De politiska svaren för att möta den finansiella recessionen med subventioner, protektionism och omfattande regleringar är skadliga för ekonomin. Befria arbetsmarknaden, öppna finansmarknaderna och stärk det privata ägandet är några av de råd som unga experter ger till politiska beslutfattare för att ge Europa en ny start efter finanskrisen.
Det senaste decenniets terrordåd, finanskris och nya aktörer i världspolitiken har förändrat det säkerhetspolitiska läget och utmanat västdemokratierna. I en värld där många talar om ”a Western Decline” måste nya konstellationer och allianser skapas. Erika Aldenberg menar att det är dags att omdefiniera Europa.
Varje år utbildas, i statlig regi, journalister som inte har de kunskaper branschen efterfrågar och som dessutom är lika som bär. Till slut riskerar detta att leda till en fattigare och mindre mångfacetterad journalistik. Dessutom väcker det frågor om journalistikens oberoende i förhållande till samhällsmakten, menar Kristin Wester som skrivit rapporten ”Vad reportern bör kunna” för Timbros medieinstitut.
I ett svar till Birgitta Wistrands artikel om Jämställdhet och könsmakt (21/1) skriver Magnus Nilsson ”att biologin i det moderna samhället skulle ha ’spelat ut sin roll’ är en minst lika extrem uppfattning” som ”den mest enögda biologism”. Birgitta Wistrand svarar och sätter punkt för debatten den här gången.
Inga andra grupper i samhället knyts så hårt till religionen som muslimer, oavsett om de är sekulära, kulturella eller ateister. Den här typen av välvillig kollektivisering av muslimer är lika illa som ett generellt skuldbeläggande, skriver Dilsa Demirbag-Sten.
Magnus Nilsson, moderat politiker i Solna, kritiserade i en artikel (8/1) moderata tankar om jämställdhet. Han fick svar av riksdagsledamöterna Mats Johansson och Hillevi Engström (8/1). Här följer en ny omgång.
Det lilla området vid Östersjöns sydöstra kust som sedan Sovjets fall lanserat sig som Rysslands fönster mot väst – Kaliningrad – präglas fortfarande av fattigdom, korruption och narkotikamissbruk, skriver utrikeskommentator Bo Ture Larsson.
Svenskt Näringsliv är antagligen världens relativt sett viktigaste och mest relevanta näringslivsorganisation. Genom att inte agera som ett kortsiktigt särintresse bidrar den till att göra det politiskt omöjliga möjligt. Det uppdraget förstod aldrig Ebba Lindsö, menar Fredrik Segerfeldt som har läst Livet, makten och konsten att våga vara sig själv.
Tvärtemot vad IPCC anser finns det inte några vetenskapliga godtagbara bevis på att ökningen av koldioxidhalten ger mätbara klimatförändringar. Detta eftersom politiker medvetet eller omedvetet flyttar fokus från det vetenskapliga materialet. Därför behövs en översyn av klimatpolitiken, menar Ingemar Vänerlöv.
”Som moderat tror jag på individens otroliga möjligheter, men henne verkar Nilsson ha glömt – hans resonemang utgår från gruppen, från männens biologi”, skriver Birgitta Wistrand i ett svar på Magnus Nilssons inlägg om jämställdhetspolitiken.