Ledare Nr 1/2006

Med ensamrätt att styra mitt eget liv!

Inför den stundande valrörelsen känner man som frihetsvurmare en välgrundad oro – vem driver min rätt att få ensamrätt att styra mitt eget liv? I landet med världens högsta skatter har de flesta politiker ryggat tillbaka och skyr skattefrågan värre än pesten. Det är inte politiskt korrekt att kräva sänkta skatter. Men Svensk Tidskrift har aldrig gjort anspråk på att vara politiskt korrekt – vi är trogen ideal, idéer och värderingar även när det blåser motvind. Därför tar vi här och nu initiativ till en medborgaraktion. Kräv din rätt att få ensamrätt att styra ditt eget liv! Skriv under för sänkta skatter du också!

Medborgaraktion – Skriv under Du också!

Tiden är mogen för att vi, det svenska folket, mangrant samlas på gator och torg med krav om att få behålla den surt förvärvade lönen i plånboken utan att inkompetenta och dåligt ekonomiskt sinnade politiker ska lägga beslag på mer än halva lönen. I ett land där fler än 9 av 10 arbetande svenskar har en månadslön betydligt lägre än 30 000 kr betalar genomsnittssvensken 6,7 miljoner kronor i skatt under en livstid. Det är inte konstigt att vi inte orkar gå till jobbet. Det är inte konstigt att vi tycker att livet är orättvist. Det är inte konstigt att vi ser snett på grannens nya bil. Det är inte konstigt att vi arbetar svart.

Anständiga hederliga yrkesarbetande människor borde ställa sig upp och kräva rättvisa. Det är skamligt när en familj där makar tillsammans tjänar 50 000 kr/mån på ett år får mindre än 200 000 kronor kvar i plånboken (innan bo- och matkostnader) samtidigt som det offentliga i form av direkta och indirekta skatter ätit upp över 500 000 kronor. Det kan inte vara rättvist när politiker får projektera skrytbyggen och starta myndigheter för att bästa polaren ska få en juste titel – på bekostnad av den yrkesarbetande familjens äldsta dotters nya cykel. Om stat, landsting och kommuner hade varit vanliga skojjare – som tog hutlöst betalt men inte levererade – hade människor definitivt reagerat annorlunda. I andra länder skulle det kunna kallas bedrägeri, förskingring och korruption.

Idag betalar många av oss mycket men få får någonting tillbaka. Och om vi får någonting tillbaka är det inte säkert att det är vad vi vill ha eller är av den kvalitet eller omfattning som vi hade önskat. Vi får vackert stå med mössan i hand och tacksamt ta emot vad politiker snällt erbjuder oss för våra pengar! I andra länder skulle det kunna kallas förtryck.

Beskattning handlar om makt. Nivån på skattesatsen avgör hur stor makt det offentliga har över den enskilde. När över hälften av inkomsten går i skatt – har det offentliga större makt över vardagen än individen själv. Det svenska skattesystemet är orimligt, det är till skada för individuellt växande och ansvarstagande. Den som strävar efter individuell frihet är skyldig att kräva radikala minskningar av de omänskliga svenska skatterna. Medborgarna ska inte tvingas överlåta sina inkomster åt politiskt godtycke. Individernas frihet, civilsamhällets vitalitet och oberoende av politiska beslut måste vara kärnpunkten i en långsiktig skattepolitik. Att lägre skatter får positiva effekter på ting som sysselsättning, tillväxt etc är välkommet men icke på något sätt allenarådande.

I den svenska debatten har skatten förvandlats till ett medel för att nå olika mål. Med olika ekonomiska beräkningar motiveras olika skatteändringar. I debatten om skatterna figurerar främst två argument. Dessa handlar om skattesänkningarnas betydelse för en vital ekonomi som skapar arbetstillfällen åt dem som står utanför arbetsmarknaden, samt den sociala dimensionen om att skatterna slår hårdast mot dem med ogynnsamma ekonomiska förutsättningar. Båda argumenten stämmer förvisso – men – sänkta skatter har faktiskt ett egenvärde, sedan kan de i sig föra med sig en rad positiva konsekvenser. Sänkta skatter borde vara ett mål, inte ett medel.

Trots att Sverige har världens högsta samlade skattetryck och att vi gemensamt betalar 1 biljon 300 miljarder kronor per år i allsköns skatter handlar den politiska skattedebatten uteslutande om förändringar på marginalen. Visst är det bra att det finns en debatt om sänkta skatter på detaljnivå men var finns motståndet mot att politiken skall bestämma över mer än hälften av våra pengar?

I landet med världens högsta skatter driver inget parti frågan om att sänkt skatt faktiskt innebär mer frihet. Att stat och kommun tar över hälften av våra tillgångar minskar vår frihet att själva fatta beslut rörande våra liv. Förutsättningarna för att framgångsrikt driva skattesänkningar borde vara som störst i Sverige. Ingen annanstans finns ju så många och höga skatter att sänka. Det borde vara en valvinnande fråga för Alliansen att driva kravet om sänkta skatter.

I Alliansens skatteagenda är det främst mer jobb som ska premieras. Tanken är att det ska löna sig mer att arbeta och att gå från bidrag till arbete. Vi ifrågasätter på intet sätt teorin bakom detta eller syftet med förslaget. Men nog borde alliansen våga mer. Systemskiften och avpolitisering måste komma ut från partiprogrammens lugna vrå. De måste få en betydelse i verkligheten. Alliansen borde tackla skattefrågan utifrån att människor måste få frihet och ensamrätt att styra sina egna liv, välja sina egna livsformer, men också ta ansvar för sina val och därigenom känna trygghet. Att sänka det svenska skattetrycket – på alla nivåer – borde vara den viktigaste valfrågan i ett land där yrkesarbetande hederliga människor inte får privatekonomin att gå ihop. Att driva kravet om sänkta skatter grundar sig ytterst i synen på den enskilde individen som i allt väsentligt suverän och okränkbar.

Idag tar vi på Svensk Tidskrift initiativ till en medborgaraktion med krav om att få ensamrätt att styra sitt eget liv samtidigt som Svensk Tidskrift återuppstår på Internet. I Gösta Bohmans anda kommer Svensk Tidskrift att föra vidare drömmen om ett samhälle där varje enskild människa har möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar träffa sina livsval. I Svensk Tidskrift vill vi väcka nytt liv i den slumrande debatten och idéutvecklingen. Med ett tydligt fokus på demokrati, frihet, rättsstat, grundläggande fri- och rättigheter och kapitalism lever Svensk Tidskrift vidare på Internet – ny.svensktidskrift.se – ”En plats för idéer, politik och debatt”

Ulrika Karlsson, redaktör för Svensk Tidskrift