Den svenska modellen med avtal mellan arbetsmarknadens parter bygger på att parterna är trovärdiga.
Trots detta finns flera konflikter som facket varit inblandade i där just dess trovärdighet farit illa. Initiativ till förnyelse har emellertid tagits men behöver utvecklas. Tove Lifvendahl efterlyser en modern tolkning av facklig solidaritet.
Nästa onsdag går kenyanerna åter till valurnorna för att rösta om en ny konstitution. Processen har varit lång och senast 2005 röstade landet mot ett liknande förslag. Den här gången tyder det mesta på ett ja, vilket skulle gynna landets stabilitet och demokratiseringsprocess, skriver Michael Wahman.
Såväl radio- och TV-lagen som sändningstillstånden fungerar som värn mot censur och ska garantera opartiskhet, vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet. Denna ordning hotas nu av uttalat liberala krafter. Morten Lökkegaard, medlem i EU-parlamentets kulturutskott och den liberala ALDE-gruppen, menar att företag som SVT är skyldiga att informera medborgarna om vad som händer i EU och att det är på tiden att public service betraktar sin EU-bevakning med kritisk blick. Det skriver Philip Lerulf.
Varje dag publiceras artiklar och inslag i svenska medier om arbetslösheten. Men belysning av att arbetslösheten skulle kunna minska genom åtgärder som ökar företagens förmåga att anställa saknas helt. Visst är vissa medier ganska ointresserade av företagarfrågor. Men även de som rapporterar mycket om företagare lägger fokus på andra aspekter än deras betydelse för minskad arbetslöshet. Det skriver Mats Olin.
Finns det någon enhetlig bild av Arvid Lindman – en av doldisarna bland Sveriges tidigare statsministrar. Per Selstam har intervjuat Anders Edwardsson, författaren till Arvid Lindman – En statsminister och hans tid.
Alltsedan Sovjetunionen upplöstes har det varit en röd tråd i rysk politik att knyta de nya självständiga staterna till sig. Inte minst Ukraina och Vitryssland. I Ukraina är det många som i Lillefar i Kreml ser en förtryckare de vill fjärma sig från. Och Vitryssland har sedan 1994 sin egen Lillefar, Aleksandr Lukasjenko som utsågs demokratiskt men senare förtjänat beteckningen Europas sista diktator. Det skriver Bo Ture Larsson.
Debatten om upphovsrätt, pirater och Internet har varit minst sagt intensiv de senaste åren. Frågan har länge varit om den olagliga distributionen leder till ökad försäljning i lagliga kanaler eller om den tvärtom bidrar till en minskning. Men nu behöver vi inte tvivla mer, den svenske dataforskaren Daniel Johansson lägger efter sommaren 2010 fram sin avhandling som bland annat omfattar en kartläggning av fyrtio vetenskapliga studier som berör frågan ”Hur har fildelningen påverkat försäljningen av musik?”. Det skriver Per Strömbäck.
Prognosen att Almedalsveckan detta valår skulle bli något alldeles särskilt har visat sig riktig. Många är de aktörer som på kreativa sätt bränt pengar på spektakel, mat och talare för att sticka ut i mängden. Eller helt enkelt bara bränt pengar. Det skriver Anders Ydstedt om årets Almedalsvecka.
I höst tillträder Maria Rankka posten som chef för Stockholms handelskammare efter nyblivne landshövdingen Peter Egardt. Här summerar hon några intryck från perioden inför valet.
Det har nu gått 15 år sedan händelserna i Srebrenica – på söndag är det minnesdag för det största massmordet i Europa sedan andra världskriget. Erfarenheterna från de försonings- och rättsprocesser som följde på freden 1945 räckte uppenbarligen inte till för att förhindra ett nytt folkmord i Europa ett halvt sekel senare. Vi vet emellertid att vi måste försöka – alternativet är allt för kostsamt. Det skriver Eskil Franck och Robert Hårdh.