Litteratur Vietnamlitteratur 1966


1967


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

103
LITTERATUR
VIETNAMLITTERATUR 1966
Av överstelöjtnant NILS PALMSTIERNA
I denna översikt behandlas följande böcker:
Bernard B. Fall: Vietnam-Witness (New York 1966)
Richard N. Goodwin: Triumph
or Tragedy. Re{lections on
Vietnam (New York 1966)
Sara Lidman: Samtal i Hanoi
(Stockholm 1966, Bonniers,
22: 50 hft., 28: 50 inb.)
Fred Luschinger och Albert
Muller: Amerikas Engagement
in Vietnam (Ziirich 1966)
The Vietnam Hearings med inledning av J. William Fulbright (New York 1966)
T. G. Wickbom: Konfrontation
(Stockholm 1966, Norstedts,
27:- hft., 33:- inb.)
Victor Vinde: Vietnam – det
smutsiga kriget (Stockholm
1966, Rabim & Sjögren, 7: 50)
Sven lJste: Vietnam – Hökens
år (Stocklwlm 1966, Aldus/
Bonniers, 14: 50)
Världspolitikens brännpunkt är just
nu förlagd till Vietnam. Konflikten
har medfört en nästan överväldigande
rik litteratur, i form av böcker, tidskrifts- och tidningsartiklar. Här följer ett urval böcker, såväl svenska som
utländska, med korta kommentarer. De
böcker, som söker förmedla en – så-
vitt möjligt – objektiv bild av orsakerna till och utvecklingen av den
konflikt, som så avgörande påverkar
läget i världen, har behandlats. Böcker som endast redovisar en sidas
åsikter har inte tagits upp.
Av svenska böcker är Sven östes
bok Vietnam -Hökens år den tyngst
vägande. Den för fram läget till hösten 1966, ett är som i vietnamesernas
kalender kallas Hästens år, men som
enligt senator Fulbright blev Hökens.
Hökens år är en utveckling av samme
författares år 1965 publicerade bok,
Vietnam – krig utan hopp? Båda är
kritiska mot USA :s vietnampolitik.
Den senast utkomna är emellertid mera objektivt skriven, båda sidor kommer till tals. Bakgrunden – den japanska ockupationstiden, befrielsen,
kriget mot Frankrike 1946-54, Genevckonferenscn och utvecklingen
fram till det amerikanska engagementet – är väl tecknad och vittnar om
författarens beläsenhet samt egna iakttagelser och erfarenheter frän flera
besök i Vietnam. Ehuru han söker
lägga den mesta skulden på Diem,
medger han dock, att Nordvietnams
”maktägande parti”, dvs. kommunisterna under Ho Chi Minh, eftersom
där inte finns något annat parti, i
september 1960 fattade beslut att, som
öste uttrycker det, ”befria” Sydvietnam. Han erkänner också, att omkring
6 000 ledande kommunister lämnades
kvar i Sydvietnam efter Geneveavtalet för att propagera och agitera, liksom att en stor del av de minst 80 000,
som återvände till Nordvietnam 1954,
efter militär och politisk utbildning
där, senare infiltrerade söderut. Vad
104
han underlåter att tala om är att av de
omkring 800 000, som flydde från
Nordvietnam 1954, inga har skickats
tillbaka för att bedriva omstörtande
verksamhet i Nordvietnam. Vidare på-
stås att Sydvietnams arme upprustades och övades för ett ”fälttåg mot
norr”. Det har veterligen inte tidigare
antytts från något håll, att Sydvietnam
(med USA:s goda vilja?) skulle ha
förberett ett anfallskrig mot Nordvietnam. Var har öste fått detta ifrån?
Hade Hanoi haft kännedom om nå-
got som tydde härpå, hade man nog
inte underlåtit att utnyttja detta i sin
propaganda.
öste framhåller, att Nordvietnams
förnekande av att reguljära nordvietnamesiska förband insatts i strid i
Sydvietnam är en ”uppenbart ohållbar” position.
I östes kritik mot den amerikanska
krigföringen, främst flyganfall mot
byar och andra av FNL besatta områden i Sydvietnam, som drabbar stridande och icke stridande, kan man
instämma. Att attackflyg inte är ett
lämpligt vapen att bekämpa partisaner med, lika litet som det kan hindra tillförsel av förstärkningar under
förhållanden som råder i länder som
Korea och Vietnam, borde stå klart
för alla.
öste sätter fingret på många svaga
punkter i Sydvietnam, bl. a. den bristande viljan att genomföra den jordreform, som är nödvändig för att vinna befolkningens förtroende, korruptionen, som sedan gammalt florerar i
stater av Vietnams karaktär, den mångfacetterade splittringen i olika politiska och religiösa fraktioner – en
följd av att en viss demokrati dock
råder i lan~et – samt amerikanernas
många gånger bristande förståelse för
folkets egenart, medförande avsevärda
psykologiska bakslag.
Avsnitten om debatten i USA, med
bl. a. ingående redogörelser för senatsförhören i Washington våren 1966
och för den amerikanska oppositionen
är mycket informativa. östes slutsats
ät· att i USA endast omkring 5 Ofo är
emot kriget. För dem som vill skaffa
sig kunskaper om orsakerna till den
tragiska konflikten i Vietnam och hur
kampen förs, militärt och politiskt på
yttre och inre fronter, iir östes bok en
god introduktion.
T. G. Wickbom samlar i sin bok
Konfrontation intryck från en resa i
Asien. Konfrontationen i Vietnam blir
därför endast ett av de många problemen i Asien som behandlas. Men
härigenom får Vietnamkriget den bakgrund som saknas i östes bok. Kinas
politiska och militära offensiv behandlas – Tibet, Indien och Indonesien.
Wickbom analyserar oroligheterna i
Kina – dess s. k. ”kulturrevolution”
med krav på att regeringschefen skall
brännas levande som ett mått på den
kulturella nivån. Han framhåller också, vilket stundom förbises i svensk
debatt, att striden i Vietnam är ett led
i kampen mellan de tre supermakterna Sovjet, Kina och USA, och att ingen
av dessa vill bli den förlorande parten, hur kostsam striden än blir. Wiekboms bok kompletterar därmed östes
i viktiga hänseenden.
Victor Vinde, Vietnam – del smutsiga kriget och Sara Lidman, Samtal
i Hanoi redovisar vad myndigheter
och enskilda i Nordvietnam berättat
för dem.
Av utländska böcker tilldrar sig The
Vietnam Hearings med inledning av
.T. William Fulbright stort intresse.
Den redogör för senatsförhören, som
började 28 :e januari 196fi och avslutades en månad senare med Fulbright
som ordförande. Här utfrågar de mot
regeringens politik mest kritiska senatorerna regeringens representanter, utrikesminister Rusk och general Taylor, samtidigt med två andra kritiker,
ambassadör Kennan och general Gavin. Alla argument för och emot den
amerikanska regeringens politik framläggs och diskuteras öppet. Vill man
objektivt bedöma USA :s politik och
handlande i Vietnamfrågan och amerikansk opinion i denna, ger Fulbrighis rapport det rikligaste underlaget, samtidigt som den ger en lektion
i demokrati.
Beträffande utvecklingen i Vietnam
från 1945 ger Bernhard B. Fall i Vietnam-Witness den sannolikt mest initierade skildringen. Hans tidigare två
böcker, street without Joy 1961, och
The two Viet-Nams 1963 har visat
hans stora förtrogenhet med de komplicerade frågor som tillsammans lett
fram till dagens läge. Vietnam-Witness
diskuterar de misstag som gjorts och
de möjligheter som inte begagnats.
Verket är en skarp vidräkning med
både franska och amerikanska åtgärder samtidigt som motsidans handlande belyses med samma kritiska
skärpa. Goda kartor och utförlig statistik förhöjer ytterligare bokens värde.
I en tredje skrift, Amerikas Engagement in Vietnam, redovisas en artikelserie i Neue Zliricher Zeitung sommaren 1966. Artiklarna är skrivna av
Dr Fred Luschinger och Albert 1\Ilil- 105
ler, den förre utrikesredaktör och den
senare en av hans företrädare i denna för sina objektiva och insiktsfulla
utrikespolitiska artiklar kända tidning.
På 40 sidor analyseras här den amerikanska opinionens inställning för
och (•mot kriget, varjämte USA :s beslut att stödja Sydvictnam diskuteras
mot bakgrund av det allmänna läget
i Asien. Artiklarna avtecknar sig fördelaktigt från dc ofta känslobetonade
skriverierna i svensk press.
En rådgivare till både president
Kennedy och president Johnson, Richard N. Goodwin, ger i Triumph or
Tragedy, Refleclions on Vietnam, bl. a.
några glimtar av hur diskussionen fördes i de avgörande instanserna inför
beslut att föra bombkrig till NordVietnam. Boken har högt värde genom den rikliga dokumentationen som
sträcker sig från Genevekonferensen
till Honoluludeklarationen 8/2 1966.
Goodwin diskuterar tre större frågor:
vilka är USA :s verkliga intressen i
Vietnam, vilka politiska och militära
felbedömningar har lett fram till det
nuvarande dödläget och, slutligen, vilka möjligheter finns att få ett slut på
kriget?
OM stadsbyggnad och kultur
Den gamla platsen fordrar au den nya byggnaden, icke slauiskt kryperi, icke efterapning och osjälusländighel, men uördnad. Utan
denna uördnad för den stil, som sedan sekler haft platsen i sin ägo,
riktar nybyggnaden slagetmot den åldriga kulturplatsens stämningsvärde, äuen om detta nybyggda hus är en snillrik konstnärs uerk.
Del är uäl till sist uördnaden och förståelsen för del bästa i gångna
släktleds arbeten, som inom alla kulturgrenar, skapar den kontinuitet, den enhetlighet, som är en äkta kullurs adelsmärke.
Ragnar Josephson i Svensk Tidskrift 1917