Av alla hyllmeter av böcker, utredningar och debattskrifter som har skrivits om den svenska välfärdsstatens uppgång och metamorfos under de senaste tre decennierna är Staffan Burenstam Linders ”Den hjärtlösa välfärdsstaten” den mest koncisa, välformulerade och framsynta. Det är också därför den förblir slående aktuell trots att den publicerades för nästan tre decennier sedan, 1983.
Svensk Tidskrift ordnar i samarbete med Arvid Lindmans 60-årsfond skrivartävlingar. Temat för årets tävling var ”Efter finanskrisen: Marknadsekonomins renässans eller… ?” Första pris på 20 000 kronor går till Simon Hedlin Larsson som studerar statsvetenskap och nationalekonomi vid University of Birmingham samt ekonomisk historia och historia vid Lunds universitet.
”Historien säger att finanskriser alltid har funnits, och mycket tyder på att de alltid kommer att finnas”, skriver Hedlin Larsson, som argumenterar för att det största hotet mot världskapitalismen kommer från politiskt håll. Simon Hedlin Larsson vinner första pris på 20 000 kronor i Svensk Tidskrifts essätävling.
Det har levererats ett antal domedagsprofetior om finanskrisens effekter för marknadsekonomin. Jag vill mena att dessa antingen är överdrivna eller bygger på önskedrömmar hos de som levererar dem, skriver Patrick Krassén som ger tre huvudargument för denna ståndpunkt i sitt bidrag till essätävlingen.
Trots vissa svårigheter att tygla statsinterventionistiska ryggradsreflexer har politikerna skött sig bättre än efter 30-talskrisen. Marknadsekonomin som idé är rotad även hos politiker på vänsterkanten. Samtidigt är det av yttersta vikt att vi skapar förståelse, acceptans och sympati för marknadsekonomins idémässiga grund, menar Daniel Bergström i sitt bidrag till essätävlingen.
Klimatfrågan väcker onekligen starka känslor. Det stod klart på seminariet ”Climategate och hotet mot isbjörnarna” på Engelsbergs bruk i torsdags.
(UPPDATERAD)Vinden blåste tories väg i brittiska valet, men gav inte tillräckligt många nya mandat för att Cameron skulle kunna bilda majoritetsregering. Det gör att till den ekonomiska krisen fogas nu också en politisk, även om liberalerna till slut kommer att backa upp en konservativ minoritetsregering, skriver Mats Johansson i en aktuell kommentar till valresultatet.
Sverige brukar beskrivas som ett av världens minst korrupta länder. Men stämmer den bilden verkligen? Är det inte snarare så att vi vant oss vid de demokratiska övertramp som sker i kommuner där samma parti haft makten länge, undrar Fredrik Segerfeldt, projektledare för Enpartistaden.
Att Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag skulle kunna få presstöd har väckt upprördhet. Det är begripligt, men få drar den rimliga konsekvensen av detta, menar Hans Wallmark, riksdagsledamot (M).
Den 4 maj är det trettio år sedan Josip Broz Tito, Jugoslaviens ledare under decennier dog. Tomas Brandberg ger en historisk tillbakablick.