Print Friendly

Mandatfördelningen vid 1952 års riksdagsmannaval

Av Redaktionen | 31 december 1952


1952


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MANDATFÖRDELNINGEN
VID 1952 ÅRS RIKSDAGSMANNAVAL
Av professor C.-E. QUENSEL, Lund
REsULTATET från 1952 års andrakammarval föreligger nu och
har föranlett skilda kommentarer beträffande valdeltagandet och
förskjutningarna mellan partierna sedan föregående val. I hela
sin utsträckning kunna dessa frågor icke mera ingående behandlas,
förrän en mera utförlig bearbetning av röstdeltagandet efter yrke
och ålder föreligger (såsom fallet varit vid senaste allmänna val).
Dock kan sägas att de senaste årens valsiffror måste tolkas så
att det nu finnes ett icke obetydligt antal röstberättigade, som
icke ha alltid oföränderliga politiska åsikter utan som rösta på
olika partier eller avstå från att rösta alltefter dagens olika problem och de styrandes behandling av dem. En i detta sammanhang
anmärkningsvärd tendens i årets siffror är den, att antalet poströster icke längre ökat utan underskridit föregående siffror med
närmare 10 Ofo, och att förändringen i antalet poströster för partierna avviker från ändringarna i partiernas totala röstetal, vilket
framgår av nedanstående siffror.
Förändring från 1948 till1952 (i Ofo av 1948 års siffror):
Samtliga röster
Högern ………………………. .
Bondeförbundet ………………… .
Folkpartiet ……………………. .
Socialdemokraterna……………… .
Kommunisterna ………………… .
Samtliga ……………………… .
+ 12,5%
-18,4%
+ 5,4%
– 2,8%
-31,7%
– 2,5%
Poströster
+ 11,0%
-31,6%
-12,6%
-16,3%
-52,2%
– 9,8%
För alla partier utom högern ha poströsternas antal sjunkit och
detta kraftigare än totalantalet röster. Hur detta skall tolkas är
vanskligt. Poströstande tillhöra de högre samhällsklasserna i högre
grad än övriga röstande och torde med hänsyn till det större be- 554
M andatfördelningen
.sväret vara mera politiskt intresserade. Då man näppeligen kan
räkna med att antalet potentiella poströstande minskat, måste
dessa i större utsträckning underlåtit att rösta.
Arets val har intresse däri att ett nytt fördelningssystem av
mandaten mellan partierna tillämpades, vilket har angivits som
.ett provisorium. Det ligger något oegentligt i att ett system betecknas som provisoriskt, till dess nya erfarenheter vunnits, eftersom principiella teoretiska principer borde vara utslagsgivande,
vilka icke böra ändras med hänsyn till ändrade styrkerelationer
emellan partierna. Med utgångspunkt från det använda systemets
provisoriska karaktär böra givetvis också siffrorna närmare analyseras och därvid icke endast i avseende på resultatet för rikets
i dess helhet utan även mera detaljerat för valkretsar av varierande storleksgrupper.
Av nedanstående tablå framgår det sammanlagda röstetalet och
.antalet erhållna mandat för varje parti m. m.
Total- Antal Antal röster Antal mandat
antal mandat per erhållet enligt proröster mandat portionall
1952 1948
fördelning
.Högern …………… 538 500 31 17 400 20 800 32,76 ( 33)
Bondeförbundet …….. 405 900 25 16 200 16 000 24,69 ( 25)
Folkpartiet ………… 929 800 59 15 800 15 500 56,57 ( 56)
.Socialdemokraterna….. l 739 200 llO 15 800 16 000 105,80 (106)
.Kommunisterna …….. 167 300 5 33 500 30 600 10,17 ( 10)
Ett mandat kostade sålunda i genomsnitt 16 400 röster. Kommunisterna ha erhållit sina fem mandat för det dubbla, medan folkpartiet erhållit sina billigast. I ovanstående tablå angives också
det mandatantal, som varje parti borde erhållit, om hela riket varit
en valkrets och samtliga 230 mandat fördelats efter rikssiffrorna.
Vid den beräkningen utgår man från det antagandet, att en röst
är likvärd var den än avgivits oavsett valkrets. Men mandaten
fördelas på de skilda valkretsarna efter deras totala folkmängd
den l januari valåret, ej efter antalet verkligen röstande. Eftersom
proportionen röstberättigade och totalbefolkning varierar samt
röstdeltagandet varierar avsevärt mellan valkretsarna, skulle mandatfördelningen mellan valkretsarna blivit något förändrad, om
man utgått från siffran röstande.
I de tre stadskretsarna kommer på 100 röstande en folkmängd
av 174 personer, medan däremot t. ex. i Norrbottens län med dess
.barnrikedom och låga valdeltagande kommer 222 personer per 100
38- G234GO Svensk Tidskrift 1952 555
. ,.
C.-E. Quensel
röstande. Eftersom mandatfördelningen sker efter totalbefolkningen, erhåller indirekt varje röst i en valkrets en vikt svarande
mot relationen totalbefolkning/antal röstande. Detta är bl. a. en
bidragande orsak till att bondeförbundet år efter år köpt sina
mandat billigare än högern. Frånräknas de tre stadskretsarna
skulle bondeförbundet köpt sina mandat för 16 200 röster per styck,
medan högerns siffror för motsvarande valkretsar är 17 000 och i
stadskretsarna 18 400.
Om mandaten skulle fördelas efter antalet röstande, skulle Stockholms stad haft ytterligare två mandat och Östergötlands län,.Fyrstadskretsen, Malmöhus län och Älvsborgs läns södra valkrets haft
ytterligare ett mandat (allesammans tättbefolkade valkretsar).
Inom vardera av Kalmar län, Blekinge län, Göteborgs och Bohus
län samt Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län skulle mandatantalet reducerats med ett mandat.
Detta utsäges blott för att pointera att rösterna inom skilda
valkretsar icke kunna direkt adderas till rikssiffror och att denna
omständighet eventuellt bör beaktas vid diskussionen om riksmandat och utjämning mellan valkretsarna.
Då olika mandatfördelningssystem här behandlas sker det med
utgångspunkt från den förutsättningen, att mandaten skola fördelas inom valkretsarna var för sig.
Hittillsvarande fördelningssystem har varit d’Hondts regel. Fördelningen sker därvid genom bildandet av en serie jämförelsetal,
för vilka partiernas röstsiffra varit utgångspunkten. Det parti,
som haft högsta röstetalet, tilldelas det första mandatet. Vid utdelningen av nästa mandat har detta partis jämförelsetal reducerats genom division med 2 och följande jämförelsetal ha varit
röstsiffrorna dividerade med antalet redan erhållna mandat ökat
med l.
1951 års valsättsutredning föreslog efter att ha redovisat olika
fördelningsmetoder och deras resultat beträffande den totala mandatfördelningen i riket att den s. k. uddatalsregeln borde tillämpas.
Härvid bildas de successiva jämförelsetalen genom att dividera
röstsiffrorna med dubbla antalet erhållna mandat ökat med l. Därjämte föreslogs en viss spärr för erhållandet av det första mandatet, i det att inget mandat borde tilldelas ett parti med lägre
röstsiffra än 60 Ofo av den s. k. valkvoten. Detta förslag med en
skärpning av spärregeln blev sedan lagt till grund för det provisoriska systemet vid 1952 års val.
Spärregeln blev därvid den, att jämförelsesiffran skulle erhållas
556
M andatfördelningen
efter division med 1,4, medan övriga skulle erhållas efter division
med 3, 5, 7 etc.
För att åskådliggöra innebörden av olika fördelningsregler, synes
det vara lämpligast att utgå från en annan metod, nämligen valkvotsmetoden med högsta överskottstal, som i Sverige tillämpas
vid fördelningen av mandaten mellan olika valkretsar.
Härvid bildas för valkretsen först den s. k. valkvoten, som är
antalet avgivna godkända röster dividerat med antalet riksdagsmandat för valkretsen. De enskilda partiernas röstsiffror uttryckas
sedan som ett heltal gånger valkvoten plus en överskjutande rest,
överskottstalet. Man kan också säga, att partiets röstsiffra kan uttryckas i valkvoten genom ett heltal k och ett bråktal d. Ett parti
erhåller enligt detta system först lika många mandat, som svara
mot dess heltal. Försåvitt icke det osannolika inträffar, att varje
partis röstsiffra är ett heltal gånger valkvoten, uppgår givetvis
icke summan av dessa heltal till samma siffra som antalet tillgängliga mandat. överskjutande antal mandat tilldelas därefter partierna alltefter högsta överskottssiffror. Ett parti erhåller alltid
k eller k+ l mandat. Metoden innebär en avrundning uppåt eller
nedåt, så att de högsta bråktalen höjas till l och de lägsta bråktalen sänkas till noll. I regel innebär det att bråktal över 0,5 tilldelas mandat, medan bråktal under 0,5 icke tilldelas mandat. Om
i samtliga valkretsar varje parti har ungefär lika många bråktal
över 0,5 som under 0,5 blir antalet höjningar i regellika med bråktalens summor och partiets erhållna mandat komma inom smärre
felgränser att överensstämma med summan av partiets heltal och
bråk.
I bifogade tabell l återgivas för varje valkrets partiernas 1952 års
röstsiffror uttryckta i heltal och bråkdelar. Länen ha därvid ordnats efter storleksordning. De summerade talen avvika något från
de i föregående tablå avgivna talen.
Varje rimligt proportionellt valsystem innebär, att ett parti alltid erhåller minst så många mandat, som heltalet angiver, och
olika fördelningssystem skilja sig sedan endast beträffande sättet
för fördelningen av antalet överskottsmandat. Härvid inverka
bråktalen på olika sätt i kombination med härtill hörande heltal.
Eftersom samtliga mandat icke fördelas efter heltalsregeln, har
ofta ett system med utgångspunkt från reducerad valkvot föreslagits. Om man reducerar valkvoten så mycket, att efter verkställd division i varje partis röstsiffror summan av de därvid erhållna heltalen blir lika med valkretsens tillgängliga mandat, er- 557
C.-E. Quensel
hålles samma mandatfördelning som enligt d’Hondts regel. Det
därvid erhållna heltalet blir givetvis aldrig mindre än det heltal,
som erhålles enligt valkvotsmetoden, stundom en enhet högre och
vid starkt avvikande proportion mellan partierna stundom ytterligare än högre.
Om man generellt uttrycker varje partis röstsiffra som följer
v (ki + di) ligga enligt valkvotsmetoden talen di ordnade efter
deras storleksordning till grund för fördelningen av överskottsmandaten (d. v. s. de som icke svara mot heltalen). Ju större heltalet är, desto större chans har partiet till ett eller två av överskottsmandaten. Vid d’Hondts regel skrives jämförelsetalet, sedan
partiet erhållit det antal mandat, som svarar mot heltalet, som
följer
v 1 – – -[
l – <5;]
ki + l
och nästa jämförelsetal blir
v l – – -[ 2- di]
k;+ 2
Uddatalsmetoden resulterar i jämförelsetal sedan partiet erhållit
sina heltalsmandat.
Härav följer att bråkdelar över 0,5 alltid ha företräde framför
bråkdelar under 0,5, men i övrigt blir rangordningen även nu
beroende på heltalet. Om två partier ha samma bråkdelar, som
ligga på båda över 0,5, går det mindre partiet före, men om bråkdelarna ligga under 0,5, går det större partiet före.
Valkvotsmetoden leder till vissa stötande disproportioner mellan
å ena sidan partiets röstsiffror, å andra sidan deras erhållna mandat, särskilt om det föreligger många små partier. Om summan
av heltalen blott understiger antalet tillgängliga mandat med l
och de överskjutande bråkdelarna för fem partier därför röra sig
om 0,20 till 0,25 enheter kan det hända, att ett parti med en siffra
svarande mot 0,25 enheter av valkvoten får ett mandat, medan ett
parti med 1,24 gånger valkvoten d. v. s. i det närmaste fem gånger
så många röster erhåller också blott ett mandat. Uddatalsregeln
avlägsnar sådana disproportioner i det att storleksrelationen mel- 558
___________……,……..____________~·-· .. ;,·-~···~-~””-..;.;….==:=——-…..=~·
ilfandatfördelningen
lan två partiers röstsiffror, som vardera fått ett mandat, aldrig
kan vara större än 3 : l.
Uddatalsmetoden och valkvotsmetoden giver i flertalet fall överensstämmande resultat med små divergenser, som oftast äro rent
tillfälligt betonade, och vid ett större antal val icke i längden
gynnar det ena eller det andra partiet.
I verkligheten kommer enligt såväl uddatalsregeln som valkvotsmetoden endast i undantagsfall enligt nuvarande svenska förhållande ett parti med mindre röstsiffra än 0,5 gånger valkvoten att
erhålla ett mandat. Den lägsta siffra vid vilken ett parti kan börja
konkurrera om ett mandat utgör omkring 100/2r 0/o (där r är antalet mandat i valkretsen). Frånsett Gotlands län utgör antalet
mandat i en valkrets lägst 5 och i dessa valkretsar blir den erforderliga siffran för det första mandatet omkring 10 °/o. I en valkrets med 8 mandat blir siffran något mer än 6 Ofo. Exakta värden
kunna icke angivas, då värdet beror jämväl av andra partiers röstsiffror och överskottstaL
För att ett parti skall i en femmandats-valkrets börja konkurrera
om ytterligare ett mandat, måste röstsiffran uppgå till omkring
30 °/o. Ett parti med en röstsiffra av omkring 20 Ofo är sålunda tämligen okänsligt för smärre fluktuationer i valdeltagandet.
Vid d’Hondts regel ligger den erforderliga röstprocenten för
första mandatet i närheten av siffran 100: r+~’ där r är antalet
mandat och k antalet partier. Då i de små valkretsarna kommunistpartiet är obetydligt, ligger erforderlig röstsiffra därför omkring 10017 d. v. s. 14 Ofo och dubbla denna siffra erfordras för att
partiet skall där kunna konkurrera om ytterligare ett mandat.
Som jämförelse må nämnas, att vid de tre senaste riksdagsmannavalen har i de sex minsta valkretsarna (frånsett Gotlands län)
röstfördelningen varit
1944 1946 1952
Högern • • • • • • • o. o • • • • • • o • • • • • • • 18,0% 14,5% 16,7%
Bondeförbundet …………….. 21,6 19,0 17,1
Folkpartiet ………………… 9,8 18,3 19,9
Socialdemokraterna • • • o • • • • o o • • • 43,8 44,4 43,7
Kommunisterna …………….. 6,8 3,8 2,5
varvid dock vissa icke obetydliga fluktuationer mellan de skilda
valkretsarna förekommit.
Valsättsutredningen förordade en spärr så beskaffad, att ett parti
559
C.-E. Quensel
skulle erhållit minst 60 Ofo av valkvoten för att ifrågakomma till
mandat. Man kan dock ifrågasätta det lämpliga i en spärregel,
som bygger på en godtyckligt fastställd siffra.
Riksdagen antog uddatalsregeln men skärpte indirekt spärregeln
genom att fastställa, att första jämförelsetalet skulle vara partiets
röstsiffra dividerat med 1,4. För partiet, som icke uppnått valkvotens storlek, kan det första jämförelsetalet skrivas som följer
[l d, – o,7] . ”ll f” [l di – 0,5]v 2 + 1,4 1 sta et or v 2 + 1
Först vid en siffra av 0,7 gånger valkvoten blir sålunda ett parti
konkurrensdugligt. I debatten nämndes även andra kvoter (t. ex.
talet 1,25) som spärrfaktor.
Inverkan av denna spärr skärptes genom kartellförbudet. För
små valkretsar med fem mandat innebär spärregeln att undre
gränsen för första mandatet blir c:a 14 procent eller ungefär densamma som enligt d’Hondts regel. I en åttamandats-valkrets skulle
uddatalsregeln innebära en undre gräns av något mer än 6°/o,
d’Hondts regel något över 9 Ofo, medan spärregeln resulterar i närmare 9 Ofo.
Motivet för spärregeln har väl varit det, att man vill försvåra
ny partibildning samt motverka valtaktiska uppdelningar. Om i
en valkrets ett parti tidigare haft en röstsiffra motsvarande 1,35
mandat och det bedömes utsiktslöst att röstsiffran ökas till 1,5
gånger valkvoten skulle detta parti efter någon viss princip kunna
dela sig i två partier med en siffra av resp. 0,70 och 0,65 gånger
valkvoten och härigenom erhålla ytterligare ett mandat. Risken
finnes teoretiskt men torde i praktiken vara ogenomförbar. Å ven
om en gallupundersökning i valkretsen kunde genomföras tillräckligt noggrant för att visa möjligheten härav, måste förberedelser
göras två a tre månader före valet och mellantidens händelser
kunna vända alla kalkyler upp och ned.
Hur skulle olika fördelningssystem ha verkat vid innevarande
års röstsiffror~ Den riktigaste fördelningen skulle vara högern 33
mandat, bondeförbundet 25, folkpartiet 56, socialdemokraterna 106
och kommunisterna 10. Borträknas emellertid kommunisternas röstsiffror i samtliga valkretsar, där de enligt tabell l icke erhållit
ett röstetal motsvarande 0,5 gånger valkvoten, skulle de blott varit
berättigade till 7 mandat. Efter korrektion härför skulle ställ- 560
Mandatfördelningen
Tabell l. Partiernas röstsiffror i heltal och bråkdelar av valkvoten inom
varje valkrets.
Antal
P a r t i
Valkrets
mandat
H
l Bf
l Fp
l Sd
l K
Gotlands län ………… 3 0,48 0,87 0,57 1,08 0,00
Uppsala län …………. 5 0,69 0,64 1,16 2,41 0,10
Kronobergs län ………. 5 0,92 1,ll 0,81 1,99 0,16
Blekinge län ………… 5 0,61 0,52 1,42 2,31 0,14
Hallands län ………… 5 0,69 1,37 0,91 1,93 0,10
Ålvsborgs södra ……… 5 1,25 0,71 0,89 1,99 0,14
Jämtlands län ……….. 5 0,78 0,70 0,81 2,60 0,12
Ålvsborgs norra ……… 6 0,72 0,97 1,68 2,48 0,14
Södermanlands län……. 7 0,66 0,75 1,63 3,85 O,II
Göteborgs och Bohus län . 7 0,92 0,80 2,24 2,80 0,24
Västmanlands län ……. 7 0,56 0,81 1,44 3,93 0,26
Västerbottens län…….. 7 0,83 0,83 1,98 3,22 0,14
Kalmar län …………. 8 1,64 1,54 1,07 3,57 0,19
Kristianstads län …….. 8 1,16 1,44 1,95 3,37 0,08
Malmöhus län ……….. 8 0,98 1,59 1,42 3,98 0,04
Skaraborgs län ………. 8 1,26 1,56 2,16 2,87 0,15
Örebro län ………….. 8 0,77 0,69 1,99 4,21 0,34
Norrbottens län ……… 8 0,97 0,70 0,95 4,00 1,38
Jönköpings län ………. 9 1,28 1,49 2,35 3,69 0,19
Värmlands län ………. 9 1,08 0,92 1,80 4,70 0,50
Kopparbergs län ……… 9 0,90 1,08 2,03 4,66 0,33
Gävleborgs län ………. 9 0,68 1,01 1,75 4,85 0,71
Västernorrlands län …… 9 0,74 1,ll 1,70 4,83 0,62
Östergötlands län …….. Il 1,72 1,15 2,05 5,74 0,34
Fyrstadskretsen ……… Il 2,68 0,04 2,12 5,93 0,24
Stockholms län ………. 12 1,87 0,64 3,56 5,33 0,60
Göteborgs stad ………. 12 1,30 0,02 4,91 4,30 1,34
Stockholms stad ……… 24 4,37 0,05 8,71 9,32 1,55
Summa
l 230
l 32,51
l 25,ll
l 56,06
l 105,94
l 10,25
ningen vara högern 33 mandat, bondeförbundet 25, folkpartiet 57
och socialdemokraterna 108.
I bifogade tabell 2 angives för varje valkrets antalet mandat
för varje parti för vilka ingen skillnad uppkommer. I åtskilliga
valkretsar leda samtliga här betraktade system till samma resultat.
561
C.-E. Quensel
Tabell 2. Antal mandat, som äro gemensamma för alla metoder.
r
Antal mandat, som äro gemensamrna
Valkrets
Antal enligt alla metoder
mandat
H
l Bf
l Fp
l Sd
l K
l S:a
Gotlands ……………. 3 l l l 3
Uppsala …………….. 5 l l 2 4
Kronobergs ………….. 5 l l l 2 5
Blekinge ……………. 5 l 2 3
Hallands ……………. 5 l l l 2 5
Älvsborgs s:a ………… 5 l l l 2 5
Jämtlands …………… 5 l l 2 4
Älvsborgs n:a ………… 6 l 2 2 5
Södermanlands ……….. 7 l 4 5
Göteborgs o. Bohus • • o o • • 7 l l 2 3 7
Västmanlands • o o • • • • • • • • 7 l l 4 6
Västerbottens ………… 7 l l 2 3 7
Kalmar …………….. 8 2 l l 3 7
Kristianstads ………… 8 l l 2 3 7
Malmöhus …………… 8 l l l 4 7
Skaraborgs ………….. 8 l 2 2 3 8
Örebro ……………… 8 l 2 4 7
Norrbottens …………. 8 l l 4 l 7
Jönköpings ………….. 9 l l 2 4 8
Värmlands ………….. 9 l l 2 5 9
Kopparbergs • • • • • • • o • • • • 9 l l 2 5 9
Gävleborgs ………….. 9 l 2 4 7
Västernorrlands ………. 9 l 2 4 7
Östergötlands ………… 11 2 l 2 6 11
Fyrstadskretsen ………. 11 3 2 6 11
Göteborgs stad •••••••• o. 12 l 5 4 l 11
Stockholrns län ………. 12 2 3 5 lO
Stockholrns stad ……… 24 4 9 9 l 23
Summa
l 230
l 29
l 19
l 55
l 102
l 3
l 208
En övergång från valkvotsmetoden till uddatalsregeln leder till
följande resultat:
Ett mandat går från socialdemokraterna till bondeförbundet och
ett i motsatt riktning. Ett mandat går från socialdemokraterna
till kommunisterna och ett i motsatt riktning, medan slutligen ett
mandat går från socialdemokraterna till högern. Samtliga dessa
förändringar kunna anses vara av oregelbunden karaktär.
Uddatalsregeln i kombination med spärregeln, varvid första divisionen är 1,2, leder till något större ändringar. Högern mister i
562
Mandatfördelningen
Tabell 3. Fördelningen av omdiskuterade mandat enligt olika metoder.
U delatalsmetoden
Valkrets
Valkvots- Uddatals- med spärrfaktor d’Hondts
metoden metoden
l
regel
1,2 1,4
Uppsala ……………. Bf Bf Bf Sd Sd
Blekinge ……………. H, B f H, Bf H, Fp Fp, Sd Fp, Sd
Jämtlands ………….. Bf Bf Bf Sd Sd
Älvsborgs n:a ……….. H H H H Sd
Södermanlands ………. H, Bf H, Bf H, B f Bf, Fp Fp, Sd
Västmanlands ……….. H H Fp Fp Sd
Kalmar…………….. Sd Bf Bf Bf Sd
Kristianstads ………… Bf Sd Sd Sd Sd
Malmöhus ………….. Bf Bf B f Bf Sd
Örebro …………….. Bf Bf B f Bf Sd
N arrbottens …………. Bf Bf Bf Bf Sd
Jönköpings • • • o • • • • • • • • • B f Bf Bf Bf Sd
Gävleborgs ………….. Sd, K K, H K, H K, Sd Sd, Sd
Västernorrlands • • • o • • • • • Sd, H H, K H, Sd H, Sd Sd, Sd
Göteborgs stad ………. K Sd Sd Sd Sd
stockhalms län o o o o o o o o o o Bf, K Bf, K Bf, Fp Fp,Sd Fp, Sd
stockhalms stad o o • o • o o o o K K K K Sd
Högern …………….. 5 6 5 2 l
Bondeförbundet ……… lO lO 9 6 o
Folkpartiet • • • • o • • • • o • • o o o 3 4 3
Socialdemokraterna …… 3 2 3 8 18
Kommunisterna ……… 4 4 2 2 o
Summa
l 22
l 22
l 22
l 22
l 22
detta fall ett mandat till folkpartiet, bondeförbundet likaledes ett
till folkpartiet och kommunisterna två mandat till resp. folkpartiet
och socialdemokraterna. Förändringarna gå här alltid från de små
till de större partierna.
Om spärrfaktorn ändras till nu gällande 1,4 förlorar högern tre
mandat, varav ett till folkpartiet och två till socialdemokraterna.
Bondeförbundet förlorar likaledes tre, samtliga till socialdemokraterna.
Hade slutligen den gamla d’Hondts regel tillämpats utan någon
kartell, skulle högern ha förlorat ytterligare ett mandat, bondeförbundet sex mandat, folkpartiet 1 mandat och kommunisterna 2
och den vinnande parten skulle alltid varit det största partiet.
Då leder uddatalsregeln eller valkvotsmetoden till obetydlig över- 563
(•’
————-~— -~-‘–
lf . ~ .\’
C.-E. Quensel
representation för högern och starkare för bondeförbundet. Denna
överrepresentation framträder mest i de mindre valkretsarna med
högst 8 mandat och sammanhänger med den omständigheten att
uddatalsregeln med spärrtalet 1,2 förhindrar mandatutdelning. När
andelen är mellan 0,60-0,69 gånger valkvoten reducerar spärrfaktorn utdelningen avsevärt. När andelen uppgår till 0,70-0,99
gånger valkvoten betyder spärregeln praktiskt taget ingenting.
Införandet av spärregeln leder till minskning för kommunisterna
samt för högern och bondeförbundet. Införandet av spärregeln har
enligt tabell 2 och 3 givit de bästa resultaten och av allt att döma
synes det som om en spärregel mellan 1,2 och 1,4 givit det bästa
resultatet i förhållande till dagens situation.
I nedanstående tabell gives en bild av de skilda systemens verkningar för de fall där röstsiffran icke överstigit valkvoten.
Röstsiffran Antal fall där bråktalet uppgått Antal resulterande man·
i bråktal av till bredvidstående siffra dat enligt olika system
valkvoten
H Bf Fp Sd K Summa v. u. u. u. H
1,2 1,4
-0,49 …….. l 3 22 26 o o o o o
0,50-0,59 …….. l l l 4 3 3 o o o
0,60-0,69 …….. 5 3 2 lO 8 lO 8 3 2
0,70-0,79 …….. 4 4 l 9 9 9 9 8 2
0,80-0,99 …….. 6 6 5 17 17 17 17 17 17
Bondeförbundets tre fall av röstsiffror under 0,49 hänföra sig till stadsvalkretsarna.
Högerns fall av kvotsiffra under 0,49 hänför sig till Gotlands län.
I intet fall där andelen är under 50 Ofo av valkvoten har ett parti
erhållit mandat. Vid en röstsiffra mellan 0,50 och 0,59 gånger valkvoten erhålla partierna mandat i tre fall av fyra enligt valkvotsmetoden.
Det som kännetecknar årets val är närmast, att högerns andel
ökat något och bondeförbundets andel minskat något sedan sist.
Skulle så icke ha skett, skulle spärregeln för högern ha varit av
mycket katastrofal verkan. Genom röstökningen innevarande år
kom högern till stor del ur den farozon, där spärregeln hade betydelse, medan bondeförbundet kom in i denna zon.
564
.. ,……· ”! – · · – – – –

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner