Ett valmanifest för 2030

Årets valrörelse handlar kanske mer än någonsin om här-och-nu-frågor. Det är måhända rimligt med tanke på krig i närområdet och självskapade politiska kriser som gängskjutningar och elbrist. Samtidigt hade man ju kunnat önska sig att det fanns plats för några mer långsiktiga valfrågor. Därför har Svensk Tidskrift bett ett antal kloka personer att formulera sitt valmanifest för 2030.

Vilken blir den viktigaste valfrågan år 2030 och varför?

Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svensk Dagbladet:

– Den viktiga frågan för ett land på längre sikt är en dynamisk ekonomi som har förmågan att ställa om i kriser och öka välståndet för alla över tid. Allt i Sverige blev bättre med de reformer som gav näringsfrihet och ekonomisk utveckling. Vi bygger sådana samhällen genom stor frihet också i tanke och handling och genom öppenhet för frivilliga samarbeten med andra. Detta är vår trygghet också idag.

Christian Ekström, VD Skattebetalarnas Förening:

– Under en tuff lågkonjunktur under 2022, 2023 och 2024 genomfördes en omfattande utgiftsreform med bred parlamentarisk förankring. Reformen har lett till kraftigt minskade utgifter på flera områden. Bidragssystemen har stramats upp, det offentliga näringslivsstödet decimerats kraftigt eftersom det var både dyrt och meningslöst, vidare har ett omfattande digitaliseringsarbete i offentlig sektor tagit fart. Parallellt syns vissa framgångar i brottsbekämpningen tack vare hårdare straff och ett fokuserat arbete mot valfärdsbrottslighet.

– Svensk tillväxt har nu tagit fart. Inför valet 2030 går flera partier till val på en arbetslinje, med tillväxt i fokus. Dynamiska effekter är ett återkommande tema i partiledardebatterna. Ett annat att freda det offentliga från korruption och kriminalitet, dels eftersom utnyttjande av systemen göder kriminella och kostar pengar, dels eftersom det undergräver förtroendet för det offentliga. Från det högra blocket utlovas också en politik för ett ökat privat ägande, där privat sparande och privatägt boende ska premieras för att göra medborgarna mindre beroende av det offentliga.

Henrik Jönsson, entreprenör, videokrönikör, skribent, föreläsare:

– Trots att Sverige är del av EU:s elmarknad och är energiexportör med ett årligt nettoöverskott på el, så lider vårt samhälle enligt svenska kraftnät nu reell risk för bortkopplad el. Det finns en enda anledning till detta: En politiskt framtvingad nedstängning av 4 fullt fungerande kärnreaktorer har destabiliserat det svenska kraftsystemet.

– Utan energi stannar civilisationen, ljus ersätts med mörker, värme med köld – och rikedom med fattigdom. Detta är inte en fråga om energi, utan om överlevnad.