Mats Fält: En förlorad värld

Boka in Sondershausen i vår. Den lilla staden ligger mitt i Tyskland – numera är den en del av förbundslandet Thüringen. Före 1990 var den en del av DDR. Det hade nog förvånat den familj som i hundratals år styrde det lilla furstendömet. 

Sondershausen är en ganska sömnig stad men också en mycket typisk residensstad i liten skala. En trevlig men föga uppseendeväckande plats att besöka både vår och sommar. När jag var där i juli var Thüringen varmare än någonsin, vilket förstärkte intrycket av törnrosasömn, när jag följde gatorna upp mot slottet. På torget finns det ett hus för gardessoldaterna som vaktade slottet och några vaktkurer för de som skulle hålla ordning på stadens befolkning. Idag är de ungefär 21 000. 1910 hade furstendömet Schwarzburg-Sondershausen knappt 90 000 invånare utspridda på 862 kvadratkilometer.

Slottet ligger på en kulle ovanför torget. Det verkar vara orimligt stort med tanke på den lilla statens storlek. Idag bedrivs det kulturverksamhet i en flygel och gymnastik i en annan. Under sommaren arrangeras det naturligtvis slottskonserter i parken. Det hör liksom till. 

Furstefamiljens siste arvtagare lämnade jordelivet 1971. Det hörs inte längre något ljud av små prinsar och prinsessor som springer i de otaliga rummen och trapporna. Det var länge sedan slottet i Sondershausen var någons hem.

Det blir nog svårt att övertyga familjen att prioritera just Sondershausen på den ofta alltför raska resan genom Tyskland, på vägen till mer traditionella semestermål. Det kräver nästan stöd från en förstående partner eller väldigt snälla barn. Huvudargumentet för Sondershausen är att det var här det tog slut på riktigt – det Tyskland som styrdes av prinsar, kungar och kejsare. Före Sondershausen var det den självklara normen och en konstitutionell monarki, både i riket och dess delstater, ett möjligt alternativ även i framtiden. Efter Sondershausen var dörren stängd för evigt. Vilket blev ännu mer tydligt efter att planerna på en tysk monarkistisk statskupp i slutet av 2022 slutade med skandal och arresteringar.

Ibland är det svårt att reda ut vad som var först och sist i historien. I det här fallet är det faktiskt lättare. Fursten av Schwarzburg-Sondershausen var den 25 november den siste tyske riksfursten som abdikerade från sin tron. Två dagar tidigare hade prins Günther Victor gjort detsamma i Schwarzburg-Rudolstadt. Han styrde sedan ett antal år tillbaka de två små rikena i personalunion som konstitutionell monark. Familjen historia i regionen kan spåras tillbaka till medeltiden.

Den tyska efterkrigstiden är full av revolter och kupper. Själva avvecklingen av monarkierna var dock utan undantag fredliga processer utan större dramatik, så även i Sondershausen. Efter att kejsardömet avskaffats i början av november 1918 abdikerade alla furstefamiljer successivt, utan att på allvar göra motstånd mot att lämna de poster deras anförvanter innehaft i hundratals år. Uppgörelserna om slott och förmögenheter varierade men någon väg tillbaka till makten fanns inte.

Med en signatur på ett papper förvandlades de små furstendömena och kungarikena Württemberg, Sachsen och Bayern till republiker och fristater, för att sedan i flera fall uppgå i större geografiska enheter. I ett fall, det gällde huset Reuss äldre linje, skedde det per telegram. Den familjen styrde i Reuss-Gera, som liksom Sondershausen ligger i Thüringen. Det var dess nuvarande huvudman, Heinrich XIII Reuss, som var kuppmakarnas kandidat till den tyska tronen.

Sondershausen är värt åtminstone en mindre omväg. Om man vet att det var här resan slutade för de tyska monarkierna blir det trots allt lite speciellt att vandra genom gränderna, mellan kyrkorna och slottet. Historia behöver inte alltid vara stor dramatik. Ibland räcker det med en sömnig liten stad mitt i det stora Tyskland, full av minnen som de flesta för länge sedan glömt. Utom vi som vet.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun