Världens stormakter är mycket intresserade av Afrikas naturresurser. Det konstaterar Le Monde som samtidigt noterar att omvärlden ägnat liten uppmärksamhet åt den våg av statskupper som svept över kontinenten de senaste åren.
Regeringspartierna har, tillsammans med Sverigedemokraterna, presenterat förändringar av skollagen som innebär att det ska regleras politiskt hur många timmar som lärare maximalt får undervisa. Idag är det kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som reglerar arbetsförhållandena på landets skolor. En rimlig ordning eftersom förutsättningarna är olika beroende verksamhetens storlek, elevsammansättning och hur arbetsplatsen är organiserad.
Faran med att ana ryska hybridoperationer i varenda buske är att vi tillskriver Ryssland mer makt, kompetens och resurser än systemet egentligen har.
Sveriges snabba befolkningsökning under 1800-talet transformerade Sverige. Marknaden var effektiv när det gällde att sätta människor i arbete och driva på den ekonomiska omvandlingen. Men när förändringstakten blev högre än familjens, lokalsamhällets och statens anpassningsförmåga lämnades många utan fast förankring.
Kanada har oförtjänt gott rykte. Landet har länge åkt snålskjuts i USAs skugga, ungefär som vännerna i Europa. Det gäller inte minst försvaret. Kanada har under alla år efter andra världskriget satsat pinsamt lite på försvaret av sitt enorma landområde. Till och med Tyskland har framstått som ansvarstagande och seriöst i jämförelse. Ridande polisen i all ära, men den kan inte ersätta pansarförband och tungt artilleri.
Vänsterpartierna laddar upp för en comeback i höst. I potten ligger breda skattehöjningar och planer på omfattande ingrepp inom såväl närings- som arbetsmarknadspolitiken. Många i näringslivet sätter nu sitt hopp till att Centerpartiet ska agera skyddsvärn i en rödgrön koalition. Men vad är förutsättningarna för det?
Svensk politisk debatt har under lång tid kretsat kring antagandet att frågor kan delas upp i sakpolitik och värderingar. I den ena skålen återfinns frågor om skattesatser, tillståndsprocesser och företagarpolitik. I den andra hittar vi frågor som rör migration, jämställdhet och livsstilsval. De senare betraktas inte sällan som genuint moraliska. De sägs handla om människosyn, medan de förstnämnda ofta reduceras till att betraktas som teknikaliteter.
Trots Nyliberala partiets obestridliga pionjärinsats, både organisatoriskt och sakpolitiskt, är det i dag ett nästan okänt inslag i vår politiska historia. Ett skäl ät att partiet bara fortlevde till 1871. Det gick inte att upprätthålla den partidisciplin som ledningen eftersträvade när valsystemet, och hela den politiska kulturen, byggde på personval, inte partival.
Att konservativa tänkare inte primärt verkar intressera sig för ekonomi har konstaterats många gånger tidigare. Att hitta en samlad konservativ linje vad gäller ekonomi verkar också vara ett oväntat svårt projekt. Ju mer man letar desto mer förvirrad riskerar man att bli.
Våren 2010 lyckades Alliansregeringen vända ett underläge med 6 procentenheter till storslagen valvinst några månader senare. Granskning av den rödgröna oppositionen, intern mobilisering och fokus på ekonomi var framgångsrecepten. Låt inte Trumps egenproducerade kaos få överskugga spelplanen. Släpp sterila talepunkter och gå till motattack redan nu.