Margaretha af Ugglas; Mänskliga rättigheter-för alla
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
FORALLA
MARGARETHA AF UGGLAS
Den förra regeringens bindning till de gamla sodalisfiska diktaturerna är ett minne blott.
Arbetetförmänskliga rättigheterharintensifierats- inte minst då detgäller biståndsverksamheten,
vars nivå påverkas av hur det mottagande landet behandlar sina medborgare.
R
egeringen driver en
mycket aktiv politik på
de mänskliga rättighetemas område. Vi betonardenna del avvårtlands utrikespolitik
på ett tydligare sätt än våra foregångare.
Sverigeinställningtillbrottmotde rnänskliga rättigheterna är inte längre selektiv.
Vi vågar ställa krav och kritisera även
omdetledertillmissnöje hosvårasamtalspartners. Det finns ingen anledning att
låta bli att markera de skillnader som
finns mellan vår och vissa andra länders
inställning till de mänskliga rättighetern
I regeringsforklaringen betonas att
den svenska utrikespolitiken skall vara
en klar röst for mänskliga rättigheter,
frihet och demokrati i hela världen. Ett
MARGARETHA afUGGLAS är
utrikesmi11ister.
uttryck for den vikt regeringen tillmäter
MR-frågorna är att vi låtit en minister,
biståndsminister Alf Svensson (kds), fa
ett särskilt ansvarfor mänskliga rättigheter.
Regeringens möjligheter att verka
for en bättre respekt for de mänskliga
rättigheterna underlättas betydligtav våra
partiers ideologiska grund. Inget av
regeringspartierna har någon nostalgisk
bindning till de gamla socialistiska diktaturerna. Vi har ingen historia av
forbrödning med diktatureri tredje världen. För oss har aldrig socialistisk diktatur kunnat forsvaras som ett instrument
i kampen for ekonomiska framsteg eller
som ett vapen i kampen mot ”UsAimperialismen”. Detta är en viktig skillnad som stärker trovärdigheten och gör
budskapet klart. Vi forsvarar rättsstatens
principer utan reservationer.
260 SvENsK TiosKRIFT
Socialdemokraterna hamnadefel
Man bör kornrna ihåg hur fel socialdemokratin hamnat i många utrikespolitiskafrågor genom sin kluvna inställning
till olika socialistiska regimer. I Mrika
associeras de ofta till korrupt och ineffektiv socialism av den typ som länge
tillämpades i länder som Zambia och
Tanzania. I Sydamerika har de länge
framstått som Castros och sandinisternas
tillskyndare. I Asien gav de svenska socialdemokraterna ett omfattande och
okritiskt stöd till kommunistdiktaturen
i Vietnam.
När nu inte längre Sovjetunionen
finns kvar och de flesta av dess allierade
också försvunnit, öppnarsignya möjligheter att driva dessa frågori rätt riktning.
Det är inte längre rumsrent att hävda att
varje land har rätt att behandla sina
medborgare på vilket sätt som helst. Det
internationella engagemanget kan inte
längre stoppas av nationella gränser, hänvisningar till principen om ”icke-inblandning” eller den enskilda statens
suveränitet.
De mänskliga rättigheterna skall gälla
för alla – oavsett i vilken stat man råkat
födas. Det är inte mindre fel att forvägra
afrikaner och asiater dessa rättigheter än
europeer och nordamerikaner. Denna
grundprincip har inte alltid varit lika
självklar som den borde. Alltför ofta har
vi sett dubbelmoralens företrädare forsöka försvara övergrepp i u-länder med
tal om kulturella skillnader och fattigdom.
Fattigdom och underutveckling är
ingen ursäkt för att kränka det egna
landets medborgares mänskliga rättigheter. Fattigdom är tvärtom ännu ett
skäl för att verkligen börja tillämpa demokratiskaprinciper och respektera den
enskildes rättigheter som grundval för
ett rättssamhälle.
Frånvaron av en öppen debatt, fria
val och en demokratisk opposition gör
det möjligt för korruption, vanstyre och
misskötsel att fortgå under lång tid. Det
är när den fria debatten far en chans som
de förändringar som ekonomiskt framåtskridande kräver kan bli möjliga. Fattiga människor har lika stor rätt till
demokrati och respekt som andra – de
behöver det mest av alla.
Allt fler inseridag detta samband.Det
finns ingen motsättning mellan mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Frihet garanterar inte framgång
men det gör den i alla fall möjlig. Motsatsen gäller i länder som Nordkorea,
Kuba och Zaire där förtrycket fortsätter
samtidigtsom ekonomin faller samman.
De är alla exempel på att den gamla
dubbelmoralen gentemot u-länderna
inte håller.
Kulturella skillnader är inte heller
något hållbart argument mot mänskliga
rättigheter som de definierats i Förenta
Nationernas konvention. Hur demoSVENSK TIOSKRIFT 261
kratin exakt skall fungera kan forvisso
variera och hur forvaltningen byggs upp
likaså, men respekten for varje individs
okränkbarhet kan aldrigforhandlas bort.
FN-konferensen i Wien
Det är beklagligt att ett antalledande uländers argumentering for respekt for
kulturella skillnader forsvårade arbetet
vid FN:s konferens om de mänskliga
rättigheterna i Wien i juni. Kulturella
skillnader skall forvisso respekteras, men
de är inget argument mot människovärdets universalitet. Sverige drev på i
Wien for att det internationella skyddet
for de mänskliga rättigheterna skulle
stärkas.Delvis lyckades detta också, men
om större enighet hade rått om principernas universella giltighet hade resultatet kunnat bli betydligt bättre.
Vid mötet i Wien slogs det dock
återigen fast att alla stater har ett ansvar
for att de mänskliga rättigheterna respekteras. Det internationella samfundets ansvar betonades och skyddet for
kvinnor och barn mot övergrepp stärktes. Enighet uppnåddes om att FN:s
organ for MR-arbete skall ra större resurser. Dessa är idag mycket begränsade
vilket leder till allvarliga problem for det
viktiga arbetet med t ex teknisk och
juridisk hjälp som bedrivs vid organisationens centrum for mänskliga rättigheter i Geneve.
Biståndsverksamheten
Inom vår biståndsverksamhet har de
mänskliga rättigheterna fatt en helt annan roll än tidigare. Numera fOljer vi
noga utvecklingen på MR-området i
våra biståndsländer. Utfonnningen och
nivån på det bistånd som kanaliseras via
statsmakten i det mottagande landet
påverkas av hur regeringen behandlar
sina egna medborgare. Jag är övertygad
om att detta är ett krav från de medborgare som avstår en betydande del av sina
inkomster for att vi skall kunna ge detta
stöd.
Katastrofbiståndet motiveras av andra överväganden. Att lämna svältande
människor åt sitt öde på grund av en
regerings odemokratiska natur går naturligtvis inte.
Vi kan också som ett led i våra biståndsinsatser bidra till att stärka de
mänskliga rättigheternas ställning. Det
sker t ex genom att vi ger stöd till
valövervakning, oberoende massmedia,
journalistutbildning, ombudsmannainstitutioner, rättssystemens uppbyggnad och utbildning av ansvariga tjänstemän inom den lokala och nationella
forvaltningen. Sverige anslår betydande
summor for denna form av demokratibistånd.
För många länder, framfor allt i Afrika, utgör biståndet från den industrialiserade världen en mycket betydande
del av statens inkomster. I vissa länder,
262 SVENSK T!DSKRIFT
t ex Tanzania, motsvarar biståndet 40%
av landets hela ekonomi. Där spelar vårt
agerande en särskilt viktig rolL Bl a på
grund av de stora behoven och omfattningen av det svenska biståndet till flera
av dessa länder kan vi verkligen påverka
om vi bara vågar stå för våra principer.
Andra kanaler
Vi använder också många andra kanaler
för att bidra till en positiv utveckling när
det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Genom vårt deltagande i Europarådet stöder vi dess arbete på detta område som nu spelar en särskilt viktig roll
för demokratiseringen i Östeuropa.
Utrikesdepartementet ger ett betydande stöd till institutioner och ickestatliga organisationer, både svenska och
utländska, som gör viktiga MR-insatser. Under senare år har FN:s utvecklingsorgan UNDP ökat sitt engagemangför mänskliga rättigheter. Också
här svarar Sverige för en stor del av
finansieringen. Även inom ESK:s ram
bidrarvi till insatserför att stärka respekten för den enskilde individen.
De mänskliga rättigheterna är ett av
detsvenska ordförandeskapetiESKprioriteratarbetsområde. Iden förebyggande
och fredsmäklande diplomati som bär
ESK:s signum är värnet om demokratin,
rättsstaten och de mänskliga rättigheterna en central komponent, vare sig det
handlar om Baltikum eller Balkan, om
Moldavien eller Centralasien. Vittnesbörd om betydelsen av ESK: s insatser
har kommit från många håll, från företrädare för albanerna i Kosovo och ungerska minoriteter i Centraleuropa, från
den politiska oppositionen i Belgrad
och oliktänkande i Uzbekistan.
De mänskliga rättigheterna måste alltså
stå i fokus i ESK:s akuta krishantering.
Lika viktigt är det långsiktiga, tålmodiga
arbetet för att vinna förståelse för ESK:s
grundläggande värden, inte minst i de
nya medlemsstaterna. Vi vet att det bara
är där demokratin utövas, rättsstatens
principer upprätthålls och de mänskliga
rättigheterna respekteras, som freden
och stabiliteten blir bestående.
SVENSK T!OSKR.IFT 263
·.
FORALLA
MARGARETHA AF UGGLAS
Den förra regeringens bindning till de gamla sodalisfiska diktaturerna är ett minne blott.
Arbetetförmänskliga rättigheterharintensifierats- inte minst då detgäller biståndsverksamheten,
vars nivå påverkas av hur det mottagande landet behandlar sina medborgare.
R
egeringen driver en
mycket aktiv politik på
de mänskliga rättighetemas område. Vi betonardenna del avvårtlands utrikespolitik
på ett tydligare sätt än våra foregångare.
Sverigeinställningtillbrottmotde rnänskliga rättigheterna är inte längre selektiv.
Vi vågar ställa krav och kritisera även
omdetledertillmissnöje hosvårasamtalspartners. Det finns ingen anledning att
låta bli att markera de skillnader som
finns mellan vår och vissa andra länders
inställning till de mänskliga rättighetern
I regeringsforklaringen betonas att
den svenska utrikespolitiken skall vara
en klar röst for mänskliga rättigheter,
frihet och demokrati i hela världen. Ett
MARGARETHA afUGGLAS är
utrikesmi11ister.
uttryck for den vikt regeringen tillmäter
MR-frågorna är att vi låtit en minister,
biståndsminister Alf Svensson (kds), fa
ett särskilt ansvarfor mänskliga rättigheter.
Regeringens möjligheter att verka
for en bättre respekt for de mänskliga
rättigheterna underlättas betydligtav våra
partiers ideologiska grund. Inget av
regeringspartierna har någon nostalgisk
bindning till de gamla socialistiska diktaturerna. Vi har ingen historia av
forbrödning med diktatureri tredje världen. För oss har aldrig socialistisk diktatur kunnat forsvaras som ett instrument
i kampen for ekonomiska framsteg eller
som ett vapen i kampen mot ”UsAimperialismen”. Detta är en viktig skillnad som stärker trovärdigheten och gör
budskapet klart. Vi forsvarar rättsstatens
principer utan reservationer.
260 SvENsK TiosKRIFT
Socialdemokraterna hamnadefel
Man bör kornrna ihåg hur fel socialdemokratin hamnat i många utrikespolitiskafrågor genom sin kluvna inställning
till olika socialistiska regimer. I Mrika
associeras de ofta till korrupt och ineffektiv socialism av den typ som länge
tillämpades i länder som Zambia och
Tanzania. I Sydamerika har de länge
framstått som Castros och sandinisternas
tillskyndare. I Asien gav de svenska socialdemokraterna ett omfattande och
okritiskt stöd till kommunistdiktaturen
i Vietnam.
När nu inte längre Sovjetunionen
finns kvar och de flesta av dess allierade
också försvunnit, öppnarsignya möjligheter att driva dessa frågori rätt riktning.
Det är inte längre rumsrent att hävda att
varje land har rätt att behandla sina
medborgare på vilket sätt som helst. Det
internationella engagemanget kan inte
längre stoppas av nationella gränser, hänvisningar till principen om ”icke-inblandning” eller den enskilda statens
suveränitet.
De mänskliga rättigheterna skall gälla
för alla – oavsett i vilken stat man råkat
födas. Det är inte mindre fel att forvägra
afrikaner och asiater dessa rättigheter än
europeer och nordamerikaner. Denna
grundprincip har inte alltid varit lika
självklar som den borde. Alltför ofta har
vi sett dubbelmoralens företrädare forsöka försvara övergrepp i u-länder med
tal om kulturella skillnader och fattigdom.
Fattigdom och underutveckling är
ingen ursäkt för att kränka det egna
landets medborgares mänskliga rättigheter. Fattigdom är tvärtom ännu ett
skäl för att verkligen börja tillämpa demokratiskaprinciper och respektera den
enskildes rättigheter som grundval för
ett rättssamhälle.
Frånvaron av en öppen debatt, fria
val och en demokratisk opposition gör
det möjligt för korruption, vanstyre och
misskötsel att fortgå under lång tid. Det
är när den fria debatten far en chans som
de förändringar som ekonomiskt framåtskridande kräver kan bli möjliga. Fattiga människor har lika stor rätt till
demokrati och respekt som andra – de
behöver det mest av alla.
Allt fler inseridag detta samband.Det
finns ingen motsättning mellan mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Frihet garanterar inte framgång
men det gör den i alla fall möjlig. Motsatsen gäller i länder som Nordkorea,
Kuba och Zaire där förtrycket fortsätter
samtidigtsom ekonomin faller samman.
De är alla exempel på att den gamla
dubbelmoralen gentemot u-länderna
inte håller.
Kulturella skillnader är inte heller
något hållbart argument mot mänskliga
rättigheter som de definierats i Förenta
Nationernas konvention. Hur demoSVENSK TIOSKRIFT 261
kratin exakt skall fungera kan forvisso
variera och hur forvaltningen byggs upp
likaså, men respekten for varje individs
okränkbarhet kan aldrigforhandlas bort.
FN-konferensen i Wien
Det är beklagligt att ett antalledande uländers argumentering for respekt for
kulturella skillnader forsvårade arbetet
vid FN:s konferens om de mänskliga
rättigheterna i Wien i juni. Kulturella
skillnader skall forvisso respekteras, men
de är inget argument mot människovärdets universalitet. Sverige drev på i
Wien for att det internationella skyddet
for de mänskliga rättigheterna skulle
stärkas.Delvis lyckades detta också, men
om större enighet hade rått om principernas universella giltighet hade resultatet kunnat bli betydligt bättre.
Vid mötet i Wien slogs det dock
återigen fast att alla stater har ett ansvar
for att de mänskliga rättigheterna respekteras. Det internationella samfundets ansvar betonades och skyddet for
kvinnor och barn mot övergrepp stärktes. Enighet uppnåddes om att FN:s
organ for MR-arbete skall ra större resurser. Dessa är idag mycket begränsade
vilket leder till allvarliga problem for det
viktiga arbetet med t ex teknisk och
juridisk hjälp som bedrivs vid organisationens centrum for mänskliga rättigheter i Geneve.
Biståndsverksamheten
Inom vår biståndsverksamhet har de
mänskliga rättigheterna fatt en helt annan roll än tidigare. Numera fOljer vi
noga utvecklingen på MR-området i
våra biståndsländer. Utfonnningen och
nivån på det bistånd som kanaliseras via
statsmakten i det mottagande landet
påverkas av hur regeringen behandlar
sina egna medborgare. Jag är övertygad
om att detta är ett krav från de medborgare som avstår en betydande del av sina
inkomster for att vi skall kunna ge detta
stöd.
Katastrofbiståndet motiveras av andra överväganden. Att lämna svältande
människor åt sitt öde på grund av en
regerings odemokratiska natur går naturligtvis inte.
Vi kan också som ett led i våra biståndsinsatser bidra till att stärka de
mänskliga rättigheternas ställning. Det
sker t ex genom att vi ger stöd till
valövervakning, oberoende massmedia,
journalistutbildning, ombudsmannainstitutioner, rättssystemens uppbyggnad och utbildning av ansvariga tjänstemän inom den lokala och nationella
forvaltningen. Sverige anslår betydande
summor for denna form av demokratibistånd.
För många länder, framfor allt i Afrika, utgör biståndet från den industrialiserade världen en mycket betydande
del av statens inkomster. I vissa länder,
262 SVENSK T!DSKRIFT
t ex Tanzania, motsvarar biståndet 40%
av landets hela ekonomi. Där spelar vårt
agerande en särskilt viktig rolL Bl a på
grund av de stora behoven och omfattningen av det svenska biståndet till flera
av dessa länder kan vi verkligen påverka
om vi bara vågar stå för våra principer.
Andra kanaler
Vi använder också många andra kanaler
för att bidra till en positiv utveckling när
det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Genom vårt deltagande i Europarådet stöder vi dess arbete på detta område som nu spelar en särskilt viktig roll
för demokratiseringen i Östeuropa.
Utrikesdepartementet ger ett betydande stöd till institutioner och ickestatliga organisationer, både svenska och
utländska, som gör viktiga MR-insatser. Under senare år har FN:s utvecklingsorgan UNDP ökat sitt engagemangför mänskliga rättigheter. Också
här svarar Sverige för en stor del av
finansieringen. Även inom ESK:s ram
bidrarvi till insatserför att stärka respekten för den enskilde individen.
De mänskliga rättigheterna är ett av
detsvenska ordförandeskapetiESKprioriteratarbetsområde. Iden förebyggande
och fredsmäklande diplomati som bär
ESK:s signum är värnet om demokratin,
rättsstaten och de mänskliga rättigheterna en central komponent, vare sig det
handlar om Baltikum eller Balkan, om
Moldavien eller Centralasien. Vittnesbörd om betydelsen av ESK: s insatser
har kommit från många håll, från företrädare för albanerna i Kosovo och ungerska minoriteter i Centraleuropa, från
den politiska oppositionen i Belgrad
och oliktänkande i Uzbekistan.
De mänskliga rättigheterna måste alltså
stå i fokus i ESK:s akuta krishantering.
Lika viktigt är det långsiktiga, tålmodiga
arbetet för att vinna förståelse för ESK:s
grundläggande värden, inte minst i de
nya medlemsstaterna. Vi vet att det bara
är där demokratin utövas, rättsstatens
principer upprätthålls och de mänskliga
rättigheterna respekteras, som freden
och stabiliteten blir bestående.
SVENSK T!OSKR.IFT 263
·.