Ivanov Hökmark & Albinsson: Macron har rätt om att skicka trupp till Ukraina

Stödet från västvärlden har varit avgörande för Ukrainas försvar. Men för att verkligen stoppa Putins framfart kan Europa behöva skicka trupp till Ukraina. Sverige bör, likt president Macron, hålla öppet för en sådan åtgärd.

Just nu upplever vi det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i Europa sedan andra världskriget. Putins fullskaliga invasion av Ukraina i kombination med ett mer isolationistiskt USA ställer EU:s ledare på prov. Situationen kräver att Europas demokratiska stater tar ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

Först och främst måste både det militära och ekonomiska stödet till Ukraina växlas upp. Rysslands produktion av ammunition och vapen måste matchas av Europa. Samtidigt behöver EU:s medlemsländer rusta militärt för att kunna visa upp en fungerande avskräckning gentemot regimen i Kreml. I detta bör även uppbyggnaden av ett trovärdigt europeiskt kärnvapenparaply ingå för att undvika en situation där Putin kan utöva nukleär utpressning mot EU.

Men för att verkligen stoppa Rysslands expansiva maktambitioner kan Europa även behöva skicka trupper till Ukraina. Frankrikes president Emmanuel Macron har nyligen förklarat att han inte utesluter ett sådant scenario och fler europeiska ledare bör ansluta sig till hans linje.

Macrons utspel handlar inte om krigshets eller en ambition att vidga kriget till en global konflikt. Hans kommunikation syftar till att avskräcka den ryska regimen och visa att Europa inte kommer att stå passivt om Putins styrkor bryter igenom de ukrainska linjerna.

Tyvärr har många ledare hastigt avfärdat Frankrikes linje och menar att det inte är aktuellt att skicka styrkor till Ukraina. Det är oklokt. Blickar man tillbaka på de två krigsåren som har passerat har en rad åtgärder vidtagits som många menade var uteslutna på förhand. Europa har exempelvis skickat långdistansvapen, stridsvagnar och snart även stridsflyg till Ukraina. Att dessa leveranser någon gång i framtiden även följs upp av styrkor på marken är inte osannolikt och bör därför inte uteslutas.

En europeisk intervention måste självklart göras i nära samverkan med Ukraina och syfta till att försvara landets självständighet. Exempelvis skulle en koalition av europeiska stater kunna skicka en försvarsstyrka till västra Ukraina som syftar till att skydda civilbefolkningen från robot- eller drönaranfall. Styrkan skulle även kunna bevaka gränsen mot Belarus.

Det skulle inte bara rädda liv, utan också frigöra ukrainska resurser vilket ger bättre möjligheter för landet att slå tillbaka mot de ryska styrkorna i öster och söder. Sverige bör således stödja det franska initiativet att inte stänga några dörrar för vad Europa kan behöva göra för Ukraina framöver.

Macron har helt rätt när han understryker att vi närmar oss en tidpunkt i Europas historia där det inte finns plats för feghet. Europas demokratier kan inte ännu en gång böja sig för en aggressiv diktators maktambitioner. Historien har lärt oss att om vi inte stoppar Putin nu kommer han att fortsätta.

Vill vi ha en stabil och långsiktig fred i Europa behöver vi rusta och förbereda oss för det värsta. Putin går inte att resonera med. Han kan bara stoppas med militär styrka. Därför kan Europas demokratiska stater inte på förhand utesluta att skicka stridande trupper till Ukraina.

Alexandra Ivanov Hökmark är biträdande chef på Timbro och Carl Albinsson är programansvarig på Timbro