Politik & ekonomi

Det är alltid svårt att förutsäga hur historien kommer att minnas vår egen tid, men allt talar för att årets amerikanska presidentval kommer att gå till historien som unikt av flera skäl.

Regeringens skattelättnader ger en välkommen avlastning för hårt pressade företag och hushåll. Samtidigt som borgerlig politik får fullt genomslag utmanas vänsterns kommandohöjder i en banbrytande bok som utmanar självaste Thomas Pikettys jämlikhetsprosa. En offensiv ansats borgar för ökat väljarstöd – inte minst i storstäderna.

Friedrich Hayek skickade in ”The Road to Serfdom” till tre amerikanska förlag som alla refuserade den. Inte så konstigt, för vem skulle förvänta sig att amerikanska läsare skulle vara intresserade av en bok som skrevs som ett svar på den brittiske ekonomen och politikern William Beveridges idéer?

I internationell politik har det på senare tid talats en hel del om ”röda linjer”. Rysslands diktator pratar nästan dagligen om dem när det gäller omvärldens hjälp till Ukraina. Nordkoreas ledare Kim Jong-un har som ritual att förklara de årliga gemensamma amerikanska och sydkoreanska militärövningarna som överträdelser av röda linjer och krigsförklaringar. För det mesta är det retorik som används för att skaffa egna fördelar. Ryssland och Nordkorea har själva brutit mot i stort sett alla röda linjer som internationell lag innebär.

Tack vare krypterade meddelandetjänster som Telegram har försäljarna stora plattformar som kan används av i sort sett vem som helst. Aleksi Hupli, forskare i medicinsk antropologi, säger i artikeln att det går snabbare idag att beställa kokain än en pizza nuförtiden.

Vilken är historiens mest liberala grundlag? Den amerikanska konstitutionen är en given favorit. Någon rättshandlingskonnässör kanske nämner den belgiska konstitutionen från 1831. Den svenska grundlagen kanske inte har den starkaste laguppställningen på det stora hela, men världens första tryckfrihetsförordning är en riktig stjärnspelare. I sammanhanget måste man också nämna den argentinska konstitutionen från 1853. Kanske tar den rent av hem förstapriset?

Vad skulle problemet vara med en reglering som ser till så att public service distribueras i elektroniska kommunikationsnät samtidigt som deras innehåll framhävs hos kommersiella tjänster? Problemet är att public service skulle få en svårslagen fördel gentemot de privatägda konkurrenterna.

Den judeätande kaninen Assud var något som vi i väst skrattade åt i ungefär fem minuter år 2008. 16 år senare måste vi fundera över vad den här typen av barnprogram kan ha inneburit för situationen i Mellanöstern idag.

Barnier besökte för några år sedan Europahuset i Stockholm och talade om Bryssel och Brexit. Han var unionens chefsförhandlare med de besvärliga människorna på de brittiska öarna. I halvtid ställde jag en lite odiplomatisk fråga: hur kan någon komma på en så dum idé som att ge en före detta fransk jordbruksminister något uppdrag över huvud taget?

Det blev som väntat en storseger för ytterkanterna i helgens delstatsval i östra Tyskland och tillika ett förkrossande nederlag för regeringspartierna SPD, De gröna och liberala FDP. Högerradikala Alternative für Deutschland (AfD) blev största parti i Thüringen och näst störst i Sachsen. Vänsterradikala Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) kunde också glädjas åt goda valresultat. Inte minst med tanke att på att rörelsen inte ens är ett år gammal.