Print Friendly, PDF & Email

Jill och generalerna

Av Mats Fält | 27 March 2020



Jag brukar inte alltid titta på ”Jills Veranda”. Förvisso är klassiskt och country mina musikaliska favoriter men ibland stämmer inte mitt intresse överens med programmakarnas. Förra veckans avsnitt var dock en föredöme inte bara för musikälskare, utan också för anhängare av en sansad offentligt debatt, skriver Mats Fält.

På verandan är det alltid väldigt trevligt men det blir ofta betydligt mer avancerad både musik och musikanalys än vad genomsnittstittaren troligen är ute efter. Ungefär som när Tomas Ledin har sommarprogram och pratar oavbrutet om gitarrlegender som undertecknad aldrig hört talas om. Jag var nog inte ensam om att bli lite förvånad. Eller när Adolf Fredriks musikklasser firar jubileum i Berwaldhallen och spelar nya versioner av gamla favoriter blandat med musik från Afrika och Asien. Eleverna älskade det men farmor och farfar förstod ingenting.

På verandan avhandlas dock inte bara musik utan även frågor kopplade till det amerikanska samhällets historia, kultur och politik. Inte sällan kopplade till södern och dess historia eftersom Nashville, countrymusikens Mecka, ligger i Tennessee som var en av sydstaterna som försökte skapa ett eget land i inbördeskriget 1861-1865. Så var det även i förra veckan när Mauro Scocco var Jills gäst.

Det som var så positivt var att programmet lyckades prestera en sansad diskussion om egentligen mycket känsliga frågor utan att det hela gick över styr, vilket alltför många diskussioner om söderns historia och själ ofta gör. Visserligen fanns en representant för de som lever på att beskriva södern – inte sällan hela USA – som ett rasistiskt helvete, med men hon tilläts inte sätta ramarna för diskussionen. Även en sansad man som ville slå vakt om det historiska arvet – utan att sakna varken slaveriet eller klanen – fick komma till tals, liksom några andra som fick förklara varför de ser ett värde i att bevara symboler och minnen – trots att det också finns en oerhört tragisk baksida som aldrig får glömmas bort.

Den ofta kloke Mauro Scocco konstaterade att det nog inte är en bra idé att riva alla minnen från den tid då slaveriet var en del av södern. Även statyer av politiker som man inte sympatiserar med kan ha ett värde. Inte minst som påminnelser om just det vi idag har avskaffat och tar avstånd ifrån. Det kan även gälla statyer av briljanta generaler som bland annat stred för rasism och förtryck. Han visade också förståelse för att de som identifierar sig med södern också har rätt till sin historia, även om den samtidigt måste kunna ifrågasättas och granskas. Det blir dessutom ofta fel när utomstående kritiker fördömer en hel region för saker som samma region faktiskt under de senaste decennierna gjort väldigt mycket för att hantera. 

För de flesta i södern handlar historien visserligen också om släktingar som stupat i ett blodigt inbördeskrig, men desto mer om kultur, musik och traditioner som faktiskt gjort södern till en region som allt fler söker sig till – oavsett etniskt ursprung. Så många hade inte frivilligt flyttat till ett rasistiskt helvete. Om vi skulle ställa samma krav på andra länder och regioner som vi ofta gör på den amerikanska södern, skulle det inte bli mycket kvar av historien. Både Grekland och Rom var samhällen där slaveriet spelade en avgörande roll. Gustaf Vasa hade en tendens att avrätta många av sina kritiker. Gustaf III genomförde en statskupp och hade ett osunt intresse för unga pojkar. Trots det står deras statyer kvar i Stockholm. Den första franska republiken genomförde det första moderna folkmordet i Vendée. Hela Europa svek judarna när de desperat försökte fly från Tyskland under 1930-talet.

Även söderns historia är en blandning av ont och gott. Stödet för frihandel och en decentraliserad demokrati var positivt. Varken rasismen eller slaveriet var dessutom något unikt för Sydstaterna. Slaveriet fanns kvar i Brasilien till 1888 och rasismen är idag ett mycket större problem i ett otal länder än den är i Georgia och Texas.

Skillnaden är ofta att det inte handlar om rasism mellan vita och svarta utan om till exempel blodiga strider mellan språkgrupper i Kamerun eller mord på kristna i både Afrika och Mellanöstern. Det borde vara rasismen och dess konsekvenser som upprör oss – vårt ständiga mediefokus på USA får inte leda till att vi glömmer problem som är mycket större och allvarligare i andra delar av världen.

Fler frågor borde nog avhandlas på ”Jills Veranda”. Det skulle kanske inte skapa en bättre värld men troligen ge oss ett betydligt bättre debattklimat.

Mats Fält (M) är förtroendevald i Tyresö kommun

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019