Print Friendly

Den ekonomiska reformen i Sovjetunionen

Av Redaktionen | 31 december 1966


1966


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

112
DEN EKONOMISKA REFORMEN
I SOVJETUNIONEN
Sv. T. redovisade i en Dagens fråga i nr. 10!65 sin syn
på de nyligen genomförda
ekonomiska reformerna i Sovjetunionen, dvs. främst förändringarna inom industriförvaltningen. Detta har uppkallat redaktionschefen för
den sovjetiska presstjänsten
APN:s stockholmsredaktion,
redaktör ,4. Jakovlev till ett
genmäle, som vi härmed har
nöjet att återge utan vidare
kommentarer.
I SYensk Tidskrift nr 10/1965
publicerades i avdelningen Dagens
frågor artikeln »Ett steg tillbaka i
Sovjet». Författaren har enligt min
åsikt inte fattat innebörden i den
ekonomiska reformen i Sovjetunionen och därtill förvränger han vissa sovjetekonomers uppfattningar,
bl. a. gäller detta professor Liebermanus förslag. Anledningen härtill
är tydligen, att han inte gått till
källan utan använt västpressens
kommenterande meddelanden. Jag
tycker därför det skulle ha sitt intresse för läsarna av Er teoretiska
tidskrift att få veta hur saker och
ting verkligen ligger till.
Under de senaste 3-4 åren har
det i Sovjetunionen pågått en stor
debatt om särdragen i den socialistiska produktionens nuvarande
fas. Många produktionsledare, inAv redaktör A. JAKOVLEV
genjörer, agronomer, ekonomer och
filosofer har deltagit i den. Den
allmänna slutsats man kommit
fram till under den långa diskussionen är följ ande:
Med den givna nivån av arbetets
församhälleligande och den under
socialismens period möjliga graden
av dess samhälleliga karaktär är
det nödvändigt att värdemässigt
mäta förbrukningen av levande och
materialiserat arbete och att pröva
det verkliga behovet av varje artikel genom att försälja den, dvs.
genom att förvandla varan till
pengar. (Professor Birman i artikeln Reflexioner efter plenarsammanträdet, Novyj mir nr 12/1965.)
Sjätte sessionen med Sovjetunionens högsta sovjet summerade resultaten av debatten och slog fast
dessa satser i lag. Företaget har
ställts i centrum för planeringen
och förvaltningen. Alla övriga organ, alla former och metoder för
planering och förvaltning byggs så-
ledes upp så, att företaget skall få
möjlighet att bedriva hushållningen på bästa möjliga sätt.
Den omständigheten att man
skjuter de ekonomiska förvaltningsmetoderna i förgrunden innebär inte alls, att ledningen av det
socialistiska näringslivet måste decentraliseras, att man måste begränsa rättigheterna för sådana organ som Gosplan, finansministeriet, statsbanken o. s. v. För övrigt
har inte en enda av deltagarna i
debatten föreslagit detta, inte heller professor Liebermann, som artikelförfattaren hänvisar till.
I artikeln »En välkommen reform», publicerad av APN :s stockholmsredaktion i dess bulletin av
den 29 oktober 1965, framhöll professor Liehermann:
»Den artikel jag i september
1962 publicerade i Pravda hade
rubriken ‘Plan, vinst, premie’. För
att vilseleda läsekretsen opererade
en del västliga kommentatorer bort
ordet ‘plan’ och tog fasta endast på
det kära ordet ‘vinst’, som tolkades
lite hur som helst. Artikelns grundide förtegs.» ·
I denna och följande artiklar talade Liehermann om att den centraliserade planeringen måste förbättras och stärkas, att företagen
borde få planuppgifter i fråga om
den försålda produktionens volym.
Vinsten och räntabiliteten betraktades däremot som sammanfattande indikatorer på arbetets effektivitet och som källa till uppmuntran av företaget i syfte att få företagen att själva utarbeta och åta
sig högre planuppgifter.
Det är inte svårt att upptäcka,
att högsta sovjet – tvärtemot vad
författaren i Svensk Tidskrift på-
står – legislativt fastslagit just de
ideer som framfördes under debatten, bl. a. av professor Liebermann.
Vid sin bedömning av den ekonomiska reformen ur förvaltningssynpunkt påstår artikelförfattaren,
att den var ett steg tillbaka från
sovnarchoserna (folkhushållningsråden) till ministerierna. Härvid
utgår han från ett rent formellt betraktelsesätt:
Först fanns det ministerier, sedan kom folkhushållningsråden se- . dan ministerierna igen – följakti ligen har man tagit ett steg tillba- 113
ka. Men i verkligheten ligger det
inte alls till på det sättet.
Bortser vi från de revolutionära
omdaningar, varigenom produktionsmedlen församhälleligades,
har det förekommit tre stora ekonomiska reformer i Sovjetunionen:
övergången till den nya ekonomiska politiken, regeringsakterna från
åren 1929-1932 och slutligen besluten av SSSR:s högsta sovjets
sjätte session.
Var och en av dessa reformer
fastställde villkoren för det ekonomiska livet under en lång period:
de omfattade hela totaliteten av
produktionsförhållanden och samhälleliga relationer. För närvarande läggs grunden för den ekonomiska utvecklingen under en lång
period. Totaliteten av de ekonomiska och politiska handlingar, som
bildar reformen, tar hänsyn till hela den tidigare utvecklingen, men
när man tar några lyckade reformer från tidigare, så ger man dem
nytt innehåll.
Så ligger det bl. a. till med ministerierna. Praktiken har visat,
att i ett så väldigt land som Sovjetunionen kan man inte med framgång tillämpa enbart territorialprincipen eller enbart branschprincipen för förvaltningen. Det krävs
en noga genomtänkt kombination
av dessa principer med tonvikten
lagd på branschprincipen, eftersom
det tekniska framåtskridandet går
mycket snabbt inom industrin, det
uppstår ständigt nya produktionsslag och det krävs en specialiserad
och kvalificerad teknisk och ekonomisk ledning.
Under de år folkhushållningsrå-
den existerade uträttades en hel del
nyttiga saker: småföretag avvecklades och det bildades specialiserade interbranschföretag för repa- 114
rationer,
m. m.
instrumenttillverkning,
Genom att nu bilda branschministerier bibehåller regeringen dessa nyttiga förbindelser och förhindrar därmed den branschuppsplittring från föregående år, som
var den största bristen hos de tidigare ministerierna.
På grund av utrymmesbrist kan
jag inte hena upp alla inexaktheter
och förvrängningar som artikelförfattaren gjort sig skyldig till. .Jag
Läste ni
skall blott beröra den avslutande
delen av hans artikel. Av någon
helt obegriplig anledning drar han
den ologiska slutsatsen, att den
ekonomiska reformen beror på en
strävan att intensifiera kapprustningen. Denna slutsats är så abstud, att varje fördomsfri person
efter att ha studerat reformens innehåll hänfiir den till det kalla krigets metoder, som artikelförfattaren inte kan ci!Pr vill avstå från.
i förra numret av Svensk Tidskrift
om MARE BALTICUM,
den nya kvartalstidskriften?
MARE BALT/CUM vänder sig till alla som
har en positiv inställning till tanken på
samarbete mellan de gamla kulturfolken
kring östersjnn.
PRENUMERERA! 25 :-/helår
Samfundet Marc Balticum • Box 16042 • Stoekholm 16
Postgiro 40 25 33

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism