Förhållandet mellan Nord- och Sydkorea är det sämsta man kan föreställa sig mellan två grannar. Den så kallade demilitariserade zonen som delar Korea, den sista biten järnridå, är en rest från kalla kriget. Den koreanska halvön har blivit en säkerhetspolitisk tidskapsel där 1900-talets hot och geopolitiska situation lever kvar. Det skriver Daniel Bergström.
Stockholmare är rätt luttrade. Vi drar runt hela skatteutjämningssystemet. Vi är landets tillväxtmotor. Vi är vana vid att Stockholmsområdet alltid får stå tillbaka när statliga investeringspengar fördelas. Men vi blir faktiskt upprörda när regeringens särskilda utredare föreslår ett finansieringssystem som direkt drabbar de verksamheter som är lokaliserade i Stockholm, skriver Cecilia Brinck.
I ett samhälle som strävar efter jämlikhets- och jämställdhetsentropi är det obegripligt att en monark tillåts födas med andra förutsättningar än flertalet. Men vad säger att världen blir mer rättvis för att vi avskaffar monarkin när det finns så många andra områden i livet som inte uppfyller de orimligt högt ställda rättvisekraven på tillvaron? Det frågar sig Anna Rennéus Guthrie.
Att lära sig den rätta begreppsapparaten med hög genusfaktor är receptet på framgång för feministiska forskare, debattörer och politiker. Att bekänna sig till genusläran är för den akademiska karriären i dag lika viktigt som det var på 60- och 70-talen att hålla marxismen i helgd och vördnad. Nu som då krävs ingen djupare övertygelse. För att få de åtråvärda forskningsanslagen räcker det att känna till de genusladdade signalorden, menar Maria Abrahamsson.
Det annalkande prinsessbröllopet vållar debatt. Liksom vågorna bryts i en strandkant i oväntade riktningar möter vi förnyare som själva hävdar att de är traditionalister och tvärt om. Debattdeltagarna tycks till och med vara övertygade om att deras positioner verkligen är så helgjutna som de själva hävdar. Per Dahl presenterar tankar i huvudet på en asocial monarkist.
Så fick då nyheten om de rödgrönas omläggning av svensk utrikespolitik i anti-amerikansk riktning sent omsider ett genomslag. Nu har det blivit ett herrans liv, på goda grunder. Hur ska Mona Sahlin i händelse av valseger kunna förena traditionell socialdemokratisk pragmatism i utrikes frågor med allehanda vänsterdogmer, inklusive svenskt utträde ur EU, undrar Mats Johansson.
Varför skulle det faktum att Polanski har gjort en massa bra filmer vara en ursäkt eller ens en förmildrande omständighet när han begår brott? frågar Carl Rudbeck. ”Det skulle innebära att Tomas Tranströmer kunde begå mord utan att behöva frukta efterräkningar medan Björn Ranelid skulle råka riktigt illa ut om han snattade lite plockgodis.”
I Storbritannien har begreppet PR blivit en stor snackis. I detta fall är det dock inte public relations som åsyftas, utan ”proportional representation”. Det brittiska valsystemet, som ständigt missgynnar liberaldemokraterna, är nu starkt ifrågasatt – i synnerhet då det stod klart att de skulle ingå i den nya regeringen, skriver Simon Hedlin Larsson.
Tungt och brett och fast har Kina satt ner foten i de flesta av Afrikas länder. Vad vill kineserna? Finns det sinistra planer? Reportern Staffan Heimerson, som just tillbringat tre månader i södra Afrika och färdats 2 000 mil i bil, har funderat på frågan.
Av alla hyllmeter av böcker, utredningar och debattskrifter som har skrivits om den svenska välfärdsstatens uppgång och metamorfos under de senaste tre decennierna är Staffan Burenstam Linders ”Den hjärtlösa välfärdsstaten” den mest koncisa, välformulerade och framsynta. Det är också därför den förblir slående aktuell trots att den publicerades för nästan tre decennier sedan, 1983.