Politik & ekonomi

Hur står det egentligen till med det svenska klassamhället? Finns det eller har klass-identitet överlevt klass? Erika Aldenberg spårar både rödvinshöger och borgerliga proletärer.

Jämfört med den stormiga amerikanska inrikespolitiken är händelserna i arabvärlden lättare att hantera för president Obama och utrikesminister Clinton. Åtminstone utan att få någon allvarlig kritik från den republikanska oppositionen som också den är osäker på vad som egentligen bör göras, skriver Bo Ture Larsson.

Idag inleder vi en ny artikelserie om den bildade borgerligheten. Bildning har varit ett ideal inom borgerligheten alltsedan det borgerliga samhället tog form under 1800-talet. Djupa och breda kunskaper inom språk, kultur och humaniora ansågs förädla människan och göra henne till en bättre samhällsvarelse. Hur ser det ut idag? Har bildningen någon plats i dagens borgerlighet och märks det i så fall på den förda politiken?

Att den skandinaviska jämställdhetspolitiken levererar jämställdhet är en av de tolv feministiska myter som Catherine Hakim torgför i sin rapport. Hon menar att Sverige gjort ett misstag genom att med politiska medel försöka framtvinga en matematisk 50/50-jämställdhet. Det skriver Elise Claeson om den nyutkomna rapporten Feminist Myths and Magic Medicine.

I boken Välfärd utan tillväxt lyfter Tim Jackson det påstådda dilemmat att ekonomisk tillväxt skulle vara oförenligt med en hållbar ekologi och att utebliven tillväxt ger social instabilitet. Någonting ligger det i hans kritik mot konsumtionssamhället. Men han missar helt målet och därför har han inget att komma med. Det skriver Patrik Strömer om professor Tim Jackson som varit aktuell med ett Sverigebesök i veckan.

Kreml och Mubarak-regimen har något grundläggande gemensamt: Ingen kan tänka sig ett maktskifte. Mubarak har under sin tid ordnat val och folkomröstningar, men med förutsägbar utgång. I Ryssland är det likadant. Det skriver Bo Ture Larsson om det politiska läget i Egypten – och Ryssland.

EU borde införa krav på färgning av industrifetter. Det skriver Marit Paulsen som anser att de existerande grundreglerna kring hantering av biprodukter behöver utökas.

Den 6 februari är det 100 år sedan Ronald Reagan föddes. Efter att länge ha beskrivits som en misslyckad ledare är de flesta idag överens om att han bör betraktas som en ”stor” president. Han bidrog nämligen både till att rädda den amerikanska ekonomin och till kalla krigets slut. Det skriver Anders Edwardsson.

Foto: Stina Gullander

När Mats Svegfors var landshövding i Västmanlands län skrev han en inlaga till regeringen. I texten, som publiceras här, reflekterar Svegfors kring såväl styrkor som svagheter i svensk statsförvaltning.

Sverigebilden är hopplöst fast i ett Efterkrigssverige som vi lyckligtvis har rört oss ganska långt ifrån. Men trots förändringarna är bilden seglivad och ställer till problem för den som vill att Sverige ska förändras ytterligare, menar Maria Eriksson.