På det hela bestod Västtyskland den demokratiska utmaningen från en grupp utan stöd i befolkningen, det folk som skulle ”befrias” från kapitalismens bojor vare sig det ville eller inte. Mats Johansson skriver om vänsterextremismens revolution i västtyskland, en blodig del av samtidshistorien.
Under två decennier från från 1957 till 1975 var vinjetten ”Namn att minnas” frekvent i Svensk Tidskrift. Här skrev Gunnar Unger om personer som spåddes en framtid i svensk politik. I arkivet finns till exempel bitska porträtt av Olof Palme, Per Ahlmark, Yngve Holmberg och Pehr G. Gyllenhammar. Veckans guldkorn från arkivet blir skildringen av dåvarande ordföranden för FPU, Per Gahrton.
Moderaternas nya idéprogram har inte gått obemärkt förbi, kanske mycket på grund av andra anledningar än partiet självt hade önskat. Men det visar att kärnan av friheten och ansvaret finns kvar, skriver Andreas Norlén och Hans Wallmark. 2011 års idéprogram har människan som utgångspunkt.
Det råder arenafeber i Sverige. I Stockholm beräknas de två nya fotbollsarenorna tillsammans kosta sex miljarder kronor. Vi är dock inte ensamma om trenden. Johan Eriksson har studerat arenabyggen i USA och konstaterar att politikerna är ännu mer frikostiga med skattebetalarnas pengar där.
“Det finns en påtaglig risk att det dagliga arbetet med att regera landet fördunklar de långsiktiga målen för våra strävanden.” Så skrev Lars F Tobisson i Svensk Tidskrift med anledning av det förslag till idépolitiskt program Moderaterna lade fram 1978. Det idépolitiska programarbetet kan “sägas ha varit viktigare för oss i regeringsställning än vad det skulle ha varit om vi fortsatt som oppositionsparti. “, menade han. Veckans guldkorn från arkivet visar på relevanta utmaningar för partiet, då som nu.
Slut fred med terroristerna. Det var budskapet till Spanien från den internationella ”fredsdelegation” som förra veckan besökte Baskien. I flera decennier har terrororganisationen ETA utsatt den spanska demokratin för hot och attentat. Så är ”sluta fred” verkligen rätt uttryck? Det undrar Inger Enkvist.
Svenskars syn på utrikespolitik skiljer sig stort från övriga Europa och USA. Inte minst när det kommer till att främja demokrati utomlands. Det visar årets undersökning från Transatlantic Trends som undersöker allmänhetens syn på utrikespolitiska frågor, skriver Boris Vasic.
”Tjuvlyssnar man till samtal mellan kvinnor på gator, kafeer eller bussar, skulle man nästan räkna det som ett mirakel att få höra politik med verkligt allvar och djup diskuteras”, skriver Svensk Tidskrift 1937 och frågar sig om kvinnorösträtten infriat alla förväntningar. Denna artikel i ett aktuellt ämne blir veckans guldkorn från arkivet.
Ukrainabörsen har genomgått den sämsta utvecklingen i världen i år med en störtdykning och aktiemarknaden är i praktiken död. Den ukrainska regimen har en rad obehagliga alternativ att tillta, korruptionen har stött bort investerare och finansieringskällor. Det skriver Anders Åslund.
Vilken är den svenska försvarsmaktens förmåga till insatser i Östersjöområdet, i enlighet med den officiella svenska solidaritetsdeklarationen, efter det att den av riksdagen beslutade ”Försvarsmaktsstruktur 2014” förverkligats? Frågan besvaras av generalmajor Karlis Neretnieks i en i veckan publicerad rapport från tankesmedjan Frivärld, baserad på tre olika scenarier.