Magnus Nilsson; Vänsterns dövhet består


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


Magnus Nilsson svarar direkt:
VÄNSTERNS DÖVHET BESTÅR
J
ag har tyvärr inte gjort någon vänskapliga och okritiska klappar på
offentlig avbön. Det har jag inte huvudet. Syftet är gott, varfor då kritisera
heller påstått. innehållet?
Jag skriver på sid 345 i SvT nr 5:
”… visst har jag haft möjlighet att skriva
några rader om att UNITA spårat ur och
inte längre har mitt stöd. Så är det nämligen.”
Formuleringen kan tyvärr kanske
tolkas som att jag påstår att jag har skrivit
några sådana rader. Men det har jag inte.
Jag glömde liksom bort insändaren i
Gaudeamus under de fem åren mellan
1987 och 1992.
Intelligent formulering
Just den poängen har TLM således tagit
hem på den sanuade högern: Magnus
Nilsson stödde en gång Jonas Savimbi i
en insändare i en kårtidrung. Jag kan
hjälpa Wingborg med en intelligent formulering till nästa artikel i ämnet: ”Först
när saken avslöjats och debatt uppstått
backade Magnus Nilsson.”
Den bjuder jag på.
Frågan är om TLM lyckats ta hem
några andra poäng. Hyllningarna till
Högerns skuld Aftonbladet, DN,
Expressen och GP har alla karaktären av
MAGNUS N!LSSON ärforlagsredaktör pd Timbro.
Krossade en spirande demokrati
När det gäller citatet från von Platen så
visar Wingborg återigen att vänstern är
döv for skillnaden mellan diktatur och
demokrati.
USA forsvarade en högerdiktatur mot
en kommurustdiktatur. Sovjet krossade
en fredligt spirande demokrati. Det är en
viss skillnad.
Cirkuskonster med ord
Jag vill understryka att jag är väl medveten om risken med den typen av resonemang. Motiven for krigforing eller
invasion kan ju mycket väl avfärdas som
irrelevanta. Föreställningarna om den
politiska rationaliteten kan ifrågasättas.
Hur väger man syftet med krigforingen
mot mängden döda? Döda civila? Jag
skulle utan att darra på manschetten sitta
i vilken praktisk-filosofisk diskussion som
helst och forsvara både C hamberlains
eftergiftspolitik och atombomberna mot
Japan. Det går att göra vilka som helst
cirkuskonster med ord. Poängen är bara
att von Platen inte håller sig med olika
värdeskalor. Han har en värdeskala:
Demokrati är bra och diktatur är dåligt.
SVENSK TIDSKRIFT 49
l
l
ll
Därfor tycker han att det är mindre fel att
kriga mot diktaturer (Nordvietnam) än
mot demokratier (Tjeckoslovakien).
När Carlsson i skriften Vad är socialdemokrati (tillsammans med Anne-Marie
Lindgren) 1983 framhåller kommunistdiktaturernas forn1åga att skapa materiellt
välstånd vet jag for all del inte om det är
med entusiasm. Men de återkommer till
påståendet senare, och jag har svårt att
tänka mig annat än att de materiella framstegen framhålls som forsvar eller någon
sorts formildrande omständighet fOr diktaturen.
Olika versioner av historien
Till sist ställer jag mig frågan om logiken
med namn och publicering. Om det är
ologiskt att nämna ett påhittat namn av
det skälet att man ändå skall skriva under
artikeln med sitt riktiga, varfor nämner
man då inte att man skall publicera artikeln när man ändå tänker göra det?
(Utom att man naturligtvis inte har några
skyldigheter att säga vad man heter eller
vad man skall göra med sina uppgifter)
En foridaring är att Wingborg är så
dum att han tror att jag är så dum att jag
har olika versioner av min historia. En for
journalister och en annan for statsvetare
som skriver uppsatser som jag antar ändå
aldrig blir lästa. Men så dum är inte
Wingborg.
Komprometterande tolkningar
stället är en annan förklaring mera
trolig. Nämligen att Wingborg inte ville
vidgå det enkla faktum att han bara
tänkte använda vissa intervjusvar. I de fall
hans intervjuoffer inte kunnat avlockas
något som möjligen kunde tolkas komprometterande skulle intervjusvaren inte
ha publicerats.
Så kan man ju också bedriva journalistik.
50 SVENSK TIOSKRIFf