JanErik Larsson; Bubblan och hur den punkterades


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ingår i kyrkan. Tidens statsteoretiker
slår igenom, men det var inte bara
Pufendorfs naturrättsliga spekulation
som drev dem. I John Barclays också
i Sverige mycket lästa roman Argenis
fanns argument för en stark statsmakt
som kan hålla särintressena – adliga
eller kyrkliga – på mattan. Men de
klerikala behöll initiativet och staten,
kejsarmakten, var alldeles för svag för
att stå emot, inte minst till följd av
kroniskt usla finanser.
Heraeus ”äventyr i staten” slutar
snöpligt. Men någon äventyrare har
han inte varit, utan en metodiskt
arbetande intellektuell, sprungen ur
en miljö där statsintresset-från Axel
Oxenstiernas reformer till enväldets
upprättande 1680- blev den främsta
drivkraften till samhällets modernisenng. 1600-talets svenska statsbygge, skriver Hammarlund, var ett
europeiskt projekt: ”huvudaktörerna
i projektet suecus var kulturella kosmopoliter”, de svenska krigarkungarna inga ”okunniga inbrottstjuvar
i det europeiska huset, komna från
en primitiv och underutvecklad periferi”. Här uppe fanns ingen feodalism som reformivrarna på kontinenten brottades med. Och däri
hade Sverige och svenskarna en konkurrensfördel; man gick snabbare
fram. Just detta kunde göra en framgångsman som Heraeus, med sina
rötter i både det svenska och det
tyska, begärlig för dem som ville
åstadkomma något nytt.
Anders Hammarlunds bok är ett
vetenskapligt kraftprov. Den är därEKONOMI
Bubblan och hur den punl<terades
AvJanerik Larsson
Girighetskulturen och bristen på transparens är några av
de faktorer bakom den stora it-bubblan, som Roger
Lowenstein lyfter fram.
D
EN TIDIGARE Wall
Street Journal-journalisten Roger Lowenstein har skrivit två
bästsäljare om USAs
finansiella värld. Dels en mycket
uppmärksammad Warren Buffetbiografi, dels en bok om Long-term
Capita! Managements spektakulära
finansiella kollaps.
I sin nya bok, ”Origins of the
Crash – The Great Bubble and Its
Undoing” levererar han en välformulerad och lättläst bredsida mot de
aktörer och den mentalitet som
enligt hans uppfattning låg bakom
den börsbubbla (kallad IT-bubblan
men i huvudsak en telekombubbla)
som började spricka våren 2000 och
vars konsekvenser vi ännu lever med
-nu bl a i form av bubblans rättsliga och andra efterspel.
Det är inte egentligen några
nyheter som Lowenstein presenterar,
men ur en komplex verklighets
många detaljer lyfter han fram nyckelfaktorer:
– girighetskulturen. Hans kritik
här har hörts förr och några nyheter är det inte, men beskrivningen är
vassare och tydligare och mindre
moraliserande än från andra som
skrivit om samma skede. Lowenstein
riktar in kritiken mot den logik som
Harvad Business school-professorn
Michael Jensen lanserade och sedermera – efter att bubblan brustitmed kraft förkastat. Jensen var den
till stilistiskt djärv, komponerad som
en symfoni i fyra sprängfyllda satser,
med rika inslag av dialog och reflexion. Författaren slår broar mellan
konst och vetenskap. Hans förtrogenhet med det centraleuropeiska
förvånar inte, eftersom detta är hans
specialområde. Desto mera imponerar hans förmåga att konfrontera
svensk modernitet med kontinental
efterblivenhet.
Anders Björnsson (andersbjornsson@telia.com) är frilansskribent och författare.
BOKFAKTA
Anders Hammarlund, Ett äventyr i Staten. Carl
Gustav Heraeus 1671-1725. Från Stockholm
till kejsarhovet i Wien. Carlssons.
akademiska hjärnan bakom den
efterhand groteska satsningen på
optionsprogram till företagsledningar som inte långsiktigt gynnade
företagen.
-övertron på de finansiella transaktionernas betydelse. Bilden av
Drexel Burnham och andra företag
som med hjälp av så kallad junk
bands köpte upp och styckade företag som de moderna industrialisterna avvisar Lowenstein.
-bristen på transparens. De
verkliga aktieägarna, dvs de som bittert fick betala för Enrons, Worldcoms och andra företags kollaps, fick
aldrig relevant information om att
företagens inhyrda revisorer hade sin
huvudsakliga inkomst från uppdrag
som konsulter- inte som revisorer.
Detta skapade en långt driven omoral vars mest kända offer är det nu
försvunna företaget Arthur Andersen, en gång ett av världens stora
revisionsföretag men som gick under
på grund av ren skurkaktighet i
Enron-härvan. Just revisorernas roll
i Enron beskrivs mycket väl av
Lowenstein. men hans granskning
drabbar också de affärsjurister som
co
Q:
n
;:>:::
m
Al
lSvensk Tidskrift 12oo4, nr 3-41 ~~
0:::
UJ
:::.:::
u
:Q
CD
hyrdes in och gjorde ohederlig
drängtjänst mot bättre vetande –
men för att erhålla enorma arvoden.
-den falska bilden av betydelsen
av att tilldela toppledarna enorma
löner, optioner, bonusar och en närmast absurt gynnsam livsstil där de i
stort sett slapp ha några privata
utgifter. Den tidigare GE-chefen Jack
Welshs villkor som pensionär avslöjades när han skilde sig från sin fru
och det ledde till att hans stjärna
rasade- samtidigt som hans företagsbygge efteråt visade sig ha varit
mycket mindre grandiost än vad
hans PR-apparat påstått.
– Lowenstein är mycket kritisk
mot nya finansiella instrument som
derivat som han menar möjliggjorde
en del av skurkstrecken. Å andra
sidan var den största av alla skandaler i dollar räknat, Worldcom, helt
”konventionell” och kunde lika
gärna ha hänt 1901 som 2001.
-kulten av ständigt högre aktievärderingar, tron att denna kurva
ständigt skulle fortsätta uppåt skapade den kultur som Lowenstein
angriper. Han menar att den lagstiftning som nu håller på att
genomföras i USA, den så kallade
Sarbanes-Oxley-lagen kommer att
hjälpa till att skapa ett sundare klimat samtidigt som han understryker följande:
”It is a chief lesson of the scandals that the culture of community,
more than any laws, provides the
moral determinant for its behavior.”
Om man tillåter lögner, även
marginella lögner med syfte att höja
en akties värde så finns risken att
man till slut hamnar i en ny bubbelkultur, menar författaren.
Boken är alltså tveklöst läsvärd,
men jag har några frågetecken i marginalen:
-Dels är den politiska kritiken i
boken helt fokuserad på Bush-administrationen trots att det var under
Cli11ton som bubblan utvecklades.
Clinton nämns knappt i boken.
FILOSOFI
En marxist sl<river om frihet
AvDanne Nordling
Kanske är det symptomatiskt att när den marxistiske ideoch lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman ger sig in på
liberalismens mest grundläggande begrepp, friheten,
lyckas han helt undvika Nozick.
D
ET ÄR ETT tidens
tecken att en gammal
vänstersocialist och
marxist som professor
Sven-Eric Liedman
skriver en bok om frihet. Han utgav
redan på 1960-talet texter från Marx’
ungdomsskrifter och så sent som
förra året texter av Marx i urval. År
1999 kom han med en bok om solidaritet där han försökte få rätsida på
de fem olika betydelser detta ord kan
omfatta med en antydan till att vänstern skulle kunna vinna framgångar
under detta baner. Detta lyckades nu
inte särskilt väl.
I sin nya bok avstår Liedman helt
från det standardiserade marxistiska
språkbruket såsom överklass, små-
borgare och mellanskikt. Nu är det
inte marxisten utan idehistorikern
Liedman som framträder. Någon
avbön från 1968 års trossatser har
han dock inte gjort. Men frihetens
~~ lSvensk Tidskrift !2oo4, nr 3-41
-Dels tycker jag inte att Lowenstein berör en av de verkligt viktiga
frågorna i sammanhanget: ägarnas
och ägandets roll. Här finns ett
område som är värt sin egen bokeller flera. Bubbelkulturen drevs av
en i praktiken ägarlös kultur- de
jättelika börsintroduktionerna skapade inte transaprens utan dess
motsats.
-Dels tecknar Lowenstein en alltför okritisk bild av läget före bubblan, av den tid då ett företags aktievärde ansågs helt ointressant.
Men, sammantaget, det är sällan
reportageböcker om komplexa ekonomiska kriser är så välskrivna och
journalistiskt effektiva som denna.
Janerik Larsson uanerik.larsson@
kreab.com) är konsult på Kreab.
BOKFAKTA
Roger Lowenstein. Origins of the CrashThe Great Bubble and Its Undoing. The Penguin Press 2003
ideer har naturligtvis svårt att
inordna sig i en marxists tankescheman. Därför gör han så gott han kan
men framställningen vill ändå inte
lyfta. En marxist borde gå in för att
förklara varför frihet är någonting
intrinsikalt dåligt och inte förfalla
till halvmesyrer.
Boken består av tre delar. Den
första handlar om frihetsbegreppet
som sådant med betoningen på positiv och negativ frihet. Den andra tar
upp den ekonomiska friheten och
ägandet som en förutsättning för frihet. I den tredje delen behandlar
Liedman hur friheten känns i individuell och kollektiv bemärkelse.
Isaiah Berlins negativa och positiva frihet har i dagens språkbruk
kommit att betyda social och materiell frihet. Liedman lutar åt den
senare tolkningen som också något
missvisande brukar kallas ”positiv”
frihet. Men han måste erkänna att