Lyfter det för flyget?

Jas Gripen har plötsligt blivit ett mycket intressant alternativ för ett antal länder. När allt fler länder tvingas skära i de statliga utgifterna framstår det allt mer lockande att handla försvarsmateriel ”från hyllan”. Nya beställningar och ett ökat internationellt intresse är bra för svensk exportindustri, menar Hans Wallmark.

Dåliga tider kan också vara bra! I vart fall för den som erbjuder produkter till vettiga priser när kunderna gör allt för att pressa sina kostnader.

I ett kärvt ekonomiskt läge med en bank- och finanskris rasande i Europa söker många regeringar skära i de statliga utgifterna. Få områden är fredade. Även försvaret drabbas. I Sveriges närområde genomför exempelvis Finland neddragningar på motsvarande åtta miljarder kronor. Därmed blir samverkan och samarbete ett allt mer lockande alternativ. Vad kan göras tillsammans?

Tidigare talades nästan föraktfullt om att ”handla från hyllan” när det gäller försvarsmateriel. Nu allt mer lockande. Vilka redan befintliga projekt och program går det att ansluta sig till som ett alternativ till egen utveckling av försvarsmateriel? Ett gott exempel är när Sverige bestämde sig för att köpa Black Hawk-helikoptrar från USA. Snabbt gick det. 1,5 år efter politiskt beslut fanns de på plats med färdigutbildade piloter och tekniker. Insatsklara att användas i Afghanistan. Vilken kontrast till den segdragna affär som beställningen av Helikopter 14 kommit att bli. 1996 identifierades ett behov och 2001 genomfördes en beställning av 18 stycken. Enligt Riksrevisionens är de klara först 2017 och sjöoperativa 2020!

Årets stora flygmässa i Farnborough utanför London som genomfördes i mitten av juli präglades såväl av dåligt väder som av ett tuffare ekonomiskt klimat. Men ett av de företag som ändå kunde känna viss medvind var 75-års firande Saab. Jas Gripen har plötsligt blivit ett mycket intressant alternativ för ett antal länder. I samband med att Schweiz markerade viljan att köpa det svenska stridsflygplanet konstaterades att det knappast var världens bästa, men givet totalkostnader och prestanda den absolut mest fördelaktiga affären. Det tycks ha blivit en ögonöppnare.

Det finns plan som kan göra mycket mer. Men då är prislappen en helt annan. Till det kommer både kostnader för bränsle och underhåll. Det är när hela kalkylen gås igenom Jas Gripen avslöjar många av sina fördelar.

Till det kommer också beväpningen. På Farnborough visades missilen Meteor ett mycket stort intresse. Sverige är med och utvecklar tillsammans med fem andra europeiska länder. Just nu pågår sluttester som alla beskrivs som ytterst framgångsrika. Meteoren kan brukas av flera olika flygplanstyper – eller plattformar som det numera kallas. Pikant nog har Eurofighetern inte visat sig gå att använda vilket gjort att de flesta test skett med Jas Gripen. Företrädare för USA uppges vara lika delar imponerade som skärrade över vad Meteor förmår. Amerikanska Amraam har hittills varit överlägsen på marknaden som radarstyrd jaktrobot men tycks nu överglänsas. Med Meteor på Jas Gripen kan mål bekämpas på långa distanser och med mycket god precision.

Tidigare år har Farnborough ofta använts på samma sätt som Folk och Försvars årliga konferens i Sälen som en förevändning för industrin att med vädjanden och hot förmå Sverige att ge klartecken till en modifiering av Jas Gripen. Nu finns ett helt annat självförtroende som inte minst beskedet från Schweiz skapat. Med en affär har ju också Sverige förbundit sig att köpa även av den senaste versionen. Men det är många fler som knackar på dörren. Tjeckien är mycket nöjda med sina befintliga Jas Gripen. Det förhandlas nu om fler. Blir det affär är Slovakien en annan mycket sannolik kund.

Jas Gripen kan också bidra till stabilitet och ordning på Balkan. I många länder står olika MIG-plan och rostar i hangarerna. Även om det på papperet finns flygvapen finns det anledning att förhålla sig starkt tvivlande till den faktiska förmågan. I grunden kan det vara en källa till oro ifall länderna inte kan kontrollera och försvara sina territorier. Med Jas-landet Ungern som introduktör har kontakter upprättats med den blivande EU-medlemmen Kroatien. I bakgrunden finns Bulgarien och Rumänien.

Även på andra kontinenter rör det på sig. Thailand kan vilja ha fler Jas Gripen. Efter att planet varit uträknat i Indien talas det plötsligt åter om det. Där beräknas behovet av nya stridsflygplan värderas till motsvarande 220 miljarder kronor! Även Sydamerika med Peru och Ecuador har identifierats som möjliga att föra samtal med.

Och parlamentet i Holland fattade för en tid sedan beslut om att avbryta affären med köp av F-35. Det visar att skenande kostnader kan få konsekvenser – och plötsligt dyker ännu ett land upp som kan vara intresserat av ett plan till ett vettigare pris.

Danmark med sin nya rödgröna regering har markerat ett ökat intresse av nordiskt samarbete vilket av Saab tolkas som en möjlighet att också tala flygplansaffärer. Inom ramen för en nordisk dimension kan också mer göras. Nyligen inleddes ett samarbete i Öresundsområdet kring den civila flygövervakningen. Varför ha ett torn i Danmark som ser in över Sverige och omvänt istället för att samordna kompetensen? Den skulle egentligen kunna följas av något liknande på det militära området.

I Sverige existerar onekligen en tudelad inställning till Jas Gripen. På näthinnan finns bilder av ett kraschande plan och i öronen ljudet ringande av populisternas tal om ”världens dyraste jordfräs”. Det finns en misstänksamhet om kostnader. Å andra sidan talas nästan föraktfullt om att Schweiz nu är på väg att skaffa sig något som är alldeles för billigt – ett Ikea-plan. De båda påståendena är onekligen motsägelsefulla!

Nya beställningar och ett ökat internationellt intresse är bra för svensk exportindustri. Det handlar om att sälja kunnande men också säkerhet. För många länder är det viktigt att inte endast bli en kund bland andra utan att det också handlar om ett partnerskap, viljan att utveckla något tillsammans. Att Saab i dagarna fattat beslut om att i Sydafrika inrätta ett avancerat utbildningscentrum för erfarna stridspiloter som använder sig av Jas är ett sätt att stärka känslan av en ”Gripen-familj”. Just nu pekar allt på att det kan vara en växande skara!

Hans Wallmark är riksdagsledamot (M) och ingår i Svensk Tidskrifts redaktion.

Foto Gripen: Stee. Bilden finns tillgänglig under licensen CC BY-SA 2.0.