Gunnar Hyltén-Cavallius: Värdefull studie om anständighet

I Landskrona, på Citadellet, har nyligen utställningen ”Flykten 1943” öppnats av Kronprinsessan Victoria. Den handlar om dramatiken kring de danska judarnas räddning över Öresund hösten 1943 och fokuserar på själva mottagandet i Skåne på den svenska sidan. Nu har dessutom Magnus Lindén, docent i psykologi, publicerat en värdefull studie: En fråga om anständighet. Om räddningen av de danska judarna hösten 1943 och vad den kan lära oss om moraliskt mod (Artos & Norma bokförlag). Han har ett vidare syfte än att enbart skildra händelseförloppet. Vi kan här och nu, menar Lindén, dra lärdomar av den danska befolkningens engagemang och mod under räddningsaktionen för de judiska landsmännen.

Efter att de tyska trupperna hade ockuperat Danmark i april 1940 ökade trycket successivt mot landets judiska befolkning. Hitler gav den 17 september 1943 order om att den så kallade slutgiltiga lösningen skulle genomföras i Danmark. Det innebar att judarnas liv var i akut fara; de hade att fly eller gå under jorden. Uppgifter om Gestapos beslutade tillslag mot judarna den 1 till 2 oktober läckte dock ut, varefter en febril folklig verksamhet drog igång. Motståndsgrupper tog ansvar för olika delar i räddningsinsatsen. Pålitliga familjer villiga att tillfälligt gömma de flyende vidtalades, rutter med fiskebåtar kom igång.

Mer än 90% av de 7800 judarna i landet överlevde Förintelsen. Hur var detta över huvud taget möjligt? Lindén belyser frågan från olika håll. Grundläggande var att det fanns moraliska värden i samhället: tolerans, välvilja och rättvisa. När hetsjakten på judarna kom igång, insåg danskarna på allvar vad som stod på spel.

En framgångsfaktor var att man förmådde agera tillsammans, i grupp. Danskarna hade redan ett arv av kristen humanism med inspiration från prästen och tänkaren N.F.S. Grundtvig, som myntade begreppet: ”menneske først og kristen så, kun det er livets orden”. De danska församlingsprästerna engagerade sig inte utan risk i en ”kyrkokamp” mot ockupanterna och deras brutala människosyn. Kaj Munk, präst och dramatiker, är välkänd i sammanhanget. När kriget bröt ut, verkade han genon predikningar och pjäser för frihet och mot den nazistiska ockupationen. I januari 1944 hittade man hans kropp, likviderad av tyskarna.   

Lindén frågar sig om han själv – eller bokens läsare – skulle ingripit och hjälpt judar under Förintelsen eller om judar förföljdes i vårt land. Svaret är att vi inte vet förrän det händer. En annan sak är att vi dock kan förbereda oss, öva upp förmåga vad gäller medkänsla och mod. Hans bok ger många konkreta förslag. En fråga om anständighet är en rik inspirationskälla inte minst för skolan. Det är viktigt att börja i tid att lära barn etiska principer.

Ibland blir bokens text alltför akademisk och abstrakt. Lindén borde tänkt ett varv extra och gjort en del av sina iakttagelser något mera lättförstådda. Risken finns att den ”vanlige” läsaren tröttnar och lägger undan en annars utmärkt och tänkvärd bok. För ämnet är ju högaktuellt, särskilt som vi idag åter bevittnar en framväxande antisemitism. Inte minst har detta blivit uppenbart efter Hamas brutala massaker på judar den 7 oktober 2023. Fortfarande har särskilt den politiska vänstern sympatisörer som hyllar islamistiska terrorrörelser. Dagens judar i Sverige och på andra håll vittnar om sin otrygghet och rädsla. Magnus Lindén skriver: ”Det är min bestämda uppfattning att vi som samhälle måste […] på ett mer distinkt sätt markera kollektiva gränser för hur våldsbejakande grupper skall behandlas.”  

Den danska hjälpen av utsatta människor för över 80 år sedan kan ge ett gott mönster för ett samhälle präglat av anständighet.

Gunnar Hyltén-Cavallius är komminister emeritus och teol.lic. i kyrkohistoria