Print Friendly, PDF & Email

Charlotte Cederschiöld; Familjens trånga sektor

Av Redaktionen | 31 december 1989


1989


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD:
Familjens trånga sektor
Genom att bortse från att familjen är en enhet har socialdemokraterna detaljstyrt familjemedlemmarnas liv. Föräldrarna har
inte längre tid för sina barn och
det blir svårt att skapa stabila
känsloband.
Med det borgerliga vårdnadsbidraget skulle familjen själv bestämma barnomsorgsform och
också ha en avsevärt bättre
pensionstrygghet om endera
föräldern vill vårda barnen.
Charlotte Cederschiöld är
moderat riksdagsledamot.
D
en socialistiska familjefientliga
politiken har förorsakat en
“trång sektor” i familjelivet: tidsbrist. Denna tidsbrist försvårar en av familjens mest primära funktioner: att bygga stabila känsloband. Dessa känslomässiga familjeband är en naturlig del av den
familjepolitiska debatten i flera andra europeiska länder. Men kärleksbandens betydelse för människans trygghet och utveckling negligeras helt i den svenska debatten. Om än outtalat är nära familjeband ett påtagligt behov även för svala
nordbor.
Ett skäl till att denna enögda syn har
kunnat frodas är det socialistiska sättet att
se familjemedlemmarna som enstaka individer utan nära relationer och beroende
av varandra. Socialister koncentrerar sig
med förkärlek på materialistiska förhållanden, i synnerhet på människans
ekonomiska beroende av stat och kommun. Men beroende behöver inte bara vara ekonomiskt. Genom att bortse från att
familjen är en enhet har man detaljstyrt
familjemedlemmarnas liv så att det
knappt blivit någon tid över för framförallt föräldrar och barn att ägna åt varandra.
Detta framkommer i undersökningar
och enkäter – barn önskar mer tid med
föräldrarna, föräldrarna vill inte enbart
ägna helgen åt dammsugaren och tvättmaskin. Det som en gång ansågs vara en
självklarhet för fattig och rik börjar nu
mer och mer bli lyx för många barnfamiljer, nämligen att ha rent.
Den trånga sektorn är tiden. Yrkesverksamma, moderna kvinnor önskar
städhjälp som s k “fringis” i stället för leasingbil, så att det skall bli någon tid för
glad och konstruktiv familjesamvaro.
“De flesta familjer vill knappast bli
jämställda på sina barns bekostnad” sade
s-borgarrådet i Stockholm, Karin Jonsson. Även socialdemokratiska kvinnor
har detta nutidsproblem. “Vi har blivit lurade” är ibland temat på insändare i
s-kvinnornas tidning. s-kvinnorna gick
därför ut med parollen “6 timmarsdag åt
alla”. Det visade sig emellertid kosta lika
mycket som att sänka pensionsåldern till
50 år.
Yrkesverksamma, moderna kvinnor önskarstädhjälp som s k ”fringis”i stf leasingbil.
Inför 1988 års val drev s-männen igenom 6 veckors semester som valfläsk och
s-kvinnoparollen blev snöpligt passiviserad.
Miljöpartiet har fångat upp detta familjens behov av tid genom att hävda att vi
ska arbeta mindre, ha färre prylar och
därför hinna med varandra. De presenterar en socialistisk beskattningsmodell
som skulle medföra att det inte skulle lö-
na sig särskilt väl att arbeta och man meddelar att det inte heller är meningen att
det skall löna sig att förvärvsarbeta. Partiet underlåter att närmare redogöra för
de effekter på bidrag, offentlig social
trygghet och allmän levnadsstandard detta skulle medföra. Den som bara ser medaljens framsida och inte inser hur landets ekonomiska tillstånd påverkar den
enskilde kan förledas att känna tillfredsställelse över att (mp) i politiska termer
artikulerat ett faktiskt upplevt problem.
193
Beakta försörjningsbördan
Moderatema har mer än andra försökt
skapa gehör för åtgärder som skull lätta
det förtryck som i praktiken utövas mot
dem som inte passar in i socialdemokraternas familjenegativa modell. Om det i
beskattningen togs hänsyn till hur många
som skallleva på inkomsten, som i andra
civiliserade västeuropeiska länder, skulle
helt andra möjligheter att välja arbetsfördelning i familjen möjliggöras. Med det
borgerliga vårdnadsbidraget i handen
skulle familjen själv bestämma barnomsorgsform och också ha en avsevärt bättre
pensionstrygghet om endera föräldern
vill vårda barnet/ barnen.
Alternativa omsorgsmöjligheter skulle
få en chans att växa fram och därmed sannolikt höja omsorgskvaliteten både på
den privata och den offentliga sidan.
Valfrihet för familjerna
Den sammanlagda effekten av moderat
skatte- och socialpolitik skulle ge trebarnsfamiljen med normalinkomst en förbättring som motsvarar ca fördubblad inkomstför mannen eller kvinnan.
Det skulle för den familjen innebära
precis den valfrihet som socialdemokraterna påstår att vårt förslag inte skulle
medföra. s-affischen med 41 kronor om
dagen blev därför en ful förvanskning av
den verklighet som skulle möta barnfamiljerna med moderat politik. Vi vill
höja garantibeloppet från 60 till 76 kronor/dag. Föräldraförsäkringen vill vi bevara och vårdnadsbidraget skulle därtill
ge mer ju fler barn familjen har; 123 kronor/dag med tre barn. Vårdnadsbidraget
skulle utfalla i sex år, medan den utbyggda
förädraförsäkringen skulle gälla sex må-
194
nader, vilket skulle ge 31 kronor om dagen för en inkomsttagare med 106 000
kronor räknat på samma tid som vårdnadsbidraget.
Socialdemokraternas jämförelse i valrörelsen mellan vårdnadsbidrag och
föräldraförsäkring ger en felaktig bild, eftersom förslagen är så helt olika till sin
konstruktion. Och familjestödet skulle
alltid falla ut, medan föräldraförsäkringspengar kan frysa inne om föräldern inte
har möjlighet att vara ledig från arbetet
enligt vissa regler. De socialdemokratiska
lösningarna ger mest till dem som har det
bäst medan vårdnadsbidraget ger mest till
de svagaste.
Därmed inte sagt att valfriheten skulle
bli total för alla. Vårdnadsbidraget skulle
ha stor betydelse för deltidsarbetande och
vara ett viktigt steg på den väg vi vill slå in
på och vidareutveckla.
Den moderata familjebeskattningen
skulle lösa familjerna ur den ekonomiska
tvångströjan och den förbättrade ekonomin skulle följa barnet och familjen i
18-20 år.
Förbättrat pensionsskydd för
kvinnor
Den normalinkomstkvinna – 75 000
kronor per år – som under några år vårdat barn under 7 år i hemmet skulle få ett
förbättrat pensionsskydd på mer än
200 000 kronor ackumulerat eller ca
12 000 kronor/år från 65 år. Högre förvärvsinkomst senare i livet skulle ytterligare förbättra vårdnadsbidragets pensionseffekt från småbarnsåren. Det skulle
(sJ-kvinnornas krav på 6 timmars
arbetsdagföralla kostar lika mycket
som att sänka pensionsåldern till 50
år.
bli möjligt att ge små barn den tid med
föräldrar de ofta behöver utan att vårdaren skulle drabbas av kraftigt försämrad
ekonomi på gamla dar.
Dilemmat barn/ yrkesliv skulle kunna
lösas utan att vare sig drabba barnen eller
föräldrarnas yrkesroll och framtida ekonomi. Socialistisk politik är fientlig mot
barn, kvinnor och familj. Den ökar bundenheten och ger mindre tid för familjesamvaro. Moderat politik är familjevänlig
och ökar valfriheten.
Pärmarför inbindning av årgång 1988
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, tel 08-667 59 55, eller genom insättning av kronor 70:- på
postgiro 7 27 44-6.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

Samtida röster om konservatism