En familj från Arkansas



Nej, det är inte bara historia. Berättelsen om riksrätten mot Bill Clinton handlar om Arkansas under familjen Clinton. Den handlar om hur en makthungrig familj, med mycket rymliga samveten, utnyttjar sina medmänniskor för att vinna makt och rikedom, skriver Mats Fält.

När makten hotas blir familjen en mycket effektiv armé som krossar motståndet och överlever även på gränsen till helt hopplösa situationer. Priser är lögner och krossade allierade, som tvingats offra sig för att ”the man from Hope” och hans fru – en av USAs minst sympatiska presidentkandidater någonsin – skulle få behålla makten över sin nations öde. Nej, de mördade aldrig någon men de har ändå mycket på sina samveten. Om väljarna röstat lite annorlunda 2016 så hade vi just nu upplevt Hillary Clintons femte år som president. Och den vältalige maken Bills femte år som ”first man”. Säkert mindre fyllda av galna utspel och inkompetens men väl så fyllda av korruption, missbruk av statens makt och bristande respekt för kollegor och medarbetare.

Ken Starr ledde utredningen av det som till en början var Whitewaterutredningen i makarna Clintons hemstat Arkansas. Den handlade om ljusskygga transaktioner med syfte att berika makarna Clinton och finansiera deras väg mot makten i Washington DC. Facit blev 14 fällande domar i Little Rock, trots ihärdigt motstånd från alla som hade personliga eller ekonomiska band till den lokala maktapparaten.

En av Ken Starrs första upplevelser i huvudstaden Little Rock var när en taxichaufför detaljerat redogör för hur den store feministen Bill Clinton använde delstatspolisen för att arrangera sina otrohetsaffärer. Då var inte sex ännu ett inslag i utredningen och Monica Lewinsky var fortfarande en ung praktikant i Vita Huset.

Ett oväntat inslag i Ken Starrs bok ”Contempt – A Memoir of the Clinton Investigation” (Sentinel, 2018) är hur oförberedd han var på motståndarnas energi och metoder. Starr hade redan då lång erfarenhet av att arbete på hög nivå inom både justitiedepartementet och det juridiska systemet. Trots åren i maktens centrum blev han överraskad när makarna Clinton lät sina politiska allierade och de många vännerna i media – övervikten för demokraterna var ännu större då – inleda en utstuderad och mycket intensiv nedsmutsningskampanj mot Starr och hans medarbetare. De uppenbara brotten framställdes som enbart dåliga ursäkter för att komma åt den fantastiske presidenten, som dessutom var alla fattigas vän och ett dygdemönster i kontakter med kvinnor. Starr hämtade sig aldrig från angreppen, störst effekt fick det när även vänner anslöt sig till smutskastningen i presidentens tjänst.

Den positiva bilden av Clinton raserades successivt men när det väl var dags för domslut i kongressen hade myten om högerkonspirationen nästan blivit en sanning. Framför allt hade USA hunnit tröttna på konflikten. Det var dags att gå vidare. De arroganta fifflarna fick fyra år till i Vita Huset, Bill gjorde en hel del nytta genom att styra politiken högerut och Hillary fick sedan två chanser att bli USAs första kvinnliga president.

Läs gärna Starrs bok. Den är välskriven och ett effektivt vaccin för de som inte kommer ihåg hur många goda argument det faktiskt finns för att vara mycket kritisk till klanen från Little Rock och deras underhuggare. Inte för att alla Bills idéer var dåliga men för att man bör kunna kräva ett visst mått av anständighet av en nations främsta företrädare. De kraven levde Clintons aldrig upp till, lika lite som den ännu mer egocentriske Donald Trump.

Dessutom innehåller boken ett antal underhållande små historier i historien. En handlar om hur svårt det ofta var att få fram någon som helst dokumentation av de komplicerade affärer som Bill och Hillary varit inblandade i, av vilka ett antal givit osannolikt god utdelning, som Hillarys spekulationer på köttmarknaden. Läget var hopplöst men en tornado drog förbi och en bunt kvitton levereras plötsligt till Starrs kontor. Ibland kände han trots allt ett visst stöd både från många enskilda medborgare i Clintons delstat och högre makter.

Att fylla en jury med oberoende ledamöter var långt ifrån lätt i lilla Little Rock. En av ledamöterna var en kvinna som bar kläder lite för inspirerade av science fictionserien Star Trek. Hon var trevlig och verkade i övrigt nästan normal, så Starr lät henne delta i rättegången. En dag bad hon dock om att få gå hem tidigare – hon var nämligen tvungen att delta i ett sammanträde med det intergalaktiska samordningsrådet. Då tyckte även  Starr att det var dags för byte på den juryposten.

Den sista historien passar bra som en symbol för helheten – Clintons borde inte ha kunnat överleva politiskt men de lyckades ändå. Osannolikt nog. Dess värre blev det inte slutet utan istället början på en lång rad både oönskade och osannolika affärer i amerikansk politik.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö kommun