Det är inte bara i Sverige socialdemokratin befinner sig i kris, både i Danmark och Norge har de socialdemokratiska partierna gjort historiska valförluster under det senaste decenniet. Det politiska landskapet har förändrats. Maria Eriksson skriver om Nordiska ministerrådets seminarium på temat ”Socialdemokraterna – kris eller pånyttfödelse?”
Den granskning som nyligen gjorts av Mediegranskningsföretaget Second Opinion är en stark indikation på att TT – som är en av Sveriges viktigaste nyhetskällor – inte håller tillräckligt hög kvalitet. Men nyhetsbyråns reaktion till studien är minst sagt lam. Svenska medier måste bevara sin trovärdighet, och bör därför liksom flera utländska redaktioner satsa resurser på faktakontroll, menar Mats Olin.
För en månad sedan fick regeringspartiet AKP i Turkiet grönt ljus för en reformering av grundlagen i en folkomröstning som föregåtts av en intensiv kampanj från båda sidor, kantad av hätska debatter och avslöjade kuppmakare. Medan europeiska politiker kallar grundlagsändringen för demokratisering och menar att detta kan vara startskottet för ett turkiskt EU-medlemskap, anser många andra intellektuella att detta är slutet för Turkiets sekularism och början till en smygislamisering. Det skriver Erika Aldenberg.
BBC har blivit föremål för tukt och förmaning sedan koalitionsregeringen tillträdde i maj. Att en sittande regering så direkt går in och tvingar det anrika och ansedda public service-företaget att vädra sina garderober offentligt är en uppseendeväckande sak i Storbritannien. Kulturministern gör detta för att stoppa inte minst den svindlande lönekarusell som under senare år snurrat på BBC. Det skriver Carl Otto Werkelid.
Många av dem som förespråkar kvotering motiverar ständigt behovet av fler kvinnor i bolagsstyrelser med den speciella kompetens som kvinnor i egenskap av just kvinnor sägs besitta. Ett sådant påstående bygger på en särartsfeministisk analys där kvinnor och män är ohjälpligt olika. I ett kollektivistiskt sätt att argumentera för jämställdhet utraderas individen till förmån för kollektivet – individuella rättigheter blir sekundära. Den svenska jämställdhetsdebatten behöver den liberala analysen, menar Maria Ludvigsson.
Den globala konkurrensen hårdnar och Sverige behöver gripa sig an globaliseringens utmaningar. Därför behöver Sverige en mer framåtsyftande politik. Men spåren från den politik av framåtanda Alliansen signalerade under valet 2006, och som sedan fördes under början av den gångna mandatperioden, verkar vara försvunna, skriver Urban Bäckström.
Den 19 september blev Fredrik Reinfeldt den första konservativa statsministern i Sveriges moderna historia att bli återvald, men den stora nyheten är sammanbrottet för Sveriges gamla politiska ordning, som dominerades av socialdemokraterna. Det skriver Duncan Currie, som menar att Sverige är en långt mer marknadsliberal plats nu än det var för 20 år sedan.
Moderaternas valresultat i norra Sverige var inte att betrakta som något annat än en stor framgång. Men samtidigt som M gör sitt bästa riksdagsval någonsin i norra Sverige förblir Norrland rött. Om man ska diskutera varför S makthegemoni i Norrland inte bryts är det viktigt att notera att den borgerliga alliansen inte alls gjorde något succéval i år. Det skriver Anders Rönmark.
Det är nu 20 år sedan Berlinmurens fall – en av flera avgörande händelser som under den tiden kom att förändra Europa till den kontinent vi ser idag och som blev ett farväl till ett Europa vi aldrig mer vill se. Magnus Christiansson skriver om sina reflektioner kring Tysklands återförening.
Valets utgång ledde till en besvikelse på Alliansens valvakor som gjorde det lätt att glömma den kanske intressantaste händelsen: En reforminriktad regering lyckades gå framåt. Socialdemokratins tillbakagång och Alliansväljarnas förskjutning i blocktillhörighet är del av förklaringen. Men Moderaternas partitillväxt sker i stor utsträckning på allianskamraternas bekostnad, vilket utgör ett långsiktigt strategiskt problem för Alliansen. Det skriver Peter Santesson i sin valanalys.