Högerpartiet inför valet


1962


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HÖGERPARTIET INFÖR VALET
MAN HAR i högerpartiets valuppläggning inför höstens kommunalval velat spåra något av en ny politisk giv. Det finns t. o. m. de som
menar, att det fempunktsprogram
– Europafrägan, Försvarsfrägan,
Skattefrägan, Skolfrägan och Nä-
ringslivets produktionsvillkor –
som högerpartiet lagt fram även
innehållsmässigt starkt skiljer sig
frän 1950-talets högerpolitik. Det
nya i årets valuppläggning är möjligen en breddning av de politiska
frågeställningarna på samma gäng
som uttryckssättet – sättet att presentera politiken – förnyats. Nytt
är också det dominanta inslag som
Europamarknadsfrågan kommit att
inta. Härigenom har den aktuella
högerpolitiken fått en inriktning
som klart skiljer sig frän den konventionella. Detta förhällande framträder måhända som en allt skarpare kontrast till »det gängse» med
hänsyn till att det i är trots allt är
kommunalval. Kommunalpolitiken
har i den rikspolitiska uppläggningen fått maka sig åt sidan
främst med hänsyn till att högerpartiet – och partierna över lag –
inte kan gå ikring Europafrågan
och de konsekvenser som den för
med sig, icke blott för samhället i
stort, utan även för den mängd små
inrikespolitiska frågor som vi ständigt ställs inför.
Europafrågan är inget nytt för
högerpartiet. Redan i det program
som gjordes 1956, fanns Europafrå-
gan med som en av de främsta
punkterna. Att högerpartiet, som
av hävd framstått som ett nationellt parti, börjat engagera sig internationellt, kan självfallet inte
ses som ett avhopp frän den konservativa grundåskådningen. För
modern konservatism har de internationella aspekterna kommit med
som ett naturligt inslag i de programmatiska övervägandena.
I den praktiska högerpolitiken
ses nämligen nu det internationella
samarbetet som ett led i arbetet på
att tillgodose nationens, familjens
och individens anspråk på trygghet och framåtskridande. Ekonomiskt, kulturellt och politiskt samarbete över gränserna utgör i själva
verket en förutsättning för att hemmet och familjen även i fortsättningen skall kunna utgöra samhällsbyggnadens hörnstenar. Hö-
gerpolitiken av i dag begränsas därför inte till en isolerad sockenpolitik, den ser även vid ett kommunalval längre – över kommungränserna och över statsgränserna.
Men det finns självfallet även
.·:,
248
konventionella inslag i högerpartiets valprogram. Man fortsätter
exempelvis att med eftertryck betona nödvändigheten av ett starkt
försvar. Detta kan synas vara en
ärftlig belastning, men med den
stegvisa skärpningen av det utrikespolitiska läget med en fortsatt
tyngdpunktsförskjutning av oroscentra till vår världsdel, borde betydelsen av ett starkt försvar vara
onödig att betona. Så länge de pacifistiska inslagen hos socialdemokraterna och deras stödtrupper i
centerpartiet finns kvar är det särskilt nödvändigt att hålla försvarsdebatten levande.
Välkända politiska ställningstaganden återfinnas även inom skattepolitikens område. skattesänkningarnas centrala betydelse framträder särskilt klart mot bakgrunden av den våldsamma ökningen av
statens utgifter under de senaste
åren. Det har här varit fråga om en
fördubbling av driftsutgifterna på
8 år. I högerpartiets sammanfattning av sina skattesänkningsförslag, framlagda i samband med
finansministerns proposition om
komplettering av riksstatsförslaget
för budgetåret 1962f63, konstateras
att den av regeringen förda politiken otvivelaktigt leder till
a) ständigt ökade statsutgifter
b) ständigt ökat behov av statsinkomster i form av högre skatter
och högre avgifter
c) ökade svårigheter att bibehålla
ett fast penningvärde
d) framtida svårigheter att öka
produktionen och därmed att
bibehålla full sysselsättning.
Mot denna bakgrund bör högerpartiets framställningar om skattesänkningar nu och tidigare ses. En
lindring av beskattningen är nödvändig för att våra möjligheter att
bibehålla och öka levnadsstandarden skall kunna bestå, men den erfordras även för att skapa större
självansvar och större möjlighet till
valfrihet i konsumtionen. Kravet på
lägre skatter är inte ett pre~ogativ
för högerpartiet. Det är ett gemensamt intresse för alla borgerliga
partier. Därför måste man se med
tillfredsställelse att folkpartiet i år
slutit upp kring högerpartiets krav
på att vid utformningen av de
framtida statliga skatterna skall
det proportionella inkomstskiktet
betydligt breddas och progressiviteten lindras. Först härigenom återvinner man balansen mellan arbetsvilja och skattesystem.
På samma sätt skulle en genomgång även av andra politiska frå-
gor som i år varit och i valrörelsen
kommer att dominera i högerpartiet visa att det finns ett grundläggande samband mellan högerpartiets politik av i dag och den politik
som fördes under de framgångsrika
åren på 1950-talet. skillnaden mellan årets valprogram och 1950-talets ligger i att partiets socialkonservativa åskådning kommit till ett
klarare uttryck.