Mats Fält: Band of Brothers i Westminster
Nätet är fullt av resetips. Ett av de mer klassiska är ”When in Europe – don’t miss Skurup.”. Ett av de bättre är att passa på att titta in på Institute of Economic Affairs (IEA) när man råkar vara i London. Det brukar löna sig. Och det är väldigt trevligt.
IEA är en ärevördig institution som länge stridit för kapitalism, frihet och sunt förnuft i den brittiska huvudstaden. I likhet med vårt eget Timbro och amerikanska Cato Institute har de lyckats undvika att bli neddragna i den våg av populism, protektionism och mer eller mindre tydlig vurm för auktoritära ledare som drabbat en del andra högerliberala tankesmedjor.
Samtidigt har framgångarna varit begränsade under senare år. De konservativas 16 år vid makten resulterade i det högsta skattetrycket någonsin och en rejäl dos social ingenjörskonst. Politiker skulle styra medborgarnas livsval inom allt fler områden. Idag har den nye premiärministern Andy Burnham – som ironiskt nog kommer från en av liberalismens mest symboliska platser, storstaden Manchester – lovat att krossa nyliberalismen. Han kommer att ha svårt att hitta speciellt många rester av denna så ofta både totalt misstolkade och fördömda ideologi i dagens Storbritannien. Det havererade sjukvårdssystemet NHS, som dyrkas på ett närmast religiöst sätt av nästan alla politiker, är ett utmärkt exempel på att vänsterns logik präglat samhället under flera decennier efter Thatcher. Hyllandet av NHS är som vårt lands ständiga snickrande på en dysfunktionell men vördad hyresreglering, gånger tio.
När man går in genom dörren på 2 Lord North Street, tio minuters promenad från parlamentet, känns det lite som att passera genom palissaden som omger Asterix lilla by i Gallien. Den enda som romarna inte lyckats erövra. Här lever hoppet om en rimligare värld fortfarande.
Publiken påminner om den på Timbro en vanlig vardagkväll – en blandning av unga entusiaster och äldre män och kvinnor som i många fall tidigare haft viktiga poster inom företag och institutioner. Stämningen är god – möjligen lite mer präglad av humoristiska inslag än i vårt karga fosterland. Detsamma gäller kvällens bokpresentation. Det är något visst med Storbritannien, trots ständigt återkommande stöddemonstrationer för Hamas och en av polisen ivrigt understödd cancelkultur.
Igår kväll handlade diskussionen om kopplingen mellan börsen och psykologi. Talare var Alex Edmands från London Business School. Hans nya bok heter ”The Madness of Markets. Why smart investors make crazy decisions – and how to exploit them.” (Penguin Books, 2026). Edmands var en mycket engagerande talare som i rask takt plöjde igenom sitt ämne – tryfferat med en blandning av dråpliga och pedagogiska exempel på varför hans tes äger giltighet. Marknaden styrs till mycket stor del mer av psykologi än av sakligt grundade analyser. Ett bra exempel är de många företag som radikalt höjde sin börskurs genom att enbart byta till ett namn som kunde kopplas till IT. Psykologins betydelse resulterar ofta i egentligen omotiverade både uppgångar och kursfall. Över längre tid korrigeras dessa avvikelser men det räddar inte den som fått sitt kapital utraderat av de plötsliga svängningarna.
Vad göra? Edmands råd är två. Det första är att noga studera företagsledningarnas agerande. Ett amerikanskt företag som arrangerar sin bolagsstämma i Lahore i Pakistan – när terrorhot gäller i regionen – vill inte svara på svåra frågor. En ledning som investerar tungt i egna jetplan har problem med sina prioriteringar. Det andra är att investera inom områden där man verkligen har särskild kompetens. Med reservationen att det gäller att hålla isär den egna entusiasmen för en viss sektor från vad som marknaden kan tänkas uppskatta. Edmans själv har gått på minst en rejäl bakstöt på grund av problem med just detta, trots erfarenhet från Morgan Stanleys handlargolv.
Hur går det då för IEA:s kamp mot socialismen och andra frihetens fiender i Storbritannien? Det är både vin och vatten.
IEA hörs ofta i debatten men det konkreta genomslaget i praktisk politik är begränsat. Ordföranden, Lord Hannan of Kingsclere, gör sitt bästa för att sprida budskapet. Han är tidigare europaparlamentariker och väl etablerad som ledande företrädare för liberalkonservativa idéer. Han är inte bara ett obligatoriskt brittiskt inslag som lord och styrelseordförande. IEA producerar varje år ett imponerande antal rapporter och debattinlägg.
Kvällens debattledare, IEA:s chefsekonom Valentine Baboc, ser någorlunda positivt på framtiden. Labourregeringens siffror har sjunkit och tories har delvis gjort comeback. Nigel Farage har problem med skandaler och har fortfarande inte lyckats bygga upp en fungerande partiorganisation för Reform. En one man show vinner inte parlamentsval. Det kanske inte blir nyval nu men det kan trots allt gå bättre nästa gång.
Baboc uppskattar toryledaren Kemi Badenochs insatser, inom de ramar det politiska läget medger, det som ibland kallas ”the Overton window”. Det finns också ett riktigt tungt argument för Badenoch:
”Hon är vårt enda hopp.”
Mats Fält är förtroendevald (M) i Tyresö Kommun