitlat: »Instruktion
beträffande deporteringen av sovjetfientliga litauiska, lettiska och
estniska element». I inledningen betonas, att deporteringen av
sovjetfientliga element från de baltiska länderna har en utomordentlig
politisk betydelse. Detta skall inskärpas på alla lokala
hemliga kommunistiska sammanträden och framhållas, att dc för
deportation avsedda folkskikten äro dödsfiender till Sovjetunionens
samlade nation, varför de betingelselöst måste avliigsnas från
sina nuyarande boplatser.
För att arbetet skall kunna gå gesvintare anbefalles, att för varje
distrikt en »exccutiv trojka» bildas. Denna, sorterande under en
för varje land särskild deportationsstab, skall på varje ort tillsätta
717
lynas J~Scheynius
kommunala arbetstrojkor. När en lokaltrojka har fått en lista på
dem som skola deporteras, skall den i förväg träffa alla anstalter
att inom fastställd tid vara i stånd till att utföra befallningen.
H n s eller stuga på landet, varifrån dovorteringen skall ske, skall
mitt på natten och ]Jlötsligt omringas av för ändamålet bcviipnade
partikamrater, ifall brist 11å tillriickliga arbetarmiliskrafter råder.
De utsatta vakterna skola se till, att ingen lämnar huset, ej heller
ntt någon ovidkommande triinger in. Helst skola vakterna göra
sig osynliga och hålla sig fullständigt stilla, så att de inte väcka
de sovande grannarna.
De av vartikamraterna, som ha att verkställa bortförandet, skola
Yid inträdet i bostaden tillsäga de ur sömnen viiekta, att de gagna
sig sjiilva hiittre, om de inte ropa på hjiilp och i allt förhålla sig
lugnt. Familjemedlemmarna skola sammanföras i ett rum och där
hållas, tills bostaden blivit genomsökt för att göra beslag 11å eventuellt
dolda vapen eller sovjetfientlig litteratur. J1jfteråt skola de
underrättas, att de komma att förflyttas till en annan del av Sovjetunionen,
varför dc ha att klä sig för en längre resa. Dc skola
f<l ta med sig det nödYiindigaste av gångkläder, linneförråd, köksutensilier,
arbetsverktyg, pengar att betala transportkostnaderna
nwd och mat för en månad framåt. Det sammanlagda bagaget får
doek inte viiga mera iin högst etthundra kilo pr familj. Familjefadern
skall packa sina tillhörigheter separat, detta under förklaring,
att så fordrar hiilsomyndigheterna, vilka senare ha att verkstiilla
desinfektion av kliider oeh bagage. Hela proceduren får inte
ta Jiingre tid iin högst två timmar, försiggå tyst och snabbt, så att
man hinner liimna huset och platsen, innan det börjar dagas.
'l'ransporten till niirmaste jiirnvägsstation skall även den försiggå
under största sk~·ndsamhet och tysthet. Möter de för deportation
anhållna på viigen några bekanta och dessa senare visa sin
nyfikenhet, få de förra inte hesvara några frågor. Över huvud
skola alla nyfikna hållas på avstånd. 'l'ill avsedd jiirnvägsstation
skall deportationsföljet anhinda, när inga tåg passera. Här skall
lami.ljefadcrn skiljas från hustrun och barnen, fijras till en särskild
järnriigsvagn avsedd fijr män, där han skall fijrklaras häktad
på grund av sin fientlighet ll/Ot sovjetstaten. De för deportation
fnln olika orter hopsamlade överantvardas nu i deportationskommendantens
hiinder, låsas in i särskilda vagnar, mödrar och barn
för sig, vuxna män för sig, varpå vagnarna förses med destinationslappar.
Kommendanten ombesörjer bevakningen under resan och
ansvarar för att ingen bryter sig ut och rymmer.
718
När Berija skulle /ördriva det litauiska folket
Som man ser, den väldiga G. P. U.- eller NKGB-apparaten ensam
räckte inte till; ett särskilt hjälporgan var av nöden.
Orh inte kriget hade kommit, skulle man tills i dag knappast fått
veta något om, hur det har gått för de deporterade. Man vet inte
allt ännu men redan en hel del. Den 24 juni 1940 hittade de litauiska
upproriska på ett sidospår på bangården i Kaunas två godsvagnar
med förspikade luckor. De voro fullpackade med kvinnor och barn
och hade stått där sedan en vecka tillbaka, – en rest från de omfattande
deportationerna mellan den 14-16 juni, då 17,000 personer
med ett svep blevo deporterade. Tillståndet i de två vagnarna var
ohyggligt. Flera minderåriga barn voro redan döda och några
kvinnor sinnesförvirrade.- Sex godsfinkor med miin från Vilnius
blevo stående på bangården i Minsk, därför att bolsjevikerna anade
oråd och började sända stora truppförstärkningar till västgränsen.
Männen bröto sig ut ur sin fångenskap, när de hörde artillerield
kring staden, och förstodo att bolsjevikernavoro på återtåg. Fastän
alla män, professorer vid Vilnius' universitet, ingenjörer, lärare
och arbetare, voro starkt utmattade av brist på luft, olidlig hetta
och osanitära förhållanden i vagnarna, begåvo de sig i viig till
fots hem till Vilnius. Glädjen över befrielsen gav dem oanade
krafter.
Sodan Förenta Staterna efter sitt inträde i kriget kommit ait stå
på Sovjetunionens sida, gjorde Amerikalitauerna stora ansträngningar
för att få reda på sina till Sovjetunionens inre deporterade
landsmäns och släktingars belägenhet och skicka dom nödig hjälp.
Inga litauiska organisationer av amerikanska modborgare fingo
något svar från de ryska myndigheterna. Först i våras tillätas ett
par amerikanska humanitetsföreningar siinda sina delegater till
Sovjetunionen. FasHin de endast fingo besöka några få och troligen
inte de allra sämsta förläggningarna, blottar deras berättelse
efter hemkomsten fruktansvärda detaljer. De deporterade från de
baltiska länderna och Bessarabien blevo spridda mellan olika
tvångsarbetsläger över hela Sovjetunionen: från östra Ukraina
till Kolahalvön och från Uralbergen ända bort till Kinas och Mandsjuknos
gränser. Barnen blevo skilda från sina 'mödrar. De minderåriga
sattes in i så kallade pionjärläger för att uppfostras till
kommunister, de äldre i olika snabbkurser för utbildning av fabriksarbetare.
De hade inte den minsta rörelsefrihet utan stodo
under ständig övervakning. Något lättare i det avseendet hade de
till mogen ålder komna kvinnorna. De portionerades nt som lantarbeterskor
på olika kolchoser. Männen som blevo förklarade som
719
52- 4~838. Svensk Tidskrift 194,?.
hmas J.-Scheynius
politiska förbrytare hade det värst. De höllos dag och natt, under
sin sömn och sitt arbete, under strängaste miliHirbevakning. I
många fall fin go de även v å vintern sova under bar himmel. Någon
för volarisk eller sibirisk vinter avsedd bekHidnad hade de inte
och kunde inte heller få. I nervositeten under anhållandet för
dcvortation kommo inte alla att tänka IJå den ryska kölden. Maten
bestod av kålsoppa och ett par skivor svart rågbröd utan den minsta
omv~ixling. Med knorrande mage fingo miinnen dagen i ända
fiilla skog, spriinga i kolgruvorna eller arbeta vid nya järnvägshyggen.
Dödligheten var ofantlig. Unga starka miin föllo som
höstlöv. J ag har framför mig dödslistorna från två i orten Gari,
i Sverdlovskområdet, Uralbergen, behigna tvångsarbetshiger n:r
il5 och 47. I dem blevo förra sommaren 5!) litauer insatta. Vid tiden
för amerikanernas besök voro redan 32 döda. Alla i de besökta
tvångsarbetsliigren voro övertygade om, att avsikten med den kommunistiska
behandlingen var att låta dem förgås. Berija dödade
inte men hjälvte sovjetfienderna att självdö. Flera dogo i vansinne.
lIest pinades de av ovissheten om de sinas öde. Ingen fick
ens vr vost komma i förbindelse med sina anhöriga eller få veta något
om, va r dessa vor o utplacerade.
Jag ser bland de 32 döda litauerna en ung lovande konstniir,
Adomas Smetona, brorson till republikpresidenten Antanas Smetona.
Vidare den kände ledamoten av Högsta Domstolen lfikolas
Mataitis. Den tjugofemårige författaren Romas Striupas har frusit
ihjäl under skogsarbete. I lunginflammation dog tidningsmannen
oeh översiittaren av Victor Hugos verk till litauiska Leopoldas
Dauksa. Han var kiind för sina viinsterradikala sympatier och
övergick vid bolsjevikernas intåg i Litauen öppet till kommunismen.
Den kommunistiske inrikesministern Gerlvilas gjorde honom
d<l till sin sekreterare. Detta hjiilpte synbarligen inte. .:Iannen
blev antagligen misstiinkt för att simulera kommunist.
Di i r finns bland de döda ett par forna medlemmar i Föreningen
Sovjetunionens v~inner i Litauen. .J ag vet, att de flesta av dem
j~imte sina familjer ha blivit de]Jorterade till Sovjetunionen. Sovjetherrarna
fruktade förmodligen, att dessa män inte hade föreställt
sig viinskapen med Sovjetunionen så och därför kunde falla
på iden att kritisera Moskvas politik.
Tre av de trettiotvå döda voro i Litauen bemiirkta judar. Sjoloch
1Tliamiwrl från Kannas var en framstående judisk politiker, rik
affiirsman, men iinnu mera kiincl för sin verksamhet på välgörenhetens
område. D:r Benjamin Vielokler var en berömd kemist. Den
720
När Berija skulle fördriva det litauiska folket
store industrimannen Eliasjev var dessutom nationalekonom och
känd judisk publicist. Det tragiska med Litaucns judar var, att
de före år 1932 voro starkt tyskt orienterade. Därför blcvo de
flesta av dem under det första världskriget deporterade till Rysslands
inre. Efter nazismens makttillträde i Tyskland vände deras
sympatier alltmer mot öster. Även när bolsjevikerna intogo Litauen
och där började genomföra sin stalinistiska ordning, hoppades
många av judarna, att de röda skulle komma att bli skonsammare
mot dem än mot litauerna. G. P. U :chefen Berija, näst
Stalin Sovjetunionens mäktigaste man, var ju en judo. Men de
tänkte inte på, att Berija hade frånsvurit sig sin judiska nationalitet
och förklarat sig vara av samma förnäma härkomst som hans
lärofader Stalin. Berija visade ingen misskund mot sina forna
folkfränder, deporterade dem tillsammans med de föraktade litauerna,
satte dem i samma tvångsarbetsläger och lät dem frysa
till döds tillsammans med litauerna.
Berija tillåter ingen kommunikation mellan de deporterade familjemedlemmarna,
men som en förutseende kallsinnig polisman låter
han dem skriva till utlandet. Nyligen ringde till mig en svensk
industriman och berättade, att han för en tid sodan från en litauisk
dam i AHaibergen i bortre Sibirien hade fått ett brevkort.
Damen var hustru till hans företags forne och mycket förtjänstfulle
representant i Litauen. Hon beklagade sig, att hon jämte
mannen och barnen i juni 1940 hade blivit deporterad till Sovjetunionens
inre. strax därefter blev hon skild från de sina och
skickad vidare ensam med de andra kvinnorna. Alla hennes försök
att komma i förbindelse med de sina voro förgäves, och därför
undrade hon, om inte den svenske industrimannen kunde på något
siitt hjälpa henne. Ja, han har försökt alla vägar som i sådant fall
äro möjliga men utan framgång. Kunde jag ge honom något råd?
Jag kunde inte. För mig själv tänkte jag, att så snart Berijas agenter
hade läst den ifrågavarande damens klagakort till utlandet,
blev hon nog inrangerad i sådana förhållanden, att hon hade svårt
att leva länge.
721
:l

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism