Landet som gränsar till kaos

Mark Tully
India. The road ahead
Rider Books, 2011

Indien är snart världens folkrikaste stat med nära 1,3 miljarder invånare och till ytan det sjunde största. I landets oräkneliga städer och byar talas flera hundra olika språk, varav 19 räknas som officiella. Religionerna är många och de kulturella sedvänjorna varierar kraftigt.

Med andra ord: Indien är en kontinent, som svårligen kan sammanfattas på några hundra sidor. Det är en utmaning att försöka beskriva landets utveckling i tio kapitel. Men den ärrade radioveteranen Sir Mark Tully gör det med framgång i sin nya bok India. The Road Ahead.

Född i Calcutta 1935 har Tully under hela sitt liv följt Indiens utveckling, varav i mer än 20 år som chef för BBC:s redaktion i New Delhi. När han nu sammanfattar sitt vetande och sina intryck av den aktuella utvecklingen har han tack och lov inte glömt bort reporterns jordnära anslag, utan bjuder in läsaren till människor och miljöer i medryckande berättelser.

Ett kapitel handlar om kastsystemet, en kvarleva som alltjämt hämmar den ekonomiska och sociala utvecklingen. Daliterna, eller som man tidigare sade de oberörbara, är den lägsta klassen. Ordet dalit betyder förtryckt och är den benämning som de oberörbara själva använder.

Tidigare kunde daliter endast verka inom yrken som ansågs orena, till exempel läderarbete, renhållning och svepning av lik. Men de senaste decenniernas ekonomiska utveckling har börjat luckra upp det tidigare rigida kastsystemet. Nu innehar daliter höga poster. En av de mest kända är Mayawati, den hårdföra premiärministern i Indiens folkrikaste delstat Uttar Pradesh, som har lyckats övervinna de dubbla avigsidorna av att vara både dalit och kvinna.

Daliter har nu både egendom och utbildning, tidigare något otänkbart. Men utvecklingen sticker i ögonen på omgivningen, som fortfarande ser ner på daliterna. Tully tar oss med till byar, där daliter nu tillåts bo i riktiga hus, kan bära fina kläder och skor och inneha egendom. Men en osynlig mur går fortfarande genom samhället. Den äldre lantarbetaren Bhura berättar att hans arbetsgivares familj inte längre beter sig ohyfsat, svordomar och bannor haglar inte som förr om åren, men han får inte sitta tillsammans med dem vid måltider och måste fortfarande använda en egen medhavd tallrik på grund av sin ”orenhet”.

Allvarliga incidenter förekommer, som våld mot daliter och till och med mord. Inbördeskrig hotar om inte de sociala spänningarna avtar, varnar en indisk forskare, Kancha Ilaiah, professor vid Osmania University i Hyderabad. Samtidigt beskriver Tully en helt ny politisk medvetenhet kring problemen med kastsystemet och medierna rapporterar nu öppet om nyheter, som tidigare tystades ned.

Mark Tully ger en sansad bild av Indiens ekonomiska och politiska utveckling. Det är ingen tvekan om att landet redan är en av världens ekonomiska stormakter. Samtidigt finns stora strukturella svagheter, som hämmar utvecklingen. På landsbygden breder ständigt nya byar och städer ut sig helt utan planering. Det saknas vägar och vatten. I en mångmiljonstad som Delhi korkas motorvägarna igen av köer. Tusentals nya motorfordon tillkommer varje månad. Luften är fylld av smog och gatorna kantas av sopor. Miljöproblemen är ofattbara.

Miljön speglar också Indiens förmåga att kontrollera sin utveckling. I ett samtal med Tully berättar den världskände tigerexperten Ullas Karanth om nationalsymbolen tigern. Förekomsten av vilda tigrar är en varningslampa som indikerar hur landet mår, påpekar han. Nu har Indien färre än 2000 tigrar, trots att landets regering verkligen satsar stora resurser på att rädda tigern från utrotning. Men resultaten uteblir på grund av korruption och byråkrati. De oreglerade samhällena breder ut sig över mark som borde skyddas som naturreservat och stora mängder miljögifter används i jordbruket. Hundratals floder används för både dricksvatten och avlopp. Vattenburna sjukdomar är för övrigt den största orsaken till Indiens höga barnadödlighet.

Mark Tully visar på den ogripbara mångfald som kännetecknar Indien. Fattigdomen är enorm, men företagandet och välståndet växer och många får det trots allt bättre. Det är ett samhälle som balanserar på randen till kaos. Författaren använder ordet jugaar för att beskriva andan i det indiska samhället, ett begrepp som handlar om att klara sig och övervinna svårigheter. Trots att de sömndruckna korna ligger orörliga mitt i gatan och bilens gaspedal dinglar löst så hankar man sig ändå fram – på något sätt.

Nils Johan Tjärnlund är vetenskapsjournalist och går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.