Lars Beckman: Skydda Sveriges bilister mot kriminella – inför sekretess i vägtrafikregistret

Sverige har blivit ett land som är extra utsatt för stölder av fordon och delkomponenter. Detta beror till stor del på att vägtrafikregistret är öppet för allmänheten i linje med offentlighetsprincipen, en ordning som är unik för vårt land. Inte sällan är det utländska ligor som utnyttjar detta och utför stöldräder av industriell storlek. Så kan vi inte ha det!

Jag har tidigare motionerat om frågan i Sveriges riksdag och föreslagit att se över möjligheten att stänga fordonsregistret för allmänheten för att försvåra för den organiserade brottsligheten (Motion 2024/25:2101). I sak är det inget problem att uppgifter om fordon finns lättillgängliga, det är tvärtom bra och underlättar handel med bilar. Vad som blir problematiskt är när ägarförhållanden ligger öppet helt utan skydd. Då kan kopplingen mellan enskilda personer och specifika fordon enkelt göras. Ett perfekt hjälpmedel för kriminella. Frågan är om det finns en lösning som inte kräver någon grundlagsändring eller innebär någon egentlig inskränkning av offentlighetsprincipen.

Nu har jag låtit riksdagens utredningstjänst undersöka frågan huruvida uppgifter om fordonsägare i vägtrafikregistret skulle kunna begränsas på liknande sätt som för fotografiska bilder av enskilda personer, till exempel pass- eller körkortsfotografier. Sedan 2004 omfattas dessa av ett förstärkt sekretesskydd. På ett liknande sätt skulle också fordonsägaruppgifter kunna skyddas enligt nämnda utredning (Transportstyrelsens Vägtrafikregister, Dnr 2025:522).

Rent praktiskt kan en särskild sekretessbestämmelse i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) införas som tydligt avser ägaruppgifter kring fordon. Det skulle innebära att sekretess gäller som huvudregel. Uppgifterna får endast lämnas ut om det står klart att utlämnandet inte medför skada för den enskilde eller någon närstående, så kallat omvänt skaderekvisit.

Nu är det inte bara staten som tillhandahåller ägaruppgifter, utan de återpubliceras ofta av olika söktjänster på nätet. Det är en problematik som uppmärksammats och mynnat ut i en utredning. I november 2024 överlämnades betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75). Här föreslås bland annat att grundlagsskyddet begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Detta är dock en mycket större fråga och en mycket krångligare väg att gå. En sådan ändring åtgärdar heller inte heller grundproblemet med vägtrafikregistret. ”Läckan” borde i stället stoppas vid själva källan som i det fallet är den ansvariga myndigheten Transportstyrelsen.

I en tid när kriminalitet och otrygghet är ett av våra största samhällsproblem måste staten göra mer för att skydda sin medborgare. Samtidigt diskuteras ständigt var gränsen går för vilka uppgifter och data som vi bör dela med oss av. Då bör det offentliga kunna föregå med gott exempel och värna enskilda personers integritet.

I semestertider är det lätt att påminnas om varför nuvarande ordning är ett problem. Exempel finns på när familjer som parkerat sin bil på långtidsparkeringen vid flygplatsen sedan har fått sina hem länsade. Låt inte detta bli en bestående ordning. Att sekretesskydda ägaruppgifter av fordon är en lågt hängande frukt som vi borde plocka snarast. Sveriges fordonsägare förtjänar ett bättre skydd än i dagsläget.

Lars Beckman (M) är riksdagsledamot från Gävleborgs län