EU borde lära av britternas ambitioner för företagsklimatet

Britterna gör vad de kan för att stärka sina kort i kampen om jobb och investeringar. Deras främsta politiska ambition har alltsedan Theresa Mays tid på Downing Street varit att bli bäst i Europa på business. Det borde EU se som en utmaning, inte som ett hot, skriver Jörgen Warborn.

Boris Johnson leder nu landet med samma mål i sikte. Tories-regeringen har därför lanserat förslag om lägre skatter, minskad regelbörda och gynnsammare villkor för utländska investeringar.

Den här inriktningen möts av många EU-ledare och politiker i Bryssel med skepsis och ett stort mått av oro. De menar att det inte vore rättvist att Storbritannien skulle kunna konkurrera genom färre kostsamma regleringar och mindre krånglig byråkrati. EU:s direkta reaktion är förfäran över att man inte får en jämn spelplan. Vi som tror på drivkraften i konkurrens, fria marknader och minimal byråkrati drar förstås en helt annan slutsats. Vi tycker att EU borde välkomna britternas kaxiga målsättning och göra vad vi kan för att följa efter, eller allra helst leda, en utveckling mot bättre företagsklimat.

I en tid när EU sedan decennier har halkat efter i den globala konkurrensen kan Storbritanniens fokus på konkurrenskraft faktiskt bli den väckarklocka som tvingar EU:s politiker att inse vilka problem vi har och presentera en färdplan för att rusta vårt näringsliv. Under alltför lång tid har nämligen frågan om företagarnas villkor lyst med sin frånvaro på EU:s politiska agenda. Detta har förstås haft omfattande negativa följder. Jämfört med andra stora ekonomier i världen underpresterar EU rejält. Politiken har varit för lat och bekväm och man har saknat den tävlingsanda som behövs för att bli framgångsrik.

Brexit är och förblir förstås en dålig idé för såväl Storbritannien som EU, men vi får inte glömma att det finns positiva spiraler som Brexit kan sätta igång. Storbritannien kommer att lägga i högsta växeln för att stärka sitt företagsklimat – och det måste få fart på EU också. Alternativen för EU inför den här situationen är antingen att försöka hålla tillbaka Storbritannien, eller att anta utmaningen och själva sjösätta ett kraftfullt reformpaket för bättre företagsklimat. För mig är det helt självklart att vi borde göra det senare.

För egen del har jag följt Brexit-frågorna nära alltsedan jag tillträdde som Europaparlamentariker. Särskilt mycket har jag arbetat med frågetecknen som uppstått på handels- och transportområdena och försökt att räta ut dem så gott det går. Jag ansvarar för EPP-gruppens arbete med EU-UK-avtalets transportkapitel och alldeles nyligen röstades vårt förslag igenom i parlamentets transportutskott.

I förhandlingarna mötte jag hårt motstånd från de som helst vill isolera och straffa ut Storbritannien. Det är tyvärr ett drag som förenar både socialister och självutnämnda liberaler i parlamentet. Både den socialdemokratiska och den liberala partigruppen har varit väldigt ointresserade av att ta småföretagens oro för ökat regelkrångel på allvar. Istället har de velat öka avståndet mellan EU och UK och lämna fältet fritt för växande byråkrati, vilket skulle drabba ekonomin på båda sidor havet. Jag är glad att de till slut gav med sig för mina och Moderaternas krav. Efter flera veckors förhandlingar är jag väldigt nöjd att ha lyckats få stöd för en företagarvänlig och framtidsorienterad förhandlingsstrategi.

Jag har drivit på för att få in skrivningar i avtalet med UK som säkerställer obehindrade transportmöjligheter och att nya administrativa bördor för exporterande små och medelstora företag undviks. Vi bör också samarbeta med Storbritannien runt gemensamma forskningsprojekt och med att bygga ut ett heltäckande system för laddinfrastruktur, vilket vore mycket betydelsefullt för svensk fordonsindustri. Transportutskottets ställningstagande är ett viktigt steg på vägen, men fortfarande ligger merparten av arbetet framför oss. Med den snäva tidsram som Boris Johnson till varje pris vill hålla fast vid, kommer det inte bli lätt att få färdigt ett genomtänkt, heltäckande och välfungerande EU-UK-avtal i tid, men det jag kan göra för att underlätta processen kommer jag att bidra med.

För att matcha britternas ambitioner och se till att EU inte hamnar på efterkälken, behöver EU nu lägga fram en färdplan för att åstadkomma en omfattande minskning av administrativa bördor för företagen, i synnerhet de små och medelstora. Det behöver resultera i direktiv till medlemsländerna som slår fast ett ambitiöst mål för hur stor minskningen ska bli och vilka praktiska åtgärder som måste vidtas för att nå dit. Om vi ska lyckas återstarta ekonomin efter dessa kristider behöver europeiska småföretagare kunna fokusera helhjärtat på att bedriva sin verksamhet och inte behöva hantera en aldrig sinande ström av pappersarbete. Byråkratin kostar både tid och pengar som näringslivet inte har.

För den långsiktiga konkurrenskraftens skull måste EU sluta se Storbritanniens som en fientlig konkurrent och istället inspireras av deras ambitioner för företagsklimatet. Kan de stärka villkoren för sina entreprenörer, så kan vi det också. Om Storbritannien vill bli ett företagsparadis ska inte EU hindra dem, vi ska gå före dem.

Jörgen Warborn är Europaparlamentariker för Moderaterna