Vad kommer att gå till historien från årets valrörelse? Svensk Tidskrifts fyra redaktörer ger några svar på vad de kommer att minnas. Mats Johansson skriver om de Nya socialdemokraternas problem. Cecilia Brinck om rödgröna plumpar i protokollet. Anders Ydstedt om varför miljön inte blir en valfråga. Och Maria Eriksson om det som blev en, nåja, tävling i skattesänkningar.
Efter katastrofvalet 2007 under Ségolène Royal gjorde många analysen att det franska socialistpartiet, PS, var på väg att helt dunsta bort. Men nu siktar partiet på maktskifte 2012 och nyckelordet är enighet. De franska socialdemokraterna har dessutom hjälp av att super-Sarkos bryska och överaktiva politik är mer impopulär än någonsin under hans två och halvt år som president. Men hur sann är egentligen partiets till synes dominerande enighet? Det undrar Staffan Heimerson.
För varje regering och varje medlemsstat har det blivit uppenbart att finanskrisens lösningar inte fanns i någon enskild huvudstad utan enbart i ett gemensamt agerande. Enskilda åtgärder betydde inte något när krisen svepte över gränser in i en gemensam ekonomi. Och om vi nu inte förmår att reformera europeisk ekonomi finns ingen förutsättning för ett europeiskt företagande som kan konkurrera med en dynamiskt växande omvärld. Gemensamma beslut krävs, inte bara för att så mycket av våra regler och lagar är desamma – lösningen på de stora utmaningarna kräver gemensamma beslut. För den europeiska ekonomin innebär det EU. Det skriver Gunnar Hökmark.
När Sida ville öka trovärdigheten i sin tidning OmVärlden la de ut den på entreprenad. Det blev Arena Medier, en inte särskilt oberoende aktör, som tillsammans med Global Reporting vann upphandlingen. Man kan undra hur lämpligt det är att Sida, och därmed skattebetalarna, numera finansierar en förment opartisk tidning med illa dold vänsterprofil. Hur Arena på en och samma gång ska fungera som en vänstertankesmedja och utgivare av en tidning åt en myndighet återstår att se. Det skriver Marcus Svensson.
Det finns två grupper av seniora klimat- och miljödebattörer. Den första menar att vi nu tillsammans måste stoppa tillväxten, sluta resa och ställa om hela samhället – miljön tål inte mer marknadsekonomi. Författaren Lars Bern tillhör den andra gruppen, som vågar stå för en annan syn på klimatfrågan. I gruppen finns företagsledare, forskare och journalister. Bern är nu aktuell med boken Homo Eco där han gör upp med de inom miljörörelsen som väljer att inte sätta människan i centrum. Bern anser att man måste utgå från människans behov snarare än någon halvreligiös dyrkan av en från människan orörd natur. Det skriver Anders Ydstedt om den nyutkomna boken.
Globaliseringen innebär enorma välfärdsvinster för människor över hela jorden, men också att olika ekonomiska system lever och verkar i samma internationella miljö. Det är inget problem om de följer samma spelregler. Men det gör de inte. Marknadsekonomier och statskapitalistiska ekonomier drivs av helt olika intressen. Det skriver Dick Kling.
I början av maj presenterade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet den gemensamma budgetmotionen ”Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige”. Mona Sahlin och Thomas Östros bekräftade nyligen på DN Debatt att motionen kommer att utgöra grunden för den rödgröna politiken efter en eventuell valvinst. Även om motionen innehåller en del vällovliga utgångspunkter uppvisar den både motsägelsefulla beräkningar och vilseledande formuleringar. Mycket tyder också på att oppositionens budget är underfinansierad, skriver Andreas Bergh och Henrik Jordahl.
Att Sverige nu äntligen nu fjärmat sig från Kuba och Nordkorea kan tyckas vara rätt okontroversiellt. Men apoteksreformen från 2009 är som tandvärk för vänstern. Monopolkramarnas största bekymmer är nu hur reformen ska kunna avskaffas – hur man nu kan vilja det med 6 600 nya försäljningsställen och ständigt nya apotek. Det skriver Cecilia Brinck.
Samtliga sju föregångare till statsminister Reinfeldt var tvungna att avgå efter sin första mandatperiod – ingen borgerlig statsminister har överlevt ett riksdagsval. Men i höst har Alliansregeringen goda möjligheter att bryta de borgerliga regeringarnas förbannelse. Anders Johnson berättar varför.
Boken Jämlikhetsanden har varit föremål för debatt sedan den gavs ut. Den svenska vänstern har inte varit sparsamma med sina hyllningar av boken vars slutsatser är att ojämlikhet i sig är problemet. Om din granne får löneförhöjning, argumenterar författarna, kommer risken för att du får cancer att öka. Men vänstern saknar kritiskt granskande kring boken och ignorerar det faktum att författarnas tes helt har motbevisats i den vetenskapliga debatten. Det skriver Nima Sanandaji.