Dubbelspelet om elen

Politikerna har spelat ett dubbelspel sedan 1970-talet och framåt. Å ena sidan har de gett intryck av att vara bekymrade över hushållens allt större elräkningar, å andra sidan har de själva satt upp de spelregler som gäller för elmarknaden och med skatter och avgifter kraftigt höjt elpriserna. Allt för att konsumenterna ska förmås att spara på elen. Men har energihushållning verkligen ett egenvärde? Maria Eriksson har skrivit boken Dubbelspelet. Så höjde politikerna elpriset, skyllde på marknaden och lät dig betala.

Sedan 1970-talet och framåt har energihushållning varit ett ledord för energipolitiken. Med kraftigt höjda skatter skulle hushållen förmås att spara pengar. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har sett höjda energiavgifter som ett medel för att uppnå en minskad elkonsumtion.

Men det finns anledning att ifrågasätta doktrinen om energihushållning. Är det verkligen ett egenvärde i att använda så lite el som möjligt?

Argumentet för att använda mindre el skulle borde rimligen vara att vi vill minska på de eventuellt negativa sidoeffekter som produktionen av den har. Men är det verkligen elkonsumtion i sig vi vill begränsa i så fall? All vår konsumtion har effekter av något slag. I själva verket är hela vårt landskap format av vår livsstil. Inga veteåkrar eller rapsfält hade funnits där om vi inte ätit smörgåsar. De skogar som breder ut sig över landet hade sett annorlunda ut om vi inte suttit på trästolar och använt dasspapper.

På samma sätt kommer vår elproduktion att påverka miljön. Vattenkraftsdammar, vindsnurror eller uranbrytning kommer att forma naturen. I väntan på de där energikällorna som i framtiden ska ge oss närmast obegränsade mängder energi till närmast obefintliga kostnader är det ofrånkomligt.

Vilken påverkan vi sedan kan tillåta och hur den bör prissättas är viktiga frågor. Men det tycks som sagt vara eventuella negativa effekter av elproduktionen som vi vill hålla nere, snarare än elkonsumtionen som sådan. Det är en viktig skillnad.

Är det till exempel rimligt att motivera höga energiskatter av klimatskäl när Sveriges elproduktion redan är mycket koldioxidsnål? Är det rimligt att hushållen ska beskattas på ett sätt som vore otänkbart för näringslivet, eftersom många företag då skulle tvingas lägga ner eller flytta utomlands?

Få talar på allvar om ’mathushållning’ på samma sätt som vi pratar om ’energihushållning’. Ingen politiker skulle drömma om att låta skatterna på mat stiga med 120 gånger på fyrtio år. Vilket i löpande priser varit fallet med elen.

Mat är nödvändigt för vår överlevnad skulle någon kunna invända. Jo, och den levnadsstandard vi alla tar för given vore omöjlig utan el. Den behövs för våra transporter och kommunikationer, för belysning och uppvärmning, för våra nöjen och för tillverkning av livsnödvändigheter. Med de elbilar och snabbtåg som älskas av miljöengagerade politiker och debattörer kommer elkonsumtionen snarast att behöva öka. Under 1900-talet har en ökad elkonsumtion förbättrat människors liv. Vi bor i varma hus, vi slipper tvätta för hand i en kall bäck eller och elektrifieringen av industrin har kraftigt minskat förekomsten av farliga och tunga kroppsarbeten. För att nämna några exempel. Vad säger att dagens elkonsumtion är optimal? Kanske är det så att en ökad elkonsumtion i själva verket skulle kunna innebära ytterligare välfärdsvinster?

Det bästa sättet att avgöra det är på en väl fungerande elmarknad. Handeln med el är visserligen avreglerad, det vill säga det är möjligt för den enskilde konsumenten att byta elleverantör. I övrigt är det en i högsta grad reglerad marknad. Inte minst elproduktionen präglas av höga inträdeshinder, vilket både driver upp priserna och försvårar en marknadsmässig bedömning av vilken elproduktion som vore rationell.

Under lång tid har politikerna ägnat sig åt ett dubbelspel när höga elpriser har skyllts på marknaden, samtidigt som det de själva drivit upp samma elpriser. När den framtida energipolitiken nu är högaktuell vore det välgörande med ett slut på det hyckleriet.

Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift och författare till boken Dubbelspelet. Så höjde politikerna elpriset, skyllde på marknaden och lät dig betala (Timbro)